Hoppa till huvudinnehåll

"Bilmekaniker behöver mindre allmänbildning än lärare"

På andra stadiets yrkesutbildning tar man farhågorna om en hotande historielöshet med ro. Där läser studerandena ingen historia och enbart en obligatorisk kurs samhällsfärdighet. I stället satsar man på en sund självkänsla.

Ungefär hälften av alla som går ut grundskolan väljer att inte studera i gymnasiet. En stor del av dem fortsätter i stället till andra stadiets yrkesutbildning.

Enligt studier gjorda 2011 har de niondeklassare som väljer en yrkesutbildning både svagare kunskap i och intresse för historia än de som väljer att fortsätta i gymnasiet.

"Ingen nytta av historia"

I Axxell i Karis är åsikterna blandade kring hur intressant och viktigt historia är. Sara Väyrynen studerar sista året på kocklinjen och hon har aldrig varit speciellt intresserad av ämnet.

- Jag tycker inte att det är till någon nytta för mig i framtiden att känna till historia. I alla fall i det här yrket som jag håller på med.

Kockstuderande Sara Väyrynen i Axxell.
Sara Väyrynen. Kockstuderande Sara Väyrynen i Axxell. Bild: Yle/Minna Almark kockstuderande

VVS-studerandena Jonas Mattila och Ted Lönngren har en annan inställning.

- Det är viktigt att veta hur samhället har grundats och vilka som har styrt i det här landet, menar Mattila.

VVS-studerande Jonas Mattila
Jonas Mattila. VVS-studerande Jonas Mattila Bild: Yle/Minna Almark jonas mattila

- Man måste veta hur landet var förut och det är mycket som har ändrat sedan förr i tiden, säger Lönngren.

Cecilia Henriksson som är första årets kockstuderande tycker däremot att det inte har så stor betydelse.

- Det är kanske trevligt för vissa att veta vad som har hänt förr i tiden. Men man gör inte någonting med den kunskapen nu.

Kockstuderande Ceilia Henriksson i Axxell.
Cecilia Henriksson. Kockstuderande Ceilia Henriksson i Axxell. Bild: Yle/Minna Almark cecilia henriksson

"Alla måste inte vara lika allmänbildade"

Inom yrkesutbildningen på andra stadiet finns det ingen kurs i historia. Tyngdpunkten ligger på de praktiska ämnena, understryker Axxells rektor Lena Johansson.

- Historia är ett läsämne och de som kommer till oss är praktiskt lagda. De jobbar med sina händer och med praktiskt arbete och det ska de göra i sitt yrkesverksamma liv.

Kockstuderande i Axxell i Karis.
Kockstuderande i Axxell lagar mat. Kockstuderande i Axxell i Karis. Bild: Yle/Minna Almark kockstuderande. kök

Johansson menar att det är viktigare att en lärare eller journalist har en bra allmänbildning än en frisör eller bilmekaniker.

- En bilmekaniker grejar med en bil medan en journalist informerar hela samhället och då måste informationen vara rätt och analytisk. Visst är det skillnad tycker jag.

Ingen risk för historielöshet

I gymnasiets nya läroplan har antalet obligatoriska historiekurser skurits ner och det finns gymnasielärare som är oroliga för att Finland blir allt mer historielöst.

Röster bland historielärarna menar att det kan leda till att eleverna glömmer bort erfarenheterna från det förflutna. Det kan i sin tur leda till att fler väljer att till exempel gå med i gatupatruller utan att se sambanden med utvecklingen på 1930-talet.

Axxells rektor Lena Johansson
Rektor Lena Johansson. Axxells rektor Lena Johansson Bild: Yle/Minna Almark lena johansson

Men Axxells rektor Lena Johansson menar att det inte finns några risker med att andra stadiets yrkesutbildning inte bygger vidare på grundskolans historieundervisning.

- Nej, det tycker jag inte. Då kan vi diskutera vilket ämne som helst, vi bygger inte hemskt mycket vidare på matematiken eller språken heller. Det är en kompromiss där yrkesämnena har fått stort utrymme när man har valt yrkesutbildning och de allmänbildande ämnena har mindre utrymme.

Eleverna förankras i närsamhället

I stället satsar man på att bygga upp en sund självkänsla hos eleverna, säger Lena Johansson.

- Om du har en god självkänsla bemöter du det som är nytt och annorlunda på ett annat sätt. Det handlar om förebyggande arbete som vi jobbar med i stället för den teoretiska historien.

- Våra studerande får ett väldigt starkt kunnande i närsamhället eftersom de är mycket ute på arbetsplatser där de får intryck och deltar i debatten. Det handlar om mindre sfärer än om man läser historia.

Begränsade möjligheter att lära ut samhällslära

I andra stadiets yrkesutbildning finns det en obligatorisk kurs i samhällsfärdighet som är ett kompetenspoäng av totalt 180.

I Axxel i Raseborg består samhällsläran av totalt 20 timmar undervisning, berättar Camilla Grundström som är lärare i samhällsfärdigheter.

- Vi kan bygga på det som har gjorts i grundskolan, men på 20 timmar så är det ganska begränsade möjligheter.

Camilla Grundström undervisar i samhällslära i Axxell i Karis.
Camilla Grundström undervisar. Ted Lönngren och Nico Järviö blir färdiga rörmontörer i vår. Camilla Grundström undervisar i samhällslära i Axxell i Karis. Bild: Yle/Minna Almark nico järviö

Kursen handlar om allt från att sköta den personliga ekonomin och konsumentärenden till att kunna påverka i samhället. En grundläggande del av kursen handlar också om att lära sig källkritik.

- Det är klart att basen för historian och samhällsläran ligger på den grundläggande utbildningen. Det som vi kan göra här är att bygga på den utbildning som man har erhållit under tidigare studier. Vi får göra det vi kan med de timresurser som vi har.

Mogna elever kan fatta bra beslut

Camilla Grundström tror inte att det finns en större risk för att elever från andra stadiets yrkesutbildning skulle vara mera benägna att gå med i gatupatruller även om de inte nödvändigtvis känner till historia speciellt bra.

- De ungdomar jag möter så är så pass mogna att de tänker sig för och efter. När det kommer till det verkliga beslutet i en sådan fråga så tror jag inte att det finns några skillnader mellan dem som har studerat i gymnasiet och dem som studerat i yrkesskola.

Camilla Grundström i Axxell.
Camilla Grundström Camilla Grundström i Axxell. Bild: Yle/Minna Almark grundström

Samhällsläran kan inte minska mera

Men Grundström poängterar också att undervisningen i samhällslära nu befinner sig på en miniminivå på Axxell.

- Från och med det här läsåret så har vi gått ner i undervisningstimmar från 28 till 20. Om man skär ner ytterligare så kan man fundera hur man ska lägga upp ämnet och om det längre behövs.

Elever i Axxell med sina smarttelefoner.
Källkritik är en viktig del av samhällsläran i Axxell. Elever i Axxell med sina smarttelefoner. Bild: Yle/Minna Almark nätsurfa

Om ämnet försvinner kan det innebära att eleverna själva måste leta reda på information de behöver om samhället.

- Risken är det att de då tyr sig till källor som inte är objektiva och inte baserar sin informationsspridning på fakta.

Läs också