Hoppa till huvudinnehåll

Marit af Björkesten: När känslor förvandlas till fakta

Bild av Marit af Björkesten.
Marit af Björkesten. Bild av Marit af Björkesten. Bild: Yle bolaget

Då det sker stora förändringar omkring oss brukar känslorna styra vår uppfattning om vad som pågår. Många accepterar bara sådana sanningar som passar in i de egna värderingarna. Sällan har public service-uppdraget känts så angeläget som nu, skriver Svenska Yles direktör Marit af Björkesten.

Har du svajpat, vejpat eller svishat? Säkert rattsurfat och kanske haffat?

Listan över årets nyord brukar vara roande läsning. Inte bara som ett språktest, utan också som en av de mer klarsynta årskrönikorna över utvecklingen i samhället.

Det är ingen överraskning att många av årets 37 ord kretsar kring krig, terror och den teknologiska utvecklingens baksidor. Däremot hade den som för ett år sedan satsat sina pengar på ordet faktaresistent sannolikt kammat hem en ansenlig summa.

Känslor mot vetenskap

Faktaresistens är en av de bästa beskrivningarna av det som händer inom journalistiken och hela samhället just nu. Det är också någonting mer omvälvande än många teknologiska förändringar eftersom det handlar om grundläggande värderingar: vad vi tror på och hur vi väljer att förstå det som händer omkring oss.

Enligt definitionen avvisar de faktaresistenta alla fakta som talar emot deras egen uppfattning. Det här är naturligtvis inget nytt. Inom forskningen finns ett otal exempel på att vi har svårt att ta till oss fakta som inte stödjer våra föreställningar, och att vi märkligt nog rentav stärks i våra uppfattningar när fakta bevisar motsatsen.

Etablerade sanningar ska naturligtvis ifrågasättas. Men sällan har medvetna eller omedvetna faktafel spritts så snabbt som nu. Vi ser också att vetenskaplig kunskap inte bara ifrågasätts, utan omkullkastas med känslor som enda argument. Konspirationsteorierna frodas och debatten blir allt aggressivare.

Det här gäller inte bara invandringen, utan också andra samhällsfrågor som präglas av rädsla och förändring.

Bygga ett ännu bättre Finland

På Yle efterfrågas inte längre provokatörer som får till stånd en god diskussion på radio eller tv, utan debattledare som har förmågan att lugna och balansera.

Både public service och de andra stora mediehusen ifrågasätts systematiskt. När tidningar, radio och tv tidigare uppfattades som vakthunden som granskar makten beskylls samma medier nu för att vara makthavarnas propagandaorgan.

De etiska och journalistiska spelregler som medievärlden varit överens om i decennier kastas över bord när MV-lehti och motsvarande medier producerar sina nyheter.

I det här läget har Yle ställt upp ett nytt mål för de kommande åren: att tillsammans bygga ett ännu bättre Finland. Vi vet att det är ambitiöst, men också att vi har både ett ansvar att försöka och potential att lyckas. Det här eftersom Yle dels finansieras av alla, dels når så gott som varje finländare.

Public service inte hotad

Förutsättningen för ett gemensamt bygge är förtroende och trovärdighet, två ord som länge varit grunden för public service, men som nu fått en ny relevans.

I sig ser ingendera ut att vara djupt hotad. I den senaste undersökningen om finländarnas tilltro till medierna uppger hela 92 procent att de litar på Yles nyheter, vilket är en ännu högre siffra än året innan.

Det betyder att de som vänt ryggen till de etablerade mediernas journalistik knappast blivit fler, utan bara mer högljudda. Samtidigt är det obestridligt att spänningarna växer.

Behovet av faktagranskning och gemensamma arenor där de olika verkligheterna kan mötas är skriande.

Sällan har public service -uppdraget känts så angeläget som nu.

Läs också

Nyligen publicerat - Debatt