Hoppa till huvudinnehåll

Barnarbete bakom smarttelefonernas och elbilarnas batterier

Demonstration mot barnarbetskraft
Demonstration mot barnarbetskraft Bild: EPA/PIYAL ADHIKARY barnarbetskraft

Stora elektronikjättar som Apple, Samsung och Sony, övervakar inte tillräckligt utvinningen av kobolt, rapporterar människorättsorganisationen Amnesty International och Afrewatch.

Organisationerna konstaterar i sin rapport att det är vanligt med barnarbetskraft i gruvor där det bryts kobolt. Till och med så små barn som sjuåringar jobbar i gruvorna. Arbetsmiljön i gruvorna är extremt farlig.

Kobolt är en viktig komponent i laddningsbara batterier till bland annat mobiltelefoner. Den största delen av kobolten bryts i Demokratiska republiken Kongo.

Två händer håller i en mobiltelefon
Din mobiltelefon kan innehålla konfliktmineraler Två händer håller i en mobiltelefon Bild: Nina Sederlöf/YLE chatta

Få konsumenter frågar efter ursprunget

- Miljontals människor utnyttjar modern teknologi men få konsumenter frågar sig hur produkterna är tillverkade. Det är hög tid för elektronikjättarna att ta sitt ansvar för produkternas ursprung, säger Niina Laajapuro vid Amnesty.

Enligt rapporten sker handeln med kobolt i områden där det är vanligt med barnarbetskraft. De företag som är involverade i affärsverksamheten säljer i slutändan batterier till företag som Apple, Microsoft, Samsung, Sony, Daimler och Volkswagen.

Inget av de företag som Amnesty kontaktat har med säkerhet kunnat uppge ursprunget till den kobolt som användes i deras produkter.

Omfattande risker vid koboltutvinning

Kongo producerar åtminstone hälften av den kobolt som används i världen.

Riskerna är omfattande vid utvinningen av kobolt. Hälsoriskerna är stora och det sker ofta olyckor i gruvorna. Minst 80 människor omkom i samband med arbetet i södra Kongo under perioden september 2014 - december 2015. Antalet är i verkligheten betydligt högre eftersom många olyckor aldrig registreras och kropparna lämnas i rasmassorna på olycksplatserna.

Enligt Amnestys forskare har majoriteten av gruvarbetarna inte ens den enklaste skyddsutrustning. Det finns inte handskar, arbetskläder eller andningsskydd som kan skydda arbetarna mot lung- och hudsjukdomar.

Demokratiska republiken Kongo.
Paramilitära grupper kontrollerar gruvor i Demokratiska republiken Kongo Demokratiska republiken Kongo. Bild: DAI KUROKAWA/EPA demokratiska republiken kongo

Barnens arbetsdag kan vara tolv timmar lång

Barn som arbetar i gruvorna har berättat för Amnesty att deras arbetsdagar kan vara tolv timmar långa och att de förtjänar en till två dollar per dag.

Enligt Unicef arbetade år 2014 ungefär 40 000 barn i gruvor i sydligaste Kongo, många av dem i koboltgruvor.

- Gruvarbete är en av de farligaste formerna av barnarbete. Gruvverksamheten borde ju vara en källa till välstånd för kongoleserna men så är det inte. Storföretagen skulle ha makt att ändra på det här, påpekar Niina Laajapuro.

Amnesty kräver ökad transparens i leverantörskedjorna

I dag finns det inga internationella regleringar för kobolthandel.

- Många storföretag säger att de har nolltolerans för barnarbetskraft. Den här sortens uttalande är inte trovärdigt eftersom företagen inte har koll på sina underleverantörer. Om vi inte får lagar som kräver att företag transparent redogör för sin anskaffning av mineraler kan företagen också i fortsättningen kränka mänskliga rättigheter, säger Laajapuro.

Amnesty och Afrewatch kräver att multinationella företag som använder litiumbatterier i sina produkter utreder koboltens ursprung och redovisar öppet för sina underleverantörskedjor. Organisationerna kräver att Kina utreder kinesiska företags produktionskedjor utomlands och att man ingriper om det förekommer kränkningar av mänskliga rättigheter.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes