Hoppa till huvudinnehåll

Utseendet spelar allt större roll i politiken

Katja Johansson med inkorrekta skor inför slottsbalen
Katja Johansson med inkorrekta skor inför slottsbalen Bild: Yle/Marcus Rosenlund festskor

Samhället har blivit allt mer utseendefixerat. Utseendets betydelse inom offentliga yrken och särskilt inom politiken har ökat rejält, säger forskare som finska Yle har talat med.

Politiker ska inte vara fula, inte överviktiga, inte klä sig slarvigt - men de inte heller vara för vackra. I synnerhet kan kombinationen överviktig-kvinna eller riktigt-vacker-kvinna medföra problem.

Normen för politiskt beslutsfattande är fortfarande medelålders män klädda i mörka kostymer, omgivna av några färggrannare kvinnliga politiker.

EU-ledare i Bryssel 2014
Angela Merkel och Alexander Stubb med flera på EU-möte i Bryssel 2014 EU-ledare i Bryssel 2014 Bild: THIERRY MONASSE /EPA eu-möte i bryssel

- Undersökningar visar att människor är mer redo att rösta på en person som de tycker ser representativ ut. Politikerna har de facto blivit mer attraktiva under tidens gång, säger professor Pekka Isoltalus vid Tammerfors universitet.

Människor påverkas av så kallad haloeffekt.

- Om vi anser att någon ser bra ut kopplar vi lättare andra positiva egenskaper till personen. Vi kan tänka att denne är trevlig och lite intelligentare än vad som är fallet, säger Isotalus.

urho kekkonen, 1967
urho kekkonen, 1967 Bild: Yle videostill självständighetsmottagning

Snygga syns oftare i medierna

En vacker eller stilig person får oftare utrymme i medierna än någon med anspråkslöst utseende. Särskilt tv gillar personer med fördelaktigt yttre.

Politiker kan dra fördel av medieintresset exempelvis före val.

Soini och Wallström i Sverige
Utrikesministrarna Soini och Wallström i Sverige i juni 2015 Soini och Wallström i Sverige Bild: JANERIK HENRIKSSON /Epa wallström

- Men det finns nog också många andra faktorer som avgör vem vi röstar på, utseendet är inte det enda, säger Isotalus och menar att riksdagen inte kommer att förvandlas till en teater med stajlade och plastikopererade marionettdockor.

Inte bra att vara för vacker

För politiker, särskilt för kvinnliga sådana, gäller det att inte heller se uppseendeväckande bra ut.

- Om man är mycket vacker eller snygg kan det vända sig mot politikern. Kanske man tänker att personen inte har några andra egenskaper än ett fördelaktigt yttre. Tanja Karpela med sin bakgrund som Miss Finland var i tiderna ett typexempel på detta. Hennes kompetens bedömdes kritiskt just för att hon var så vacker, säger Isotalus.

Tanja Karpela på Självständighetsmottagningen 2001
Tanja Karpela, tidigare undervisningsminister Tanja Karpela på Självständighetsmottagningen 2001 Bild: Yle/ Touko Yrttimaa aftonklänning

Det är skillnad på utseendekraven för män och kvinnor, de rankas olika. Man fokuserar mera på kvinnors vikt, frisyr och klädsel.

Forskaren Johanna Mäkelä, som intervjuat kvinnliga ministrar och partiordförande, säger att kvinnor på toppen upplever mycket mera stress i utseendefrågor.

- Medier fäster alltjämt mer uppmärksamhet vid kvinnors utseende. Samtidigt kan en politiker dock dra nytta av sitt utseende till exempel i damtidningsintervjuer. Men de måste hela tiden balansera på en hårfin lina, det ska inte vara för mycket eller för lite av något, säger Mäkelä.

Presidentparen hälsar på varandra under mottagningen i slottet 2004.
Presidentparen hälsar på varandra under mottagningen i slottet 2004. Bild: Touko Yrttimaa / Yle ssd13

Inte ens en kvinnlig president klarar sig utan kommentarer om utseendet. President Tarja Halonen jämfördes i tiderna än med drottning Silvia (i bruket av hatt), än kritiserades hon för val av handväska (á la Muminmamma).

Också åldersrasismen slår hårdare mot kvinnor.

- Men jämlikheten i utseendefrågor har nog ökat en aning, också männens klädsel är mer under lupp numera, säger Mäkelä.

Ursprunglig artikel: Anne Heino, Yle Uutiset

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes