Hoppa till huvudinnehåll

Mer syre via näsan

Alper.
Är det bara jag eller får du också en spontan lust att andas in? Det här är någonstans vid de italienska alperna. Alper. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström luft

Har du någonsin tänkt på om du andas med näsan eller med munnen? Eller hur du gör på natten? Munandning ökar risken för snarkning och sämre tandhälsa men dessutom, visar det sig då vi gräver i gammal forskning vid Karolinska institutet i Sverige att näsandning har visat sig syresätta blodet bättre.

- Det här är gammal forskning från 1990-talet som vi egentligen inte håller på med längre, men visst är det en spännande grej.

Jag får tag på Jon Lundberg, professor i farmakologisk kväveoxidforskning vid Karolinska institutet och jag har letat fram honom på basen av en text jag hittade på olika anti-snark-hjälpmedel.

De olika hjälpmedlen lyfter fram kväveoxidforskningen vid Karolinska institutet och hävdar att genom att använda t.ex. näsvidgare så andas man bättre genom näsan och det i sin tur gör att man drar nytta av den kväveoxid som produceras i bihålorna och som via andningen förs ner i lungorna och där vidgar blodkärlen, ökar blodflödet och syresätter blodet mer än vid munandning.

Och mer syre i blodet, det är ofta eftersträvansvärt. T.ex. kan det göra en människa piggare eller som i motionssammanhang då mer syre ökar prestationen.
Nå så långt vill inte Jon Lundberg gå.

- Det är inte så att allt blir frid och fröjd då man andas med näsan, forskningen kring fenomenet gick aldrig så långt, men visst är det intressant, säger han.

Baserar sig på nobelprisbelönad forskning

Att kroppen själv på olika sätt kan producera kväveoxid, det var en upptäckt som gjordes av forskare på 1980-talet. De belönades år 1998 med nobelpriset i fysiologi eller medicin. Här kan du läsa en artikel ur Läkartidningen det året.

Och det var på basen av de här forskarnas upptäckter som också forskarna vid Karolinska institutet gjorde sina experiment gällande kväveoxidproduktion i bihålorna.

- Vi kunde visa att kväveoxid NO bildas i bihålorna. Det går att mäta med känsliga instrument. Då vi vet att NO vidgar kärl, så funderade vi att kan det vara så att gasen åker ner i lungorna och vidgar kärlen där? Och det borde kunna påverka lungblodflödet och kanske t.o.m. syresättningen av blodet.

- Sen kunde vi i en serie experiment visa att det är så och det tyckte vi var ganska roligt.

Bl.a. testade de detta på personer som var inlagda på intensiven och andades i respirator. (Med lov, om du undrar.) Då luften gick direkt ner i lungorna via munnen som den alltid gör då man andas på det viset så syresattes blodet på en viss nivå. Men då forskarna ledde luften via näsan så att den drog med sig kväveoxid från näsgångarna ner i lungorna, då ökade halten syre i blodet. Detta mätte man med blodprov.

Och det var där här man lyckades bevisa, att blodet syresätts lite bättre tack vare att kväveoxiden dras ner till lungorna, vidgar kärlen, ökar blodflödet och därigenom syresätter blodet bättre.

Man gjorde också andra tester där man kunde visa på det förändrade blodflödet i lungorna.

- Då man står upp är lungan lite dåligt genomblödd i topparna p.g.a. gravitationen, blodet tynger ner i lungan. Men får man i sig NO flyttar blodflödet uppåt, vilket vi tror kan vara bra.

många många näsor
En extra kraftkälla? många många näsor Bild: Yle/ Ulrica Fagerström näsor

Vilka konsekvenser NO-aspekten har för hälsan eller hur man mår, det vet man forskningsmässigt ändå inget om, för det har man inte undersökt. Man lämnade nämligen det här och började istället titta på andra frågor inom kväveoxidforskningen.

Men näsandningen tror Jon Lundberg att hursomhelst är bra, redan utan att fundera på kväveoxiden.

- Man vet att det är bra. T.ex. andas alla nyfödda barn genom näsan, håller man för näsan på dem mår de inte bra. Och vi tror att en del av den goda effekten med näsandning är att det kommer ner NO i lungan.

Kväveoxid via nitrat

Kväveoxiden sysselsätter fortfarande Jon Lundberg och hans kolleger, men det man nu forskar i är hur kväveoxid bildas i kroppen då du äter grönsaker som innehåller nitrat (NO3).

T.ex. gröna grönsaker och rödbetsjuice är rika på nitrat och i kroppen, bl.a. i magen omvandlas NO3 till NO, dvs kväveoxid, och gasen får kärlen att vidga sig vilket gör det lättare för hjärtat att pumpa runt blodet vilket sen sänker blodtrycket.

- Vi gör en stor studie med hundratals patienter där vi hoppas kunna bevisa att det är nitratet som är orsaken till att grönsaker är så nyttiga för hjärta och blodtryck.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap