Hoppa till huvudinnehåll

TPS stiger, publiken sviker – ”Vi bär med oss tidigare årens skit”

Efter flera beckmörka år har TPS etablerat sig i ishockeyligans mittskikt denna säsong. På isen har därmed ”gubbgänget” levererat – men Åbopubliken har inte förlåtit den långa kräftgången.

Efter ökenvandringen som slutat i trettondeplatser de tre senaste säsongerna har TPS mer eller mindre infriat förväntningarna i vinter.

Förstärkta med vinnarvana veteraner som Tomi Kallio, Henrik Tallinder och Eric Perrin har man etablerat sig som ett mittenlag, som hållit till på den övre halvan stora delar av säsongen.

Men problem kvarstår. Skador tär på den smala slagkraften, ojämnheten är slående, publikstödet har sviktat, och så vidare.

Yle Sporten träffade lagkaptenen Kallio och den assisterande kaptenen Tallinder – som både återvände till TPS till denna säsong – och bad dem svara på fem påståenden.

1. TPS gubbar kommer inte att orka hela säsongen.

– Jag tror absolut vi kommer att orka, svarar Kallio, 38, som har noterats för den högsta snittspeltiden (21.08 minuter per match) av alla anfallare i hela ligan denna säsong.

– Såklart, om du spelar 3–4 matcher i veckan känner man sig väldigt trött på söndagen, men vi har ett fungerande samarbete med tränarna så vi inte behöver träna på is när vi känner oss slitna. Så det kommer inte att vara ett problem.

TPS har tolv över 30-åriga spelare i leden, varav två (Eric Perrin, 40, och Petteri Nummelin, 43) redan passerat 40-strecket.

Henrik Tallinder i TPS-uniform, november 2015.
Henrik Tallinder har fått stå i rejält i TPS bakre led. Henrik Tallinder i TPS-uniform, november 2015. Bild: Yle / Mattias Simonsen henrik tallinder

Tallinder, som har spelat fjärde mest av alla spelare i vinter (23.34 i snitt), betonar också att rutinen det högbelastade veterangardet har, kommer att väga tungt i vår.

– Det är ovärderligt med rutin i ett slutspel, säger den 37-årige svensken. Du måste ha gått igenom det ett antal gånger för att nå framgång.

– Det var viktigt att ha veteraner runt omkring sig vid playofftider när man själv var ung, för det blir en helt annan nivå på hockeyn. Då är erfarenhet det viktigaste.

2. Åbopubliken har fortfarande inte förlåtit sin klubb efter den långa ökenvandringen.

– Det är säkert delvis så, absolut. Vi har förstås också mycket trogen fans som vi är väldigt tacksamma för, men jag håller med, det syns ganska tydligt att så många års kräftgång har lämnat sina spår, säger Kallio.

– En del är säkert fortfarande arga eller besvikna, och det kan vi tycka är lite jobbigt, eftersom vi är ett helt annat gäng nu. Eskola (Mika, vd) har varit här i ett år, tränarna har bara några månader bakom sig och hälften av truppen är ny.

Det känns tråkigt att bära de tidigare årens skit med oss.― Tomi Kallio

– Vi har absolut ingenting att göra med de här åren som varit tuffa för alla. Därför tycker jag det känns lite tråkigt att vi måste bära de tidigare årens skit med oss, säger lagkaptenen med eftertryck.

TPS publiksnitt har sjunkit med över 500 personer från förra säsongen. Tomi Kallios och Henrik Tallinders budskap till Åbos slumrande hockeyvänner är att ge TPS chansen.

– Det här är den tragiska sanningen just nu, säger Tallinder. Men vi jobbar på att få tillbaka tron på att det går att spela framgångsrik ishockey i Åbo, och när det blir bättre och bättre ute på isen, kommer nog publiken också.

3. TPS är för beroende av sin förstakedja.

– När man kollar rent statistiskt är vi väldigt beroende av förstakedjan. Det går inte att förneka. Men det gäller att försöka få fler att producera för att vi ska nå större framgångar, betonar Tallinder som menar att veteranerna bör visa de yngre exempel.

– Vi ska vara ett gott föredöme, och jag tror också det är väldigt viktigt att visa känslor. Nu låter det här väldigt svenskt, men jag menar att när man är förbannad, så är man förbannad, och när man är glad, så är man glad. Det visar att man bryr sig.

Tomi Kallio och Otso Rantakari, Blues-TPS, 9.1.2016.
Guldhjälmen Tomi Kallio har gjort en lyckad comeback i TPS-tröjan. Tomi Kallio och Otso Rantakari, Blues-TPS, 9.1.2016. Bild: Str / Lehtikuva tomi kallio

Kallio bär nu TPS guldhjälm med 33 poäng (16+17) på 41 matcher, efter att lagets två tidigare guldhjälmar fått stiga åt sidan under vinterns gång.

I början av säsongen var förstaformationen med Kallio, Perrin och Lauri Tukonen kanske ligans bästa, men de två sistnämnda går nu skadade, vilket innebär att andra måste stiga fram.

– Visst är det väldigt frustrerande när man vet hur viktiga killarna som fallit bort är, men jag tänker också att det här betyder att man måste ta för sig ännu mera, och samtidigt försöka hjälpa de yngre att hitta en annan nivå, säger Kallio.

4. TPS spelar för ojämnt för att höra till topplagen.

– Det beror på processen vi är inne i. De senaste tre, fyra, fem, tio åren har varit väldigt misslyckade och att vänta på det helt och hållet tar tid, konstaterar Tomi Kallio.

– Det vet vi i laget om och det vet hela kontoret om, och även om vi förbättrat spelet väldigt mycket jämfört med tidigare år är det omöjligt att komma nerifrån ända upp på några månader. Det krävs tålamod.

Det gäller att få tillbaka vinnarkulturen och vinnarkänslan.― Henrik Tallinder

TPS har varvat fina segrar med bittra nederlag längs hela vintern, och de facto varken vunnit eller förlorat mer än två matcher i rad på hela säsongen.

– Vi kanske har slappnat av när vi vunnit en match och känt oss för nöjda, vilket gjort att vi inte varit på samma nivå i nästa match. Och det är svårt att slå sig ur, menar Tallinder.

– Vi är för ojämna än så länge, men det gäller att få tillbaka vinnarkulturen och vinnarkänslan i omklädningsrummet igen. Och det gör man inte i en handvändning, så det tar tid innan vi är konsistenta hela tiden.

5. När TPS nu återfått sin trovärdighet i rinken, har man redan uppnått säsongens största mål.

– Ja, men det är bara en del utav det hela, säger Henrik Tallinder. Det handlar som sagt om att skapa en vinnande känsla. Det är inte varje dag man kommer hit med ett stort leende på läpparna, men oftast gör man det – och det är viktigt att ha i ett omklädningsrum.

– Visst är det så, fortsätter Kallio. Men det ska inte heller vara så jäkla skoj varje gång. Man kräver mycket av varandra på träning och matcher, men efteråt ska man kunna glömma det och ha kul igen. Det är en väldigt viktig grej.

TPS firar mål, januari 2016.
TPS firar mål, januari 2016. Bild: Str / Lehtikuva tps

Kallio återvände till sin hemstad efter 15 år på annat håll. Det kroniska medaljlaget han i tiderna lämnade har stagnerat rejält – och det vill han nu åtgärda.

– Jag har spelat i ganska många vinnande lag och försöker nu hämta med mig den vinnande kulturen och allt vad det innebär. Vi strävar såklart ännu högre än var vi är nu, påminner Kallio.

– Man spelar ju hockey för att vinna och det är vårt slutmål, säger Tallinder. Och med tålamod i föreningen och ett jävlaranamma – eller sisu som ni säger här – så kommer det här att bli bra. En dag ska vi vara där uppe igen.