Hoppa till huvudinnehåll

Asyltolken har bråda dagar

Tolken Edibe Mustafa samarbetar med polisen vid asylsamtal
Tolken Edibe Mustafa samarbetar med polisen vid asylsamtal Tolken Edibe Mustafa samarbetar med polisen vid asylsamtal Bild: Yle/Monica Slotte asylsamtal,Raseborg

Edibe Mustafa kom som kvotflykting till Finland 1990. I dag bor hon i Karis i Raseborg. Mustafa har arbetat som tolk i 15 år och översätter från finska till arabiska och kurdiska.

- Det är ett intressant och krävande arbete. Jag träffar många olika slags människor och lär mig nya saker varje dag. Min roll är att hjälpa polisen på bästa sätt.

Viktiga vittnesmål

Mustafa berättar hur en landsman kan skina upp och känna sig mera hemma då hon berättar om sin egen härkomst. Samtidigt är berättelserna hon får ta del av ibland svåra att lyssna till.

- Jag kan identifiera mig med dem men deras situation är mer utsatt än den jag var i. Jag flydde kriget men hade en plats och ett hem i ett samhälle som väntade på mig. Det har inte de som nu söker asyl i Finland. Osäkerheten och den oklara framtiden är tärande för många.

Noggrannt protokoll

Då en asylsökande hörs av polis och myndigheter ska det alltid finnas tolk på plats. En noggrann översättning är central för förståelsen och den asylsökandes rättssäkerhet.

Tolken ska vara utbildad och kunna uppvisa ett yrkesprov. Hen kontrolleras också på förhand av skyddspolisen.

- Under förhöret ställer tolken alltid frågan så som polisen ställer den och svarar så som personen har svarat. Efteråt görs en utskrift som den förhörde läser igenom tillsammans med tolken, förklarar äldre konstapel Niko Gustafsson vid Raseborgspolisen.

Om den asylsökande tycker att något kan missuppfattas eller om ett fel har smugit sig in så rättas det i själva förhöret. Ofta finns det också andra tolkar i huset som polisen kan fråga till råds om man misstänker att någonting inte stämmer.

Äldre konstapel Niko Gustafsson vid raseborgspolisen gör asylsamtal
Äldre konstapel Niko Gustafsson har vant sig vid att intervjua med tolk. Äldre konstapel Niko Gustafsson vid raseborgspolisen gör asylsamtal Bild: Yle/Monica Slotte niko gustafsson,Raseborg,Ekenäs

Niko Gustafsson har hunnit med ungefär hundra intervjuer sedan polisen inledde förhören med asylsökande vid flyktingförläggningarna i Mjölbolsta och vid Raasepori Resort i oktober ifjol.

Efterfrågade tjänster

Polisen och Migrationsverket rekryterar oftast sina tolkar via större tolkföretag i huvudstadsregionen. Företagen anlitar sedan tolkar på olika orter.

En av de större aktörerna i branschen är den statligt upphandlade tolkfirman Semantix som nu jobbar för högtryck.

- Vi har brist på erfarna och kompetenta tolkar speciellt inom arabiska och dari, det språk som talas i Afghanistan. Att tolka under polisens asylsamtal hör till de allra mest krävande uppdragen och de bästa tolkarna rekryteras för dem, säger Marja Lähde som ansvarar för kontakttolkningen vid Semantix.

Tolkfirman rekryterar kontinuerligt nya krafter men utbudet motsvarar inte alltid efterfrågan.

- Det är många som hör av sig men det räcker inte med att bara kunna ett språk. Uppdragen kan vara mycket krävande och tolken kan förväntas vara insatt i etik och lagstiftning. För varje enskilt uppdrag är man i alla händelser tvungen att fördjupa sig i ämnet, förklarar Marja Lähde.

Vid Finlands översättar- och tolkförbund får man enstaka förfrågningar av nya tolkar som behöver vägledning. Förbundet förmedlar inga tjänster men har en viss helhetssyn av hur läget är på fältet just nu.

- Det finns instanser som tappar många goda tolkar då de bästa nu anlitas för asylsamtalen. Hit hör arbetskraftsbyråerna, sjukhus, olika typer av juridisk verksamhet, barnskyddsfrågor och också polisens övriga verksamhet, bedömer Kristiina Antinjuntti, verksamhetsledare vid tolkförbundet.

Fortbildning behövs

En väg att möta behovet av kompetent tolkning är utbildning. Under våren arrangerar Helsingfors universitets utbildnings- och utvecklingstjänster en komprimerad fortbildning för kontakttolkning mellan finska och arabiska.

- Det finns behov för en svensk motsvarighet men resurserna saknas, beklagar projektchef Theresa Sui.

2011 ordnades en svensk tolkutbildning vid universitetets fortbildningscentral.

Vid yrkeshögskolan TAKK i Tammerfors startar en motsvarande finsk tolkutbildning inom vuxenutbildningen senare i år.