Hoppa till huvudinnehåll

Mjölkproducent upprörd över förslag på ny veterinärvård

Ko i Västankvarn ladugård som är byggd 1997.
En mjölkproducent i Karis är upprörd över att det nuvarande veterinärsystemet föreslås avslutas och ett nytt tas i bruk. Ko i Västankvarn ladugård som är byggd 1997. Bild: Yle/Marica Hildén ladugården i västankvarn som är byggd 1997

Veterinärvården i Västnyland är bra, rör den inte. Det säger mjölkproducenten Nina Mannström i Karis. Kommunerna ska nu ta ställning till om veterinärvården delvis eller helt ska konkurrensutsättas.

Nina Mannström har mellan 40 och 50 mjölkkor i Karis. Hon är nöjd med den veterinärvård kommunerna erbjuder produktionsdjur just nu.

Hundägarna Gustav Holmbom i Ingå och Christina Råstedt i Ekenäs ställer sig försiktigt positiva till att privata veterinärer sköter smådjuren.

Kommunerna ska ta ställning

Sydspetsens miljöhälsonämnds utredning över veterinärvården är nu på utlåtanderunda i Västnyland. Ingå kommunstyrelse behandlar ärendet i kväll (18.1).

I november 2015 beslöt nämnden att kommunerna ska ta ställning till om veterinärvården ska konkurrensutsättas helt eller delvis.

Om den konkurrensutsätts delvis så är förslaget att smådjur helt och hållet sköts av privata veterinärer dagtid. Jouren för smådjur skulle skötas med hjälp av köptjänster.

En stadsveterinär skulle sköta produktionsdjuren på en mottagning i Ingå. Denna föreslås sköta icke akut vård och hälsovård för produktionsdjur. Utanför tjänstetid skulle vården skötas genom köptjänster.

Förslaget till kommunstyrelsen i Ingå är att veterinärvården konkurrensutsätts delvis.

Arga mejl från Karis

Mannström är så upprörd över de utredningar som gjorts om veterinärvården att hon har skickat ett mejl till stadsstyrelsen i Raseborg och ett mejl till Sydspetsens miljöhälsonämnd. Det har hon gjort i egenskap av ordförande för Nylands koklubb.

Det var i februari 2014 som nämnden tillsatte en arbetsgrupp som började se över veterinärfrågan. Den första rapporten antecknades för kännedom i november samma år.

Kor i Västankvarn ladugård som är byggd 1997.
Kor i Västankvarn ladugård som är byggd 1997. Bild: Yle/Marica Hildén ladugården i västankvarn som är byggd 1997

I mejlet i oktober 2014 till stadsstyrelsen skriver Mannström att det var med bestörtning som djurägarna tog emot budet att det görs en utredning om veterinärerna.

- Det bisarra och mest oroväckande är att varken veterinärer eller djurägare medverkat eller hörts innan utredningen var klar. Hur är det möjligt att en utredningsgrupp gör ett utlåtande om en annan yrkesgrupps framtid utan att ens höra deras åsikt, skriver Mannström.

I mejlet till stadsstyrelsen skriver Mannström att förslaget att helt privatisera vården inte ens är värt att kommentera.

- Detta alternativ är inte värt att utreda, skriver hon och påminner om turbulensen kring hälsovårdscentralen i Karis som var i privat regi tidigare.

"Ni går bakom ryggen"

Nina Mannström undrar varför man kör ner ett system som fungerar.

- Att dessutom göra utredningar bakom ryggen på berörda parter lämnar en bitter eftersmak och främjar på inget vis framtida samarbete.

Avslutningsvis konstaterar Mannström att djurproducenterna inte har ekonomiska möjligheter att förlita sig på privata veterinärer som inte alltid är tillgängliga.

- För att få en fungerande helhet i västra Nyland behöver vi våra nuvarande enheter för att tillgodose behovet.

Sydspetsens miljöhälsonämnd får kritik

Det här mejlet tycktes inte hjälpa eftersom utredningarna fortsatte. I november 2015 beslöt Sydspetsens miljöhälsonämnd att kommunerna ska få skicka in sina utlåtanden om förslagen till ny veterinärvård.

Det fick Nina Mannström att i december i fjol skriva ett nytt mejl, denna gång till Sydspetsens miljöhälsonämnd.

Mannström kritiserar medlemmarna i nämnden skarpt:

- För oss mjölkproducenter skulle det nya systemet betyda en katastrof. Att vi alla ska dela på en veterinär och eventuellt få hjälp av en dejourerande privatveterinär, som kan befinna sig hur långt borta som helst, är så befängt att man undrar varifrån ni får alla idéer och vem som matar dem till er.

"Nuvarande system är lönsamt"

Mannström frågar sig också om nämnden funderat på vad som händer om flera djurägare lägger ner sin verksamhet, har veterinärerna tillräckligt med arbete då? Och vad händer om de vill ha mera betalt då avtalen ska skrivas på nytt?

Det nuvarande systemet borde fortsätta, alla utredningar visar att det är det lönsammaste och vettigaste alternativet, anser Mannström.

Svagt förtroende för kommunala veterinärer

Hundägarna Christina Råstedt i Ekenäs och Gustav Holmbom i Ingå använder sig av privata veterinärer då de behöver vård för sina hundar.

Christina Råstedt med sin hund på skolningsplanen för hundar i Ekenäs.
Christina Råstedt. Christina Råstedt med sin hund på skolningsplanen för hundar i Ekenäs. Bild: YLE / Robin Lindberg skolningsplan,Ekenäs

Det känns helt enkelt bäst att anlita en privat veterinär, säger Råstedt.

- Jag har tyvärr inte förtroende för alla kommunala veterinärer. Det beror på vissa saker som man varit med om och som man fått höra. Man vill ju det bästa för sitt djur och väljer det som man tror att är bättre.

Svårt att nå jouren

Gustav Holmbom har 16 jakthundar som han för till privat veterinär på dagtid om det händer något. Han har gjort det valet eftersom han hittat en veterinär han litar på.

Holmbom anlitar den kommunala jouren på kvällar, nätter och helger.

- Men det är svårt att nå fram till dem. Det blir en massa samtal innan man får tag på någon. Det beror endera på att jag inte vet vart jag ska vända mig eller så är systemet krångligt.

Utom tjänstetid är Råstedt tvungen att ringa den kommunala jouren.

- Det var okej då man tidigare kunde kolla på nätet vem som hade jour, men det vet man inte längre. Det känns inte längre bra när man inte vet vem som svarar.

Har alla råd med besöken?

Christina Råstedt har inget emot att privata veterinärer sköter smådjur dagtid, men hon har ändå farhågor.

- Finns det tillräckligt med privata veterinärer? Har alla råd med besöken? För mig låter det okej, då kan jag välja vart jag går.

Gustav Holmbom med dotter
Gustav Holmbom. Gustav Holmbom med dotter Bild: Yle/ Maria Wasström gustav holmbom

Gustav Holmbom säger att förslaget låter bra.

- Det är kanske bättre att privata veterinärer sköter det eftersom de hela tiden tar hand om smådjur. De kommunala veterinärerna sysslar med alla djur och är kanske inte lika specialiserade. Det varierar förstås från veterinär till veterinär.

Djuren är så kära

Råstedt undrar också hur det går om djuren ska skötas till exempel på ett veckoslut genom köptjänster.

- Vem köper man av, är det någon som har tillräckligt med erfarenhet? Finns det alltid någon som är tillgänglig?

Christina Råstedt konstaterar att det är mycket känslor med när det gäller djur.

- De är det käraste man har. Husdjur kan inte säga vad som är bra eller dåligt, och man vill ju deras bästa.


Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland