Hoppa till huvudinnehåll

Rapport om skolcentrum igen på tapeten i Ingå

Skolbarn leker ute på vintern.
Skolgården vid Kyrkfjärdens skola har rustats upp för några år sedan. Skolbarn leker ute på vintern. Bild: Yle/Emma Nippala Ingå,skolelever,kyrkfjärdens skola

Politiker i Ingå funderar på det framtida skolnätet. Både nya skolor och indragna skolor finns med bland alternativen.

Ska Ingå i framtiden sköta undervisningen i årskurs 7-9 i egen regi? Kan ett tvåspråkigt skolcentrum bli aktuellt? Hur många skolor ska Ingå ha i framtiden?

Bland annat de här frågorna sysselsätter politiker i Ingå just nu.

I dag (20.1) ska bildningsnämnden i Ingå igen behandla skolcentrumutredningen som väckt en del huvudbry i Ingå.

Rapporten behandlades senast i bildningsnämnden i oktober men då bordlades ärendet.

Bakgrunden till rapporten är en kläm som godkändes i fullmäktige i samband med beslutet av renoveringen av den finska skolan Merituulen koulu hösten 2013. Fullmäktige ville att förutsättningarna för ett tvåspråkigt skolcentrum i Ingå skulle utredas.

Konsulten fick fel beställning

Bildningsväsendet anlitade konsultbyrån FCG för att göra utredningen. När rapporten väl var färdig upplevde politikerna att den var bristfällig eftersom den inte alls behandlade årskurserna 7-9.

Den nya beställningen gällde ett möjligt skolcentrum för förskolan samt årskurserna 1-9 för båda språkgrupperna.

Tanken var att utreda hur många elever det förutsätts för att kunna ha ett eget högstadium - och vad skulle det kosta.

Fortfarande väcker rapporten stort missnöje bland beslutsfattarna.

Bildningsnämndens ordförande Kristian Westerholm (SFP) säger att det behövs flera svar innan rapporten kan skickas vidare till fullmäktige.

- Jag hade hoppats få veta i vilket skede vi har så många skolbarn i Ingå att det är ändamålsenligt med ett skolcentrum i stället för att satsa på de mindre skolorna, säger Westerholm.

Kristian Westerholm är första viceordförande i Ingåfullmäktige.J
Kristian Westerholm anser att det finns många frågor som behöver ett svar. Kristian Westerholm är första viceordförande i Ingåfullmäktige.J Bild: Yle ingå fullmäktigemedlem

Han ville också gärna veta vilken nytta och vilka utmaningarna ett tvåspråkigt skolcentrum innebär.

Dåligt med information i beredningen

Marko Rautakoura (Saml) är initiativtagaren till klämmen om skolutredningen. Han är missnöjd både med rapporten och med hur bildningväsendet har skött kommunikationen med konsultbyrån.

- Tyvärr är det här ett vanligt problem i Ingå. Den information som ska utgöra grunden för beslutsfattandet är allt för knapphändig.

Skolorna har rum för 150 elever till

Vad säger då rapporten? Jo, bland annat anses undervisningsgrupperna i Ingå vara små. Enligt konsulten kunde skolorna i Ingå ha 150 fler elever än nu med samma lärarantal.

Kostnaderna per elev är klart högre än genomsnittet i landet.

Rapporten säger också att så länge kommunen inte gör strukturella förändringar i servicenätet är det svårt att få kontroll över undervisningskostnaderna.

Merituulen koulu i Ingå
Ett eventuellt skolcentrum kunde planeras i samband med den nyrenoverade och förstorade Merituulen koulu. Det skulle däremot kräva ännu en tillbyggnad. Merituulen koulu i Ingå Bild: YLE/ Helena Rosenblad finska skolan i ingå

Enligt rapporten ger Statistikcentralens befolkningsprognos en alltför positiv bild av hur Ingås servicebehov kommer att utvecklas. I stället tror konsultbyrån att antalet förskolebarn och barn i de lägre klasserna märkbart kommer att minska efter år 2019, både på finskt och svenskt håll.

- Det här förbryllar åtminstone mig, säger Kristian Westerholm och kritiserar det faktum att inflyttningen inte alls har tagits med i beräkningarna.

Fyra alternativ på tapeten

Utrymmesbehovet har granskats i rapporten utgående från fyra alternativ. I alla alternativ har båda språkgrupperna egna enspråkiga undervisningsgrupper.

Det första alternativet är att koncentrera alla elever i årskurs 1-6 till lokaler i Merituulen koulu. Det förutsätter en tillbyggnad till den nyligen tillbyggda skolan.

Det andra alternativet går ut på att koncentrera förskolan och eleverna i klass 1-6 till Merituulen koulu och Degerby skola.

Degerby skola i Ingå
Enligt rapporten kommer antalet elever att minska i Degerby skola från och med år 2018. Degerby skola i Ingå Bild: YLE/ Maria Helsing degerby skola

I det tredje och fjärde alternativet skulle undervisningen i klasserna 7-9 ordnas i kommunens egen regi, inom det existerande skolnätet eller i ett helt nytt skolcentrum.

Rapportens slutsats är att det inte är motiverat att producera högstadieverksamhet i egen regi.

För effektiv högstadieutbildning borde det finnas minst 200 elever per språkgrupp.

Källhagens skola och Virkby gymnasium i Lojo
I dag går svenska Ingåbarn i årskurs 7-9 i Källhagens skola i grannkommunen Lojo. Källhagens skola och Virkby gymnasium i Lojo Bild: Yle/Bubi Asplund monica lemberg

I stället rekommenderar konsultbyrån att kommunen minskar på det nuvarande skolnätet – i klarhet drar in någon skola.

Utredning som grund för framtida beslut

Något skolcentrum är inte aktuellt för tillfället men kan finnas med i långtidsplaneringen.

Bildningsnämndens ordförande Kristian Westerholm tror inte heller att det är aktuellt med indragning av någon av skolorna i Ingå.

- Nej, knappast kommer det att ske nu, säger han.

Enligt Westerholm är det nu dags för kommunen att jobba vidare med utredningen och komplettera den där det behövs.

- Den här gången kanske vi inte tar hjälp av utomstående konsulter utan att tjänstemännen klarar av det, säger han.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland