Hoppa till huvudinnehåll

Etnolog: Vi har prioriterat bort sömnen

kvinna, dator
Tidigare gick vi och lade oss då mörkret föll. Idag sitter vi uppe så länge vi vill, vilket påverkar våra sömnvanor. kvinna, dator Bild: Pixabay/stokpic kvinna dator

De sömnproblem vi har idag och vår syn på sömn är ofta samhällsrelaterade. För hundra år sen fanns det givetvis också sömnproblem, men synen på sömn var en annan.

Om vi skall karikera lite så kan man säga att arbetet förr ofta var fysiskt tungt, vilket gjorde att man somnade utmattad då kvällen kom. Idag är arbetet ofta psykiskt tungt och kroppen har vanligen inte utsatts för tillräckligt med fysisk ansträngning, vilket gör att det kan vara svårt att sova.

Etnolog Meta Sahlström i Vasa konstaterar att våra sovvanor ändrats mycket på hundra år.

Meta Sahlström
Etnolog Meta Sahlström. Meta Sahlström Bild: YLE/Pia Lagus meta sahlström

- Förr ställde man sin inre klocka efter arbetsåret så att man delade in den varma perioden av året i tre delar då man sådde och skördade. Vinterhalvåret bestod i sin tur av två faser, och då jobbade man med annat som till exempel att reparera, laga och lappa.

Då folk sedan började flytta in till stan ändrades dygnsrytmen, och varje dag började se likadan ut: man steg upp tidigt och for till jobbet, man blev alltså beroende av klockan.

De som bodde på landet sov visserligen inte mer än de som bodde i stan, men landsborna kunde disponera över sin egen tid på ett annat sätt.

- Trots att man måste stiga upp och mjölka korna, så kunde man kanske ta en paus under dagen om man kände sig trött. I och med att folk flyttade in till stan förlorade man samtidigt kontrollen över den egna tiden och som en följd av det hur och när man skulle sova.

Varvade ner

I det gamla bondesamhället fanns det dessutom inte så mycket att göra om kvällarna då det blev mörkt. Då satt man med familjen och ”firade skymning” medan man gjorde någon syssla, och sakta men säkert blev det tystare och lugnare i huset, och så gick man och lade sig.

Man varvade alltså ner, mycket eftersom det inte fanns något annat att göra.

- Idag har vi allsköns förlustelser att ta till, som gör att vi är aktiva ända tills vi går och lägger oss. Vi kollar telefon, surfplattan eller datorn, och dessutom skjuter vi hela tiden på tiden att gå till sängs, vilket ju gör att vi sover färre timmar.

Med hurdan el brinner din lampa?
Glödlampan var en revolution. Vi behövde inte gå och lägga oss genast det blev mörkt, utan kunde stanna uppe så länge vi orkade. Med hurdan el brinner din lampa? Bild: YLE/Arja Lento måttet är rågat

Då glödlampan gjorde intåg i våra hem ändrade även det radikalt på våra sovrutiner, eftersom den gjorde det möjligt att sitta uppe och jobba hur sent som helst.

Att börja passa buss- eller tågtidtabeller gjorde oss ytterligare beroende av att stiga upp ett visst klockslag. Bodde man på landet var det dock inte så stor skillnad om man kom lite för sent till sitt dagsverk, man tog det i sin egen takt.

Självfallet fanns det även sömnproblem på landsbygden på den tiden också, och arbetsbördan var tung och arbetsdagarna långa, men de som jobbade i fabrik levde enligt ett helt annat tempo.

Stundars
I storstugan hade sängen en central plats, vilket symboliserade hur viktigt man tyckte att det var med sömn. Bilden är tagen på Stundars. Stundars Bild: Ingalill Stenström stundars

Nerprioriterat

Att sömnen var viktig framgår tydligt i det gamla bondesamhället.

- Om vi tänker oss en vanlig bondgård med storstuga, så står sängen framme, den har en central plats i hemmet och den är smyckad med textilier och tyger. Detta visar på hur viktigt man tyckte att det här med sömn var.

Då vi sedan flyttade in till städerna bodde vi ofta trångt, kanske en hel familj i ett rum och kök. Då hade man ofta bäddsoffor eller madrasser som man plockade fram till natten, men under dagen städade man undan bäddarna.

- Man hade ju inget val då man bodde så trångt, men man kan se hur samhället på det stora hela prioriterade bort sömnens viktighet undan för undan.

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa