Hoppa till huvudinnehåll

Ekonomi, konsumtion och globalisering slår ut historia i skolan?

Den nya läroplanen för med sig allt färre obligatoriska kurser i historia. På tjugo år har antalet kurser halverats i gymnasiet.

Många historielärare befarar att det leder till en urholkad allmänbildning och historielöshet. Före detta undervisningsminister Krista Kiuru (Sdp) vill tona ner debatten. Eleverna får nu i stället lära sig mera om ekonomi, konsumtion och globalisering, säger Kiuru.

Krista Kiuru, tidigare undervisningsminister
Förra undervisningsministern Krista Kiuru. Krista Kiuru, tidigare undervisningsminister Bild: Handout/Lehtikuva tidigare undervisnigsminister

I augusti minskar antalet obligatoriska gymnasiekurser i historia från fyra till tre. Den nya läroplanen väcker oro bland många historielärare.

Johan Gulin i Gymnasiet Grankulla Samskola är rädd för drastiska följder när man nu tvingas komprimera vissa delar av undervisningen.

– För att bli en bra medborgare gäller det att känna till den egna historian och vad den har gjort för oss. Om man minskar på historieundervisningen så tror jag att allmänbildningen urholkas på sikt, säger Gulin.

Ekonomi och samtid i stället

Den nya läroplanen träder i kraft i augusti i år. I stället för fyra obligatoriska kurser i historia och två i samhällslära går gymnasieeleverna i framtiden tre obligatoriska kurser i historia och tre i samhällslära.

Det var den förra regeringen med undervisningsminister Krista Kiuru (SDP) i spetsen som fattade beslut om den nya läroplanen. Det mest extrema förslaget som tjänstemannaarbetsgruppen kom med var att inte en enda historiekurs skulle vara obligatorisk.

Slutresultatet blev en politisk kompromiss. Kiuru tycker att läroplanen blev bra när man räknar ihop historia och samhällslära.

– Eleverna får nu i stället lära sig mera om mikro- och makroekonomi, konsumtion, globalisering och hur samhället fungerar, något som hittills fallit i skymundan i våra skolor, säger Kiuru.

Markus Ahlfors, lärare i samhällslära, ser historia som ett viktigt ämne men ser även det positiva i den kommande läroplanen.

Markus Ahlfors
Markus Ahlfors Markus Ahlfors Bild: Yle / Ann-Charlotte Åkerholm markus ahlfors

– Det positiva är att man nu faktiskt ser historia som ett verktyg. Det är väldigt bra att man nu vill analysera samtiden med hjälp av det förflutna, säger Ahlfors som också är aktiv inom historielärarförbundet.

– Kan man lappa på med samhällslära när historia faller bort?

– Jo. Samhällsläran har fått en till kurs som heter "En värld i förändring", och man vill kanske komplettera med samhällsläran nu. Men vi ska ändå komma ihåg att det är två olika ämnen som nu stöder varandra, säger Ahlfors.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes