Hoppa till huvudinnehåll

Doktorsavhandling: lagom är bäst när föräldrar skolshoppar

doktorand vid Helsingfors universitet januari 2016
Sonja Kosunen har intervjuat nästan 100 föräldrar för sin avhandling. doktorand vid Helsingfors universitet januari 2016 Bild: Yle/Helena von Alfthan sonja kosunen

När föräldrarna i Esbo väljer högstadieklass för sina barn vill de att den ska den vara precis lagom krävande. Sonja Kosunen har för sin doktorsavhandling intervjuat föräldrar till barn som går i Esbo finskspråkiga skolor.

De flesta fortsätter efter 6 årskursen i sin närskola. Men det är möjligt idag att byta till en annan skola. Sonja Kosunen har i sin doktorsavhandling intervjuat föräldrar till barn som går i 6 årskursen i finskspråkiga Esboskolor.

- Vissa av föräldrarna jag intervjuade hade barn i de här så kallade värsta klasserna. De sa att de var jättenöjda. Klassen kan vara väldigt bra även om ryktet är vad som helst.

När föräldrar väljer lågstadieskola är det viktigaste en kort skolvägen. Men när det gäller högstadieskolor spelar redan skolans eller klassens rykte in.

När föräldrar väljer lågstadieskola är det viktigaste en kort skolvägen. Men när det gäller högstadieskolor spelar redan skolans eller klassens rykte in. Föräldrarna Kosunen talade med hade bestämda åsikter om skolklasserna.

- De sade ofta att de skulle undvika vissa klasser i vissa skolor. De ville undvika två typer av klasser: de värsta klasserna som har mycket störningar och mobbning, men också så kallade elitklasser. Föräldrarna diskuterade också mycket om att de tror det i vissa klasser finns mycket konkurrens.

Elitklasser kan också avskräcka

När Esboföräldrar väljer högstadieklass på finskspråkiga sidan väljer de helst en klass som är precis lagom krävande.

- Många sade att de skulle gärna ha en skola eller en klass som är tillräckligt bra – den behöver inte vara den bästa när det gäller lärande utan en klass som är bra och där deras barn trivs.

Många föräldrar väljer till exempel en musikklass eller en klass med naturvetenskaplig inriktning för att undvika en dålig studiemiljö.

Många föräldrar väljer till exempel en musikklass eller en klass med naturvetenskaplig inriktning för att undvika en dålig studiemiljö, visar Sonja Kosunens forskning.

- Jag såg på skolans rykte på många sätt. På finska sidan har också klasserna i samma skola olika slags rykte, säger Kosunen.

doktorand vid Helsingfors universitet januari 2016
Att välja specialklasser kan vara ett sätt att välja bort en klass eller skola som har dåligt rykte, visar Sonja Kosunens avhandling. doktorand vid Helsingfors universitet januari 2016 Bild: Yle/Helena von Alfthan sonja kosunen

För de svenskspråkiga eleverna i Esbo är valmöjligheterna få efter sjätte årskursen. På finska sidan däremot finns en uppsjö av högstadieskolor och specialiseringsklasser.

- I Esbo år 2011 var det ungefär 23 procent av familjerna som valde en specialiseringsklass, ibland är de här klasserna i närskolan.

I sin avhandling såg Sonja Kosunen också på hur det går till att välja skola efter 6 årskursen. För den som vill gå i till exempel en specialiseringsklass gäller det att ta ett test. Går eleven i en skola längre bort kostar bussbiljetterna. En del av föräldrarna i Kosunens avhandling tänkte mycket på skolornas rykte, men inte alla.

Valmöjligheterna inte lika stora på svenska

För de svenskspråkiga eleverna i Esbo finns det färre val när det gäller högstadieskola. Valet står mellan Lagstad, Mattliden och Storängens skola.

Enligt planerare Anna Krokfors på Esbo stad var det ifjol 25 elever som från årskurs 6 valde en annan skola än närskolan inom Esbo, och 40 elever som gick till en skola i en annan kommun. Förra året fanns det 305 elever i årskurs 6 i de svenska skolorna i Esbo.

Sonja Kosunen doktorerar vid Helsingfors universitet. För avhandlingen har hon våren 2011 intervjuat 96 föräldrar vars barn går på 6 årskursen i finskspråkiga skolor i Esbo.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen