Hoppa till huvudinnehåll

Hankenrektorn Karen Spens: Sparåtgärderna kan bli ödesdigra

Hankens nya rektor Karen Spens sitter i en fåtölj.
Rektor Karen Spens varnar för nedskärningar vid högskolorna. Hankens nya rektor Karen Spens sitter i en fåtölj. Bild: Yle / Ted Urho ny rektor vid svenska handelshögskolan

Mitt bland alla dystra nedskärningsnyheter i högskolevärlden finns ett glatt undantag. Svenska handelshögskolan i Helsingfors har inga planer på att skära ner bland personalen. Studenterna blir klara i tid vilket tillfredsställer staten, donatorerna står i kö och de gamla pengarna är välplacerade.

Rektor Karen Spens är snabb att konstatera att också Hanken har haft sina nedskärningar. Men det sker på andra områden än personalen. Hanken har inte ett brett urval av utbildningar, vilket gör det lättare. Och på Hanken förstod man i tid att indexförhöjningarnas tid i statsbidragen var förbi, påpekar rektorn.

- Hanken har klarar sig på många sätt bra, dels med tanke på finansieringsmodellen från staten, och dels framgångsrik fundraising och stöd av Handelshögskolans stiftelse, säger rektor Karen Spens.

70 procent av Hankens finansiering kommer från staten, resten från andra håll, bland annat externfinansiering.

Jobb och lön bra morot för att snabbt bli klar

- Vi har varit lyckliga som har ambitiösa studerande som vill studera snabbt, säger rektor Karen Spens. Rekordmånga på Hanken klarar minimiantalet studiepoäng, minst 55 sp/år.

Dessutom lyckas Hanken bra med sitt obligatoriska internationella utbyte, som ger studenterna studieplats eller praktik i utlandet.

Karen Spens betonar incitamenten, morötterna. Det ger fördelar att studera effektivt, och i framtiden hägrar välavlönade jobb för studenterna.

Näringslivet stöder gärna handelshögskolor

Det är kanske naturligt att just Hanken får mycket stöd från näringslivet. Det borde de andra universiteten också försöka få. Pengarna räcker till alla, tror Hankenrektorn.

- Ministeriet påpekar att högskolorna borde ha ett närmare samarbete med näringslivet. Jag tror många kunde lära sig av det vi gjort, säger Karen Spens, men anser sig inte kunna ge några riktig goda råd till de drabbade universiteten. Alla har sina egna, specifika förutsättningar.

- Men ett nära samarbete med näringslivet är gynnsamt till exempel när vi funderar på hur vi kan kommersialisera det kunnande vi har på högskolor och universitet

Vid det här laget har alla universitet insamlingskampanjer. Den senaste insamlingen på Hanken har hittills gett ungefär 4,3 miljoner euro i donerade medel. Det är drygt hälften av förhoppningen om åtta miljoner euro.

Professorer dyra pappersvändare

Exakt var Aalto-universitet ska minska sin personal blev inte ännu klart, men Helsingfors universitet har meddelat om stora nedskärningar bland förvaltningspersonalen. Det gillar Hankenrektorn Karen Spens inte.

- Då drar vi ner på förutsättningarna att bedriva vår forskning. Ska professorer göra alla sina rese-ersättningar och annat administrativt arbete så blir det väldigt dyrt. Professorerna är ändå de dyraste personerna på ett universitet, så jag tycker det är väldigt kortsiktigt att vi ska ha dem att göra sånt pappersarbetet i stället för att forska, säger rektor Karen Spens.

Flitiga studenter lycka för Hanken

- Vi har gjort väl ifrån oss på många områden, bland annat det internationella utbytet. Hankenstudenterna är också bra på att klara tillräckligt många årliga studiepoäng. Det är indikatorer som ger bra intäkter i det statliga stödet. Hanken har varit bäst i Finland med tanke på hur många studiepoäng studenterna presterar.

- Vi har varit lyckosamma som har ambitiösa studerande som vill studera snabbt, säger rektor Karen Spens. Högskolan har också tänkt på morötterna, incitamenten kan gälla allt från attraktiva utlandsstudier och praktik till gratisfester för dem som uppfyller statens kriterier om 55 studiepoäng årligen.

En morot kan förstås också vara de goda chanser till välavlönade arbeten som Hankenstudenterna kan räkna med efter avklarade studier.

Hanken i Helsingfors.
Hanken klarar sig utan personalnedskärningar. Hanken i Helsingfors. Bild: Hanken. högskola,Svenska handelshögskolan

Går inte att bygga upp det som nu raseras

Aalto-universitetet säger upp 190 och sänder nästan lika många i pension och liknande. Många andra högskolor planerar liknande åtgärder enligt regeringens budgetlinje. Hankenrektorn är inte förtjust.

- Det är väldigt allvarligt och kortsiktigt att skära ner verksamheten. Det är inte enkelt att bygga upp ett universitet på nolltid efteråt, säger rektor Karen Spens som berömmer det finländska högskoleväsendet just nu.

- Vi har nu byggt ett system som är verkligt fungerande och bra. Vi får ut goda studerande ut, i relativt god takt. Många av de finländska universiteten är mycket fina, med fina rankningar. Att skära ner i verksamheten syns verkningarna om många år. Att samtidigt kvarhålla en internationell position är väldigt jobbigt, varnar Spens.

Låna för universiteten går inte

De statliga inbesparingarna handlar om Finlands framtid som internationellt känd vetenskapsnation. Helt fel område att spara på, säger Hankenrektorn.

Men är det tabu att låna pengar i stället för att skära ner, som t.ex. Aalto-professorn Mats Fridlund föreslog i en intervju. En lång suck inleder rektorns svar.

- Alla förstår hur situationen ser ut i Finland, nånstans måste man ta pengarna. Jag tror inte personligen på ökad låntagning för att öka möjligheterna för en bättre verksamhet. Vi måste förstås fundera på andra, bättre sätt få verksamhet som fungerar.

Karen Spens tror på profilering, som ministeriet önskar. Det finns mycket att göra inom universitetsvärlden. Men att skära ner så mycket och ta i med storsläggan kan vara ganska ödesdigert, enligt Handelshögskolans rektor Karen Spens.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes