Hoppa till huvudinnehåll

"Vi går samma historielösa väg som Sverige"

Sture Lindholm.
Trenden är oroande, säger Sture Lindholm, historielärare vid Ekenäs gymnasium. Sture Lindholm. Bild: Yle/Marica Hildén sture lindholm och boken dramatik i småstad,Ekenäs

Den svenska historikern Dick Harrison röt nyligen till och menade att svenskarna är sämst på historia i hela västvärlden. Trenden är densamma i Finland, säger historielärare Sture Lindholm. I den nya läroplanen skärs de obligatoriska kurserna ner.

- När jag började jobba för 20 år sedan var sex kurser obligatoriska. Nu är de fyra. Och från och med augusti då läroplansreformen träder i kraft så är det tre. Där försvinner en fjärdedel av kurserna, säger Sture Lindholm, historielärare vid Ekenäs gymnasium.

Vad skärs bort?

- I praktiken försvinner Europas kulturhistoria börjande från antiken fram till våra dagar. Antikens greker försvinner, renässansen försvinner och upplysningstiden ingår inte heller längre i de obligatoriska kurserna, säger Sture Lindholm. Kursen om Finlands äldre historia, före 1800-talet, blev frivillig redan på 1990-talet. Förhoppningen var att höja statusen på den kursen i läroplansreformen, men det gick precis tvärtom.

När jag började var sex kurser obligatoriska. Nu är de fyra. I augusti är de tre.― Sture Lindholm

Vad måste man läsa?

- Det som man måste läsa från och med i höst är en kurs om människans utveckling. Det handlar i praktiken om människan från det att man började sprida sig från Afrika fram till dagens samhälle.

Den andra obligatoriska kursen är en kurs i internationell politik från och med första världskriget. Tidigare började den kursen vid slutet av 1800-talet, så nu har till exempel bakgrunden till första världskriget skippats.

Och den tredje obligatoriska kursen handlar om det självständiga Finlands historia, alltså 1900-talets Finland. Tidigare har det varit tal om att vi inte läser om den gemensamma svenska historien, men nu ryker största delen av den ryska tiden också. Den senaste tidens utveckling betonas väldigt mycket.

Gäst 8.1.2016
"I Sverige vet man inte ett jota om finlandssvenskar" - Henrik Meinander, professor i historia. Gäst 8.1.2016 Bild: Mattias Fagerholm/Yle henrik meinander

Så vi sitter i samma båt som svenskarna?

- Vi följer samma trend, säger Sture Lindholm. I Sverige var historien helt ute för 20 år sedan. Det var samhällskunskap som gällde. Det är klart att det leder till historielöshet.

Vad tycker du om den utvecklingen?

- Det är inte alls bra. När ett samhälle blir historielöst så glömmer man bort erfarenheterna från det förflutna. Då får vi gatupatruller som somliga applåderar. Eller så får vi typer som står och viftar med Ku Klux Klan-utstyrsel. I Sverige har man ändå noterat att det här är lite farligt, så man har gjort hissan till ett kärnämne igen. Nu läser man faktiskt mera historia i Sverige än man gjorde för tio år sedan. Man har på nytt tagit historia till heders i en del av gymnasieutbildningen. Vi har hela tiden läst mera historia i Finland jämfört med Sverige, men trenden är krympande.

När ett samhälle blir historielöst så glömmer man bort erfarenheterna från det förflutna. Då får vi gatupatruller som somliga applåderar. Eller så får vi typer som står och viftar med Ku Klux Klan-utstyrsel.― Sture Lindholm

Inte vet vi något om Sverige heller

Att man i Sverige inte känner till den drygt 600 år gemensamma historien med Finland har fått framför allt finlandssvenskarna att förvåna sig över den svenska okunskapen. Men i ärlighetens namn så vet vi inte mycket om Sverige i Finland heller, menar Sture Lindholm.

- Det ingår inte i läroplanen att läsa om Sveriges historia efter att Finland skildes från riket år 1809. Så vi kan inte speciellt mycket om Sveriges historia, och ännu mindre om Norges och Danmarks. Vi vet inte ett dyft om dem. Och vi vet ingenting om Ryssland.

Hur bekymrad är du?

- Jag är bekymrad. Steg för steg följer vi det svenska exemplet.

Dick Harrison
Svenskarna vet inte ett skvatt om finlandssvenskarna, säger Dick Harrison. Dick Harrison dick harrison

En ny nation måste hitta sin grund att stå på

I Finland har vi våra krig i färskt minne och vi påminns varje självständighetsdag om dem. Det gör att vår historia hålls i våra medvetanden.

- Dels har vi krigen att tacka, men vi är också en ny nation. En ny nation måste hitta sin grund att stå på och historien är en viktig pelare i nationsbygget, säger Lindholm. Det ser vi på många håll i Europa idag, till exempel på Balkan.

Läs också

Nyligen publicerat - Debatt