Hoppa till huvudinnehåll

Namnkommittén i Helsingfors säger oftast nej

Glogatan
26 ledamöter i Helsingforsfullmäktige ville 2014 att Glogatan byter namn till Självständighetsgatan. Men namnkommittén sade nej. Glogatan Bild: YLE/ Christoffer Gröhn glogatan

Namnkommittén i Helsingfors får årligen flera förslag på namnbyten av gator eller parker. Under de senaste tio åren minns namnplanerare Johanna Lehtonen ändå bara ett exempel på när kommittén har sagt ja till ett namnbyte.

Under ett år får namnkommittén omkring fem förslag på att en gata eller en park ska byta namn. Både politiker och vanliga invånare kommer med förslagen. Under 2015 gjorde Helsingforspolitiker motioner om att byta namn på en gränd efter Harri Holkeri, byta namn på en gata efter skolan Norsen och byta namn på en park efter Keijo Liinamaa.

Av dem förhöll sig namnkommittén bara positivt till namnbytet av parken eftersom den inte hade ett officiellt namn från tidigare. Ett annat rätt färskt exempel är när 26 ledamöter i Helsingforsfullmäktige ville att Glogatan byter namn till Självständighetsgatan. Också det förslaget fick nej av namnkommittén.

- I allmänhet är det inte klokt att byta ett existerande namn. Det görs bara om det är något fel på namnet. Gator byter inte namn eftersom det i så fall innebär att adresser också förändras, säger namnplanerare Johanna Lehtonen som är sekreterare vid namnkommittén i Helsingfors.

Gator byter inte namn eftersom det i så fall innebär att adresser också förändras.― Johanna Lehtonen

"Namnplaketter har blivit vanligare"

Lehtonen har varit namnplanerare vid Helsingfors stad sedan 2003 och hon minns bara att namnkommittén en gång har bytt ett existerande namn.

- Det var när Skatuddsparken föreslogs byta namn till Tove Janssons park. Orsaken att namnkommittén ställde sig bakom bytet var att ingen hade Skatuddsparken som sin adress och förslaget hade ett brett stöd i Helsingforsfullmäktige, säger Lehtonen.

När Kajsaniemis metrostation bytte namn till Helsingfors universitets metrostation sade namnkommittén nej, men stationen bytte trots det namn. Kommittén har nämligen ingen beslutande makt utan kan bara komma med ett utlåtande.

Maria Vidberg är ledamot i namnkommittén och säger att namn på platser inte ska bytas ut av politiska skäl.

- Förslagen handlar ofta om att komma ihåg personer och de läggs in i en namnbank och kan användas senare om det dyker upp en lämplig plats att namnge. Ett annat sätt att få en människas namn synligt i gatubilden är att lägga upp en plakett till exempel på huset där denne bodde. Det kan göras utan ett namnbyte, som ändå påverkar många människors adresser. Plaketter har blivit vanligare under de senaste åren, säger Vidberg.

Är det med andra ord onödigt jobb som politikerna gör när de föreslår namnbyten?

- Om det handlar om ett förslag om att byta namn på en gata i centrum förkastas det oftast. Det är upp till var och en att avgöra om det är onödigt eller inte. Ett stort maskineri dras i alla fall igång när en sådan här motion görs, säger Vidberg.

Veckans fråga i Din Stad lyder: Kampen, Skillnaden, Gardestaden - det finns många fina namn bland stadsdelarna i Helsingfors, men hur har stadsdelarna fått sina namn?

- Kampen kommer från ordet kamp och skolelever har haft kamper i området för länge sedan. Gardesstaden har fått sitt namn efter Gardets kaserner medan Skillnaden är en gata som skilde åt Egentliga staden och Nyländska förstaden.

Vidberg säger att ursprunget till stadsdelars namn ofta hittas i historien, men det finns också mysterium som namnforskarna inte har kunnat lösa.

- En del namns ursprung kan redas ut ganska lätt medan andra förblir olösta. Ingen har ännu kommit med en övertygande förklaring till varifrån namnet Tölö kommer. Ursprunget anses vara outrett, men det pågår fortfarande forskning kring det.