Hoppa till huvudinnehåll

Finländarna otryggare än någonsin

Rak i ryggen, rak i ledet!
Rak i ryggen, rak i ledet! Bild: Yle/Malin Valtonen försvarets fanfest,Ekenäs

Finändarna upplever sin framtid som otryggare än någonsin förr. Det visar en färsk utredning från planeringskommissionen för försvarsinformation.

Två tredjedelar av finländarna tror att vi inom fem år kommer att leva i en otryggare värld än dagens. Det är fler oroade än någonsin tidigare under de 25 år som den årliga opinionsmätningen har gjorts.

Det som skapar mest oro bland finländarna är sysselsättningsläget i Finland, den internationella terrorismen och utsikterna för den europeiska ekonomin. De äldre upplever framtiden som otryggare, och kvinnorna oroar sig mer än männen.

Finländarna fick också rangordna ett antal givna hot. Den faktor som verkar skapa mest oro är sysselsättningsläget i Finland. Därefter kommer internationell terrorism, utsikterna för den europeiska ekonomin och det ökande antalet asylsökande i Europa.

Läget i Ukraina kommer sist, och har minskat betydligt som hotbild för finländarna.

Plånboken naturlig utgångspunkt?

Hoten mot säkerheten formuleras mer än förr som plånboksfrågor. Det förstår man ganska bra på planeringskommissionen för försvarsinformation som har beställt utredningen.

- Om man inte har arbete, eller är rädd för att förlora jobbet, kommer alla slags otrygghetskänslor. Numera har vi också i Finland några grupper som inte vill ha så många utlänningar, noterar generalsekreterare Heli Santala.

Cirka hälften av de tillfrågade är kritiska mot fler asylsökare. Det tycks inte ha stor betydelse om de kommer till Finland eller stannar på vägen i Europa. Kvinnorna är mer accepterande än männen.

Sannfinländare mest kritiska

Partivis finns de väntade skillnaderna; mest kritiska är sannfinländarna, mest toleranta är De grönas anhängare.

Samlingspartisterna avviker från regeringslinjen genom att förhålla sig betydlig positivare till fler asylsökare än sannfinländarna och centeranhängarna.

Två tredjedelar anser att Finland – och ännu mer EU - har berett sig dåligt på det ökande antalet asylsökare. Och den partipolitiska enigheten verkar stor i frågan.

Finlandsk majoritet: Epidemier och anfall klarar vi

Något tycks Planeringskommissionen för försvarsinformation också ha gjort rätt. Medborgarna har tilltro till både försvaret och myndigheterna i allmänhet.

Två tredjedelar av de tillfrågade tror att Finland är bra på att avvärja vissa hot; epidemier, storolyckor, miljöhot, energihot och väpnat anfall.

Sen sprider sig osäkerheten. Över en tredjedel tror att beredskapen är dålig för cyberattacker, internationell brottslighet, klimatförändring. Sämre är finländarnas tilltro för att klara terrorism och politisk eller ekonomisk påtryckning utifrån.

Sist på listan kommer beredskapen mot okontrollerad invandring och ekonomisk kris. Två av tre anser att beredskapen är dålig för de riskerna.

Samarbete anses ge trygghet

Finländarna verkar rätt säkra på att samarbete, framförallt nordiskt säkerhetssamarbete, EU och EU:s gemensamma försvar ökar säkerheten.

Däremot är finländarna osäkrare på om den ekonomiska integrationen eller Finlands deltagande i internationella säkerhetsuppdrag ökar eller minskar vår säkerhet.

Fortfarande nej till Nato

När det gäller en finländsk anslutning till Nato står åsikterna jämnt. 35% tror att den skulle ge en positiv inverkan på Finlands säkerhet, 36% tror tvärtom att det minskar säkerheten.

En klar majoritet av finländarna är också denna gång negativt inställda till ett medlemskap 58% anser att Finland inte bör sträva efter ett medlemskap i Nato, bara 27% svarar jakande. Resten lämnar frågan obesvarad. Skillnaden till föregeånde år är inte stor.

Det är Vänsterförbundets anhängare som är klarast mot Natomedlemskap, 81%, men över 60% svarar nej också hos Centern, SDP, De gröna och Sannfinländarna. Endast bland Samlingspartiets anhängare finns en majoritet för Nato-medlemskap.

SFP-anhängarna redovisas inte skilt i denna utredning, eftersom den omfattar bara 1005 personer. Felmarginalen är 3,2% åt vardera hållet.

Försvaret får stöd, men inte tilltro

Forskaren Charly Salonius-Pasternak ser olika trender i de finländska åsikterna.

- Försvarsviljan är hög. Många vill fortfarande ha mer pengar för försvarsbudgeten. Stödet för allmän värnplikt ökar också, påpekar han.

Men färre tror på reella möjligheter i ett konventionellt krig.

- En viss osäkerhet i världen reflekteras och andra konkreta dagliga problem, som arbetslöshet och ekonomisk oro. De känns närmare än krig, gissar Salonius-Pasternak.

Finländarnas stöd för skötseln av utrikespolitiken har fallit regelbundet rätt länge. I år är det speciellt sannfinländska anhängare som uttrycker sitt missnöje.

Det kan tolkas som gammalt missnöje som ännu pyr, eller att man inte varit nöjd med sina egna ministrar i regeringen.

Förvåning att Ukraina försvunnit som hotbild

Ukraina och Ryssland har fallit på skalan över hotbilder för finländarna.

- Det är ju naturligt, delvis. Det hände förra året, medan de dagliga nyheterna handlar om EU, ekonomi och solidaritet.

- Men i långa loppet är det lite oroväckande om man så snart glömmer att ett land invaderade och olagligt annekterade ett annat lands område.

Centrala delar av den europeiska säkerhetsstrukturen har krossats och ändå ser vi det som om det inte påverkar Finland så mycket, noterar Salonius-Pasternak.

- Alla känner någon som mist sitt arbete eller liknande, det blir man personligt påmind om. Det är inte så många som känner någon från Ukraina eller varit och krigat, det är på en personlig nivå.

Här kan du se enkätsvaren och här kan du läsa en utförligare rapport.