Hoppa till huvudinnehåll

Mindre byråkrati kring markanvändning och byggande

Sommarstugor i Kristinestad
Arkivbild. Sommarstugor i Kristinestad Bild: Yle/Sofi Nordmyr sommarstugor

Nu är det inte längre miljöministeriets sak att avgöra hur kommunernas mark ska användas. Två lagändringar ska göra det smidigare att ta beslut i markanvändningsfrågor.

I år slopas förfarandet med att miljöministeriet fastställer landskapsplanerna och Närings-, trafik- och miljöcentralen besluter inte längre om undantagsloven i kommunerna.

- Det här underlättar framför allt för kunden. Processen blir kortare, då det är samma myndighet som prövar tillståndsförfarandet, säger tekniska direktören Ben Antell i Korsholm .

Antell syftar på förändringarna som berör undantagslov. De torde träda i kraft i april.

Långa behandlingstider

Behandlingstiden för ett undantagslov kan i dag vara upp till ett halvår. Till den tiden kommer tid för eventuella besvär innan beslutet kan vinna laga kraft. Ärendet behandlas först i kommunen, sedan skickas det till NTM-centralen för slutligt beslut.

Efter att lagändringen träder i kraft i april avgörs undantagslov i kommunen. NTM-centralen kommer att ha rätt att överklaga.

- Grunderna för att bevilja undantagslov kommer att vara de samma, vilket betyder att kommunerna måste vara mera pålästa. NTM-centralens roll blir mera rådgivande, säger Antell.

Snabbare processer

På Österbottens förbund välkomnar man ett ökat självstyre i och med att miljöministeriet inte längre fastställer landskapsplaner.

- Det försnabbar processen och planen kan snabbare träda i kraft. Landskapsförbundets beslut är det slutliga beslutet och samsynen i landskapet tillsammans med kommunerna om markanvändningen är lättare att utveckla, säger landskapsdirektören Olav Jern.

Landskapsförbunden får i takt med detta också ett större ansvar för den övergripande planläggningen.

- Vi kan inte skylla på en högre myndighet, utan det är vi som tar de slutliga besluten, säger Jern.

Österbottniska handelsområden ströks

Då miljöministeriet fastställde etapplandskapsplanen för detaljhandel år 2013, ströks områden i Edsevö i Pedersöre och Högback i Närpes, vilket fick ortens politiker att överklaga.

Om landskapsplanen den gången inte hade behövt ta en vända via miljöministeriet skulle den ha blivit kvar i landskapsplanen om områden som ska byggas ut för handel.

- Jag betvivlar ju att någon skulle ha besvärat sig mot de här två områdena, varför jag tror att planen hade sett annorlunda ut i slutändan. Samtidigt skulle Vasa stad ha fått igång sin planläggningsprocess om Risö betydligt snabbare än nu var fallet. Om det hade möjliggjort Ikeas etablering är omöjligt att avgöra. Det är så många olika överväganden som gäller Ikea, säger Jern.

Fastställelseförfarandet slopas i och med en ändring i Markanvändnings- och bygglagen som träder i kraft i år.

Förändringen i markanvändnings och bygglagen innebär också att man frångår fastställelseförfarande gällande flera kommuners gemensamma generalplaner.

Bättre dialog

Ändringarna innebär också att NTM-centralen måste bli tydligare i sin kommunikation. En positiv sidoeffekt kan bli att dialogen mellan myndigheterna blir bättre.

Det samma gäller för landskapsplaneringen. De myndighetsöverläggningar som förs måste bli tydligare. Man kan inte längre utgå från att det är någon högre myndighet som ingriper i efterhand.

- Jag tror att det kommer att underlätta läget för kommunerna. De statliga myndigheterna tvingas in i en större tydlighet när det gäller myndighetsöverläggningarna, vilket i kommunerna har kritiserats då det gäller de kommunala planerna, säger Jern.