Hoppa till huvudinnehåll

Vad innebär EU:s granskning av Polen?

EU-kommissionen inför mötet där läget i Polen behandlas.
EU-kommissionen inför mötet där läget i Polen behandlas. EU-kommissionen inför mötet där läget i Polen behandlas. Bild: EPA/OLIVIER HOSLET eu-kommissionen

EU-kommissionen beslöt på sitt möte på onsdagen att inleda en preliminär granskning av Polen. Det är första gången som EU aktiverar det så kallade rättsstatsramverket.

Det är frågan om en relativt ny mekanism från 2014 som EU-kommissionen kan tillämpa ifall det finns misstankar om att en medlemsstat inte respekterar rättsstatens principer.

Vad innebär då denna preliminära granskning av Polen?

Yle Nyheter lät forskningsdirektör Janis A. Emmanouilidis vid den respekterade tankesmedjan European Policy Center (EPC) i Bryssel svara.

A. Emmanouilidis
A. Emmanouilidis Bild: (C)2008 {Olivier GUERRIN}, tous droits réservés janis a. emmanouilidis

Hur ser du på EU-kommissionens beslut?

- Det är ett klokt drag att aktivera denna mekanism som man uttryckligen har skapat för situationer som den här. EU-kommissionen har i tidigare motsvarande fall varit rätt så tandlöst som till exempel när det kommer till att påverka Ungerns regering med Viktor Orbán i spetsen eller i tiderna Jörg Haider i Österrike. Samtidigt är det här första gången denna mekanism aktiveras så det blir första gången som den testas.

Hur ska man tolka EU-kommissionens beslut?

- Att kommissionen ser allvarligt på de beslut som den nya polska regeringen har tagit om att begränsa författningsdomstolens makt och överta kontrollen över public service-bolag. Samtidigt har nu kommissionen bara tagit ett första rätt så försiktigt steg i en lång process. Bryssel vill ingalunda provocera regeringen i Warszawa, utan det är frågan om en balansgång. EU-kommissionen är väl medveten om att den polska regeringen ställer sig väldigt kritiskt till detta förfarande. Därför vill kommissionen å ena sidan försiktigt pressa den polska regeringen – men å andra sidan visa att man lyssnar på den polska regeringens syn och eftersträvar en öppen dialog.

Vad kan detta förfarande leda till?

- Det är svårt att säga i det här skedet. Men klart är att det här en stor utmaning för EU-kommissionen, det gäller nu att spela korten rätt. Därför kommer kommissionen med stor sannolikhet att försöka påverka den polska oppositionen och civilsamhället. Ifall de polacker som är kritiska till den nuvarande regeringen får sin röst hörd hoppas kommissionen att det även ska påverka regeringens beslut. Dessutom har den polska regeringens popularitet sjunkit efter valet – genom att få med oppositionspartierna hoppas man sätta regeringen i gungning och byta riktning.

Varför går EU hårt ut mot Polen men inte mot till exempel Ungern?

- Den främsta orsaken är att få stopp på den utveckling som vi nu ser i Polen. I Bryssel befarar man att de åtgärder som den polska regeringen tagit bara är en början och att det kan komma mera av samma vara. En annan orsak är att Polen sett till befolkningsmängden är EU:s sjätte största land och storlek har betydelse när det kommer till frågan om rättstatsprincipen. Kommissionen vill också få stopp på munhuggningen mellan Polen och Tyskland eftersom oenighet mellan två stora medlemsländer kan få allvarliga följder.

Kan detta leda till helt konkreta sanktioner?

- Kommissionen vill nog undvika att man ska gå så långt att man behöver åberopa artikel sju i Lissabonfördraget. Artikel sju som brukar kallas för ”atombomben” kan leda till att rösträtten dras in för ett land vilket är det sista steget i detta förfarande och en åtgärd som förmodligen slår tillbaka och leder till mer bekymmer. Så kommissionens mål är nog att i första hand komma fram till en kompromiss.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes