Hoppa till huvudinnehåll

Matens väg genom kroppen

Vårt matsmältningssystem är ett att virrvarr av långa och korta tarmar och olika syror som smidigt samarbetar för att smälta den mat vi äter.

Maten åker genom magsäcken vidare till tunntarmen. Tunntarmen kan vara upp till sex meter lång. I tunntarmen sugs näringen upp av tarmluddet. Därifrån åker färdas maten vidare till tjocktarmen, där den sista vätskan sugs upp. Sedan förs det som ännu är kvar av maten ut i ändtarmen och vidare ut ur kroppen. Matens väg genom kroppen tar cirka ett dygn.

Äta bör man, annars dör man

Att äta är en funktion som utöver den fysiologiska nödvändigheten också har en psykisk, social och kulturell betydelse för oss. Lusten att äta, matlusten, är individuell och en följd av varje människas välbefinnande eller vanor.

Vissa människor tappar aptiten när de är på dåligt humör eller känner sig ledsna, medan andra tröstäter.

I de flesta kulturer är det vanligt att göra måltiden till något centralt där människor är tillsammans. Det kan variera från en utsökt middag till något enkelt som en en kopp kaffe eller te.

Vanligtvis vill vi äta när vi är hungriga. Kroppen signalerar att magen är tom genom ett kurrande eller knorrande ljud. Här kan du läsa mer om kurrande mage och vad som händer i kroppen om vi inte äter.

Vad vi väljer att äta avgörs ofta mer av kostvanor och av omgivningen än av genomtänkta överväganden om kroppens fysiologiska balans mellan intag och förbrukning. Fysiologiskt är det livsviktigt för oss att inta föda eftersom cellernas ämnesomsättning är helt beroende av det.

Vid matspjälkningsprocessen bearbetas födan allra först genom mekanisk finfördelning, tuggandet, och sedan genom kemisk spjälkning så att näringsämnena kan tas upp i mag- och tarmkanalen.

Den kemiska spjälkningen av näringsämnen sker med hjälp av enzymer. Ett enzym är ett ämne som medverkar i en kemisk process utan att själv förändras.

I videon från Majs till bajs kan du följa med på matens äventyr genom kroppen inuti ett riktigt tarmsystem.

Många organ samarbetar vid matsmältning

Här går vi närmare in på hur den komplicerade matspjälkningsprocessen går till :

Munhålan (cavitas oris)
I munhålan bits tuggorna av med hjälp av framtänderna och finfördelas med hjälp av kindtänderna. Tungans och kindtändernas rörelser ser till att maten hamnar mellan kindtänderna. Saliven från spottkörtlarna hjälper till i spjälkningsprocessen.

Matstrupen (oesophagus)
Genom matstrupen förs födan till magsäcken med hjälp av peristaltiken som är som små vågrörelser som uppstår genom omväxlande sammandragning och avslappning i matstrupens glatta muskulatur. De här vågrörelserna resulterar i att födan transporteras till magsäcken oavsett i vilken ställning man intar födan.

Magsäcken (ventriculus)
I magsäcken blandas födan med magsaft som produceras av körtlar i magsäckens slemhinna. Bildningen av magsaft stimuleras av både syn, lukt och smaksinnet. I magsaften finns enzymet pepsin, slem och saltsyra. Pepsin påbörjar spjälkningen av proteiner. Saltsyra gör att miljön är sur vilket gynnar pepsinets verkan. Slemmet skyddar magsäcken från den sura magsaften. Saltsyran har också en en hämmande effekt på risken för utveckling av mikroorganismer i maginnehållet.

Magsäckens storlek förändras efter innehållets storlek. Den tomma magsäcken ligger platt med starkt veckad slemhinna och utvidgas efterhand den fylls så att den senast anlända maten ligger i mitten. I magsäcken ryms det en liter föda åt gången.

Tolvfingertarmen (duodenum)
Tolvfingertarmen tar emot matspjälkningssekret från gallblåsan, (vesica fellea)

och bukspottskörteln, (pancreas)

Övergången mellan magsäcken och tolvfingertarmen går via den nedre magmunnen. En ringmuskel öppnar och sluter övergången så att födan portioneras ut till tolvfingertarmen i lagom stora portioner.

Födan har nu fått konsistensen av välling. Det kan ta upp till fyra timmar innan magsäcken hunnit bearbeta födan och den släpper igenom den sista portionen till tolvfingertarmen.

Tolvfingertarmen har för övrigt fått sitt namn efter sin längd – den är ungefär lika lång som bredden av tolv fingrar. I tolvfingertarmen blandas maginnehållet med galla från gallblåsan och bukspott från bukspottskörteln.

Tunntarmen (jejunum och ileum)
Den första halvan av tunntarmen kallas jejunum och den sista halvan ileum.

I tunntarmen utsöndras tarmsaft från små körtlar i slemhinnan till tarminnehållet. Med hjälp av tarmsaften sker den slutliga spjälkningen av näringsämnen och upptaget av de spjälkande näringsämnena fortsätter.

Slemhinnan i tunntarmen är starkt veckad och får på det sättet en stor yta vilket underlättar kroppens upptag av de spjälkande näringsämnena.

Tarmludd (villi)
Tarmludd är en typ av vävnad i tunntarmen, bestående av runt 0,5-0,6 millimeter höga villi, som upptar näringsämnen. De bildar en tät matta på tunntarmens tarmvägg. Tarmluddet ger slemhinnan ett sammetsliknande utseende.

Tjocktarmen (colon)
Med hjälp av vågliknande rörelser förs tarminnehållet vidare från tunntarmen till tjocktarmen. Tjocktarmen delas in i tre delar: den uppåtgående, den tvärgående och den nedåtgående delen. Det kan du se på bilden nedan. Tunntarmen mynnar ut i tjocktarmens uppåtgående del, strax ovanför dess slutna första del. Den här slutna delen kallas för blindtarmen, (caecum), som du på bilden ser som en liten svans i ändan på tarmen(appendix). Det är här som blindtarmsinfektion, (appendictius), uppstår.

Tecknad bild som visar tjocktarmens läge i kroppen.
Tjocktarm och bihanget, blindtarmen Tecknad bild som visar tjocktarmens läge i kroppen. Bild: Yle/iStock tjocktarm

Vid övergången till tjocktarmen är näringsämnena i tarminnehållet absorberade, upptagna, av kroppen. Tarminnehållet består nu av vatten, salt och matrester som kroppen inte kan spjälka. De osmälta matresterna har stor betydelse för tarmfunktionen genom att de fungerar som tarmfyllnad, vilket stimulerar tarmrörelserna.

Ospjälkbara matrester är till exempel fibrer som inte kan spjälkas i människans mag- och tarmkanal. I tjocktarmen sugs vatten och salter tillbaka in i kroppen från tarminnehållet.

De processer som pågår i tjocktarmen medverkar till att tarminnehållet, som tidigare varit mer eller mindre flytande, nu får en mjuk och formad konsistens vid övergången från tjocktarm till ändtarm.

Ändtarmen (rectum)
Ändtarmen är normalt tom. Avföringen glider ner i ändtarmen och uppehåller sig där tills man känner att man behöver gå på toaletten.

Ändtarmen stängs av ringmuskler: en inre av glatt muskulatur, som styrs av autonoma nervbanor (icke viljestyrd), och en yttre av tvärstrimmig muskulatur, som via motoriska nervbanor styrs av viljan.

Så här ser matsmältningssystemet ut:

matsmältningssystemet
matsmältningssystemet Bild: Creative Commons: Mariana Ruiz Villarreal matsmältning

Avföringens sammansättning
Avföring består av ospjälkta matrester, bakterier, vatten, salter, gallfärgämnen och slem. Som regel blir man bajsnödig en gång per dygn, men det förekommer individuella skillnader. Daglig motion, rikligt vätskeintag och fiberrik kost har betydelse för tarmtömningsbehovet.

Visste du att den bruna färgen som bajset har kommer av gallämnet bilirubin som frigörs då de äldsta blodkropparna bryts ner? Nedbrytningen sker i levern och i mjälten. Bilirubin frisätts tillsammans med galla till tolvfingertarmen.

Källor:
Medicin 1, Avsedd för: Vård- och omsorgsprogrammet, kompetensutveckling för vård- och omsorgspersonal samt Yrkeshögskolan. Författare: Urban Gillå, omvårdnadslärare.

Wikipedia

Grundskola, åk 3-6

  • Sanna Tegengren: I Finland vågar lärare vara lärare

    Elevminne får lärare rörd till tårar.

    Till skillnad från många andra som dykt upp i serien Alla tiders lärare har Sanna Tegengren en lite kortare karriär bakom sig. Av sina nio år som lärare har hon tillbringat två i Sverige.

  • Mio Lindman: Finsk missunnsamhet gör oss slutna

    Varför är det så viktigt att ingen kommer lätt undan?

    Varför är undertonen så ilsken när man pratar om exempelvis basinkomst eller arbetslösas förmåner i Finland? Varför ses det som viktigast att "ingen ska komma för lätt undan"? Filosofen Mio Lindman funderar på jargongen i samhällsdebatten.

Läs också

Vetamix

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Blåbärsblomman ser ut som en lampa

    Blomman är mycket frostkänslig.

    Blåbäret blommar i maj-juni och är då ytterst ömtåligt. En enda frostnatt kan leda till att hela blåbärsskörden går förlorad. En av blåbärets huvudpollinerare är den ljusa jordhumlan. Blåbäret, Vaccinium myrtillus, fäller sina blad till vintern i motsats till lingonet som är vintergrönt. Blåbäret växer i hela Finland. 23 % av skogarna i vårt land är av blåbärstyp.

  • Fem myter om myggan

    Hjälper vitlök och öl mot myggor?

    Försommarens myggbett är värre än senare myggbett - sant eller falskt? Fem påståenden om myggbett.

  • Snoken kan spela död

    Den lägger sig på rygg med tungan hängande ur munnen.

    Snoken går i dvala redan i början av oktober. Den övervintrar på frostfritt djup i håligheter och gångar i marken. Snokarna vaknar ur dvalan i början av maj - de första kan ringla sig ut redan i april. Snoken är skyggare än huggormen och är ofarlig för människan eftersom den saknar giftänder.

  • Huggormens blick är stickande

    Huggormens pupill är vertikal, snokens är rund.

    Under vintern går huggormarna i dvala i håligheter t.ex. under rötter, men också i stenrösen eller rishögar. Huggormarna uppsöker nästan alltid samma övervintringsplatser år efter år. I mars-april brukar huggormarna vakna ur vinterdvalan. Hanarna vaknar före honorna.

  • Digiträning: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Digiträning: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Digiträning: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Digiträning: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Digiträning: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Digiträning: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Digiträning: Instagram - fokusera på bilderna

    Så här fungerar Instagram.

    Instagram är ett socialt medium som växer i snabb takt. I fjol växte Instagrams användning med 10 procent. I den här digiträningen får du veta hur du skapar ett konto på Instagram och kommer igång.

  • Digiträning: Uppdatera din webbläsare för datasekretessens skull

    Så här uppdaterar du din webbläsare.

    För att skydda din dator är det viktigt att du regelbundet uppdaterar alla de program som har installerats i datorn. Lättast uppdaterar du programmen genom att använda automatiska uppdateringsfunktioner. Datorn smittas i allmänhet av ett skadligt program genom ett icke-uppdaterat webbläsartillägg.

  • Gnomens guide till fysiken

    Gnomen söker svar på fysikens lagar.

    I serien Gnomens guide till fysiken vandrar gnomen omkring I trollkarlens stora hus och söker svar på fysikens lagar. Kan svaren hittas hos trollkarlen, hos forskaren, hos astronauten i rymden eller i programmet Fysiksport på den gamla teven i städskrubben?

  • Planeterna i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

  • En bildhälsning från solsystemet

    Häftiga bilder från Cassini- och Junosondens vårsäsong.

    Solsystemets "mästerfotografer", rymdsonderna Cassini-Huygens och Juno har varit flitiga den gångna vårsäsongen. Här är ett urval från deras bildkonst under de gångna månaderna.

  • Snart är fusionsenergin här – eller?

    När ska energiproduktionens heliga graal bli verklighet?

    Fusionsenergin skulle i princip lösa alla våra energiproblem: ren, immun mot Tjernobyl-typens olyckor och med bränsle som aldrig tar slut. Häromdagen togs ännu ett steg mot det målet i England. Men ännu är det långt kvar att gå innan vi är där.

  • Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Eino Leino var en mammas pojke, kvinnotjusare och poet

    Poeten Eino Leino gungade i gudarnas gunga.

    I Esplanadparken i Helsingfors står poeten Eino Leino staty i sin slängkappa. Hans dikter handlar ofta om hur vackert och kort livet är. Själv blev han 47 år. Hans födelsedag, den sjätte juli, firas i vårt land som Diktens och sommarens dag.

  • Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Essä: Den farliga stolta antirasismen

    En text om vit yttrandefrihet som ett hot mot icke-vita.

    Det största problemet med rasism är den tysta vita majoriteten. Ungefär så hävdar författaren James Baldwin, en av postkolonialismens mest ikoniska tänkare. Jag skulle hävda att en vit majoritet som består av stolta icke-rasister kan bli ett lika stort problem, skriver Adrian Perera.

  • Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

    Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

    Man kan vara språkligt kreativ med små medel, men man måste ändå följa vissa regler. Språkvårdaren Minna Levälahti nördar in sig på uttryck som sätta ner, sätta ner sig och sätta sig ner.

  • Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

Nyligen publicerat - Vetamix