Hoppa till huvudinnehåll

Den lögnaktiga selfien är också sanning

Ordet selfie lär ha använts på webben första gången 2003 då en australiensare en blöt natt publicerade en bild av sig på nätet. Idag har selfien blivit en självklarhet. Vad gör bildflödet med oss?

Selfien är sällan ett självporträtt i traditionell bemärkelse, det är en konsumtionsvara. Petter Lindberg träffar museichef Elina Heikka på Finlands fotografiska museum som talar om snapshots och selfier.

Att ta bilder, selfier, är ett grundbehov för oss, säger Heikka. Och nu kan man dela bilder på ett helt annat sätt än förr. Och få reaktioner och respons på dem. Klichémässiga bilder är inte heller fel, säger Elina Heikka. Vad skulle sanning i så fall vara? Det är inte en slump att vi tar de bilder vi tar.

Selfie på utställningen #Snapshot. Lasso 2014
Selfie på utställningen #Snapshot. Lasso 2014 Bild: Yle videostill/Lasso elina heikka
Foto med selfiekäpp
Foto med selfiekäpp Bild: Yle videostill/Lasso selfiekäpp

En hängiven selfiefotograf behöver den nya selfiekäppen för att ta selfier. Käppen visar hur fiffig människan alltid är, och hur man vill komma ifrån tekniska hinder. I det här fallet att armen är för kort för att man skall kunna ta bra selfier med intressant bakgrund.

En viktig del av selfiekulturen är att visa upp sig inför andra. Här har den en koppling till dating och att söka en partner.

ida henrikson och mirva helenius, Lasso, 2014
Ida Henrikson och Mirva Helenius ida henrikson och mirva helenius, Lasso, 2014 Bild: Yle videostill/Lasso mirva helenius

Ida Henrikson talar med fotografen Mirva Helenius om selfier och den bild man vill skapa av sig själv.

En selfie är inte ett självporträtt, för i ett självporträtt analyserar man sig själv, i en selfie visar man hur man vill se ut, menar Mirva Helenius. En selfie är ett visuellt meddelande, inte ett porträtt.

Mirva Helenius analyserar också Ida Henriksons selfier på datingservicen Tinder. Och konstaterar att Ida har mycket stereotypa selfier där.

Ida Henrikssons spegelselfie
Ida Henriksons spegelselfie Ida Henrikssons spegelselfie Bild: Yle videostill/Lasso spegelselfie

En typisk selfie är spegelselfien, den har nästan blivit kliché. Andra stereotypa selfier är exotiska bilder, från utlandsresor och fjärran länder. Och sedan (kvasi)konstnärliga bilder, lite suddiga eller med artistiska bakgrunder.

Mirva Helenius tycker det är viktigt med annorlunda selfier, selfier med innehåll och som väcker intresse.

Selfierna är inte lögn

Filosof Antony Fredriksson samtalar i Lasso med redaktör Sebastian Bergholm. Han tycker inte det är fel att ta en typisk selfie, med busigt ledig och kåt blick, på en brygga i solnedgång.

Antony Fredriksson fotograferas, Lasso 2014
Antony Fredriksson Antony Fredriksson fotograferas, Lasso 2014 Bild: Yle videostill/Lasso antony fredriksson
Suddig selfie av Sebastian Berghom, 2014
Suddig selfie av Sebastian Bergholm Suddig selfie av Sebastian Berghom, 2014 Bild: Yle videostill/Lasso suddig selfie

Den tradition vi lever i härstammar från kristendomen och Platon. I den är man misstänksam, eller som Fredriksson säger direkt missunsam, mot bilder.

Nuförtiden anses i synnerhet selfierna förljugna. Men Fredriksson menar att lögn och sanning spelar med i allt. Man väljer att se ut på ett visst sätt, och väljer bort annat.

Det är inte mera förljuget med en selfie på bryggan, än att man lämnar bort något när man talar. Bilden förmedlar något av vad jaget är. Och det räcker. En bild står inte i vägen för andra sociala umgängen eller för sanningen, menar Antony Fredriksson.

En som är en riktig hejare på att ta selfien är Alexander Stubb. Vi har blivit vana vid att se den dåvarande statsministern ta bilder av sig själv på diverse tillställningar, både politiska möten och idrottsevenemang. Med stor publik eller bara några ungdomar.

Det är svårt att säga om Stubbs selfier redan har blivit en sådan kliché att han tar dem lite självironiskt. Ovanstående visar en bråkdel av alla de situationer vi har fått se Alexander Stubb ta selfier i.

Drömmen om att bli en kändis

Att dela bilder på sig själv på de sociala medierna hör till vardagen för de flesta ungdomar. Många drömmer om att bli kända genom sina selfier. Kanske stora selfiestjärnor, som Kim Kardashian och Kendall Jenner.

Nästan alla unga har mobiltelefoner, som de tar bilder med och laddar upp på t.ex. instagram. Tv-nytt påpekar att bilderna kan ses av alla, så det gäller att vara noga med vad man laddar upp.

På Stafettkarnevalen 2014 fick skoleleverna ta selfier tillsammans med Anna-Karin Siegrids och Jontti Granbacka.

Vissa har lyckats bli kändisar med hjälp av selfier, t.ex. Benjamin Peltonen.

Benjamin Peltonen snackar med Isa och Petsky i X3M när han blivit känd på instagram och fått en mängd följare. Men ett år senare, när han talar med Sonja och Mårten i Efter Nio, har han redan en musikkarriär som uppstått på grund av instagramkändisskapet.

Redaktören prövar själv

Som redaktör för den här artikeln ville jag också testa på att ta ett par selfier. Jag brukar aldrig vara nöjd med resultatet när jag tar fotografier av mig själv. Och jag tycker det är direkt plågsamt när någon annan tar bilder av mig. Men som redaktör måste man utmana sig själv. Så jag tog en en spegelselfie och en metaselfie.

Spegelselfie av Ida Fellman på HAM, 2016
Spegelselfie på konstmuseum Spegelselfie av Ida Fellman på HAM, 2016 Bild: Yle/Ida Fellman wcselfie

Texten "Et tiedä kuinka kaunis olet" (Du vet inte hur vacker du är) i spegeln kändes som ett hån. Men det var roligt att ta bilden, för det blev som en illustration av en kliché. Att iscensätta sig själv på en wc och ta en bild av sig i spegeln där.

Ida Fellman, selfie, 2016
Selfie när jag klipper ett program om selfier Ida Fellman, selfie, 2016 Bild: Yle/Ida Fellman avid

Metaselfien var också rolig att ta. Eftersom jag placerade Alexander Stubb – mannen med tusentals selfier – i bakgrunden, kunde jag framställa mig själv som analytisk och självironisk.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Höstvisa med Bo Andersson

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna..."

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut...." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höstvisa med Cumulus och von Weymarn

    Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött

    "Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Översvämningar i Helsingfors 1948

    Människor vadade och bilar girade fram längs Esplanaden.

    I september 1948 åstadkom höstregnen stora översvämningar i Helsingfors centrum. Människor vadade och cyklar och bilar girade fram längs kullerstenarna på Esplanaden.

  • Med blicken på flyttfåglarna

    Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar ibland.

    Över 200 miljoner fåglar flyttar från Finland varje höst, och återvänder på våren. Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar bara på vissa utvalda ställen.

  • Höststormar från förr

    Höststorm i Helsingfors 1956 och 1970.

    I en kort stumfilm av Veikko Itkonen inbjuds vi till ett riktigt äventyr när en höststorm ryter fram över Helsingfors 1956. Och i fina färger får vi se stormen ryta till över havet 1970.

  • Fårskall och storslakt 1955

    Följ med till ett spännande fårskall på Björkö.

    Följ med till ett spännande fårskall på Björkö i oktober 1955. Alla fåren skall in från holmarna för att klippas och slaktas.

  • Ett liv på Jurmo är fiske och en kamp med naturen

    Se reportage från 1960-talet och framåt.

    I de sydligaste åboländska utskären ligger Jurmo. De sju människor som bor här året om 1969 har inte stora pretentioner på sin tillvaro. Fisket är det som sysselsätter dem.

  • Trattkantarellsås över öppen eld

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv!

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv, en stekpanna, en lägereld och smör. Det är allt man behöver för en underbar måltid i skogen.

  • Undvik giftiga svampar!

    Vita svampar skall man lämna i skogen.

    Undvik alla vita svampar. Och lär dig ordentligt vilka svampar som är giftiga. Osäkra svampar kan man lägga i en plastpåse eller lämna i skogen. Det är svampexperternas råd.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Ior Bock och Lemminkäinens tempel

    Lemminkäinens bolag grävde efter en skatt i Sibbo.

    Ior Bock menade att finskan och svenskan är världens urspråk och att Lemminkäinens tempel ligger i Sibbo. Ior Bocks fascinerande berättelser fick Lemminkäinens bolag att börja gräva efter Kalevala-guld i Sibbo och Rundradions bil att köra i diket.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • När WTC-tornen föll och världen klövs itu

    Den elfte september 2001 stannade hela västvärlden upp.

    Den elfte september 2001 stannade hela västvärlden upp. Runt hela världen satt människor klistrade framför TV-rutor som visade samma bilder om och om igen. Två flygplan som flyger in i World Trade Center, explosioner, kaos och skyskrapor som rasar samman.

  • Den finska hästen är snabb, stark och uthållig

    Ingen häst är som den finska hästen.

    Det starka finska kallblodet är Finlands stolthet. Som en trogen arbetshäst hjälpte finnhästen till att bygga upp den nya republiken, många var hästarna som kämpade i krigen och som snabbaste kallblodet i världen har den finska hästen blivit travbanans regent.

Nyligen publicerat - Arkivet