Hoppa till huvudinnehåll

Går feministisk utrikespolitik hem i omvärlden?

Elisabeth möter: Margot Wallström
Margot Wallström har gjort svensk utrikespolitik mer känd och den får både kritik och beröm. Elisabeth möter: Margot Wallström Bild: Cityportal 6557 8502 000

Samtidigt som utrikesminister Margot Wallström granskas för sina lägenhetsaffärer förs en intensiv kampanj för att Sverige ska få en plats i FN:s säkerhetsråd.

Den svenska kampanjen går just nu in i ett intensivt skede inför omröstningen i juni, då fem nya temporära medlemmar ska väljas in i FN:s säkerhetsråd. Av de andra EU-länderna är också Italien och Nederländerna med i konkurrensen. Bland de toppnamn som för kampanj för Sverige finns både den förra statsministern Göran Persson och före detta utrikesministern Carl Bildt. Lobbningen förs både i diplomatiska kretsar i det tysta och öppet inför stor publik.

- Jag är så stolt över att representera Sverige och världens första feministiska regering, sade Sveriges statsminister Stefan Löfven inför folkhavet i Central Park i New York i höstas, när han åkte på charmoffensiv i samband med FN-toppmötet om globala mål.

"Feminismen en exportprodukt"

Sverige har fått mycket uppmärksamhet för den uttalat feministiska utrikespolitiken. Så är det till hjälp eller nackdel att vara det första landet i världen med en feministisk utrikespolitik när man samtidigt ska samla så många röster från omvärlden som möjligt?

- Jag tror att det är en fördel att det är en profilfråga, Sverige är internationellt känt för sin jämställdhetspolitik. Det är något som vi har kunnat exportera, om vi nu ska tala i sådana termer, säger Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap . Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Bild: Yle / Ingemo Lindroos ulrika mörth

Både stöd och skäll från arabvärlden

Och det är viktigt att kunna sticka ut. En självständig utrikespolitik är allt svårare att föra då Sveriges utrikespolitik till stor del avgörs av EU.

Margot Wallström har gjort svensk utrikespolitik mer känd och den får både kritik och beröm. Den rödgröna regeringen började med att erkänna Palestina och kritiska uttalanden om Israels politik har lett till hård respons från Israels sida.

Men också arabländerna har fått sig, speciellt det inflytelserika Saudiarabien som Wallström har kritiserat för sina människorättsproblem. Dessutom stoppade Sverige det omdebatterade vapenexportavtalet mellan länderna och Saudiarabien protesterade genom att kalla hem sin ambassadör.

Nu senast tog regeringen ett beslut som igen kan blidka arabvärlden, då man valde att inte erkänna Västasaharas suveränitet - ett område som har ockuperats av Marocko i flera decennier.

- Den frågan handlar ju om att man har gått ifrån ett riksdagsbeslut och faktiskt väljer att inte erkänna Västsahara. Och det har ju tolkats som att man försöker blidka en opinion.

Att ha något formellt inflytande på hur Kina agerar eller Ryssland tänker är inte realistiskt.― Professor Ulrika Mörth

Svårt att påverka stormakterna

Besvikelsen var stor för Finland som för fyra år sedan misslyckades med att få en temporär plats i FN:s säkerhetsråd. Till Sveriges fördel kan ses att landet har ett omfattande utrikesbistånd och har profilerat sig i flyktingfrågan.

Men om man väl får en plats i säkerhetsrådet - hur mycket kan ett litet land som Sverige påverka världens stormakter, som dessutom har vetorätt i säkerhetsrådet?

- Påverkan är mer informell i så fall. Att man möjligtvis kan försöka få in frågor på agendan. Att ha något formellt inflytande på hur Kina agerar eller Ryssland tänker är inte realistiskt, säger professor Ulrika Mörth.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes