Hoppa till huvudinnehåll

Sömnproblem ett samhällsproblem

Många finländare upplever att ekorrhjulet går allt för snabbt i dag. Stressen har blivit en vanlig folksjukdom. Bild/ YLE/Juha-Pekka Inkinen
Många finländare upplever att ekorrhjulet går allt för snabbt i dag. Stressen har blivit en vanlig folksjukdom. Bild/ YLE/Juha-Pekka Inkinen Bild: YLE/Juha-Pekka Inkinen sovande

Ungefär en miljon finländare har problem med sömnen. Det här får många olika konsekvenser, både privat och nationellt.

Om man ser på det hela ur ett nationalekonomiskt perspektiv kan man konstatera att trötta människor presterar sämre, vilket i slutändan innebär minskad produktivitet och effektivitet.

Problemet är att det är så svårt att veta om en människa lider av renodlade sömnsvårigheter eller om hen även har andra problem där bland annat sömnstörningar ingår.

Det är därför knepigt att mäta på vilket sätt enbart sömnproblem påverkar vår effektivitet, men det har gjorts undersökningar till exempel i Sverige där man intervjuat företagsledare- och chefer om deras sömnrutiner. Det visade sig att över hälften av dem uppgav att de sov dåligt, mindre än sex timmar per natt, och de bedömde att detta påverkade deras beslutsfattande i viss mån.

Det går alltså inte att förneka att sömnproblem är ett samhällsproblem, men hur man kunde åtgärda detta är en svår nöt att knäcka.

staffan ringbom
Staffan Ringbom, lektor i nationalekonomi vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors. staffan ringbom Bild: Yle/Anki Westergård staffan ringbom

Långsiktiga förändringar ambitiöst mål

Staffan Ringbom, lektor vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors, ser på sömnproblematiken i stort sätt på samma vis som på övriga osunda levnadsvanor. En del av vanorna kan man påverka själv, andra är svårare att komma åt.

De arbetsplatser som exempelvis erbjudit sina arbetstagare må-bra verksamheter med sikte på sundare levnadsvanor, har fått gladare och mer energiska arbetstagare. Problemet är att det är de redan frälsta som får något ut av detta. De övriga kanske aktiverar sig en tid, men en stor del faller sedan tillbaka i gamla mönster. Den kortsiktiga effekten är uppenbar, men långtidseffekten är ofta liten.

Ringbom tar övervikt som ytterligare exempel. Man kan få människor att ändra sina mat och motionsvanor för en tid, men då kampanjen är över börjar de som mest skulle behöva en livsförändring att falla tillbaka till sina gamla rutiner igen. Endast ett fåtal ändrar sina levnadsvanor för gott. Det samma tror Ringbom att i det stora hela skulle gälla även de livsvanor som befrämjar sömnen.

- Det vore ju fint om man kunde satsa på och uppmärksamma sömnen. Men de flesta skulle nog vara tillbaka i gamla mönster efter en tid. Om man skall satsa på en sådan kampanj måste man först se vad man har att vinna, och tyvärr tror jag att det är en liten del som man skulle kunna fånga upp.

En idealarbetstagare är ju energisk och pigg och positiv.

Ringbom själv tycker att små justeringar dock kunde göras. Så kallade power naps får många att orka mera och bättre, men å andra sidan är det långt ifrån alla som kan unna sig sådan lyx. Däremot kunde man efterlysa en attitydförändring angående power naps, och inse att de kunde gynna effektiviteten.

Vilorum finns på en del arbetsplatser, något som man också kunde införa på fler ställen. Men på samhällsnivå tror Ringbom inte att vi kommer att se någon insats för att åtgärda sömnproblemen.

- Det är samma problem som med andra hälso- och levnadsvanor. En idealarbetstagare är ju energisk och pigg och positiv, men det är ganska få förunnat.

Svårt ändra på levnadsvanor

Att förändra alla människors levnadsvanor är alltså en utopi, men om det gick att göra det skulle vi ha mycket att vinna.

- Det skulle givetvis ha mycket positiva följder, vi skulle orka mera, sjukskrivningarna skulle minska. Det skulle leda till en så kallad spill over-effekt som skulle ge positiva utslag på hela ekonomin.

Undersökningar bekräftar också att då ekonomin sjunker, ökar sömnproblemen.

- Om det går dåligt i samhället så leder det till att många ligger vakna och oroar sig för morgondagen. Detta leder till stress och sömnproblem.

Man kan inte tvinga folk att må bättre.

Men borde vi inte fixa människan först, för att kunna fixa ekonomin? Om vi inte orkar jobba så kan vi ju inte producera mera? Ringbom tror snarast tvärtom

- Jag tror på den egna viljan. Man kan inte tvinga folk att må bättre. Vi måste kunna hantera morgondagen även om den är osäker. För att rädda Finland borde vi först få ekonomin i skick, det medför trygghet och optimism, som i sin tur medför mindre stress som gör att vi den vägen kan börja sova bättre.

En samhällsinsats för att råda bot på sömnproblem tror han skulle ge kortsiktiga effekter, men de flesta skulle falla tillbaka i gamla mönster. En liten del kunde dock få en långsiktig livsförändring till stånd. En bred samhällsinsats för att råda bot på sömnproblemen skulle troligtvis kosta mera än det smakar.

Summa summarum tror Ringbom att vi snarast som individer och på gräsrotsnivå kan förbättra vårt sovande. En förändring måste komma via självinsikt, inte via ”kampanjer som känns som påbud från ovan”.

Ringbom känner en speciell sympati för småbarnsföräldrar som alltför ofta får en avbruten nattsömn, för treskiftesarbetare, samt för dem som av några andra orskaker har sömnproblem som inte är relaterade till de egna levnadsvanorna.

Läs även Eva Pursiainens kolumn om kvällspigga vs morgonpigga.

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa