Hoppa till huvudinnehåll

Det gör ont att vara vacker - kvinnan har alltid lidit för sin skönhet

The image shows "The Mainbocher Corset" by Horst P. Horst, VOGUE Archive Collection, www.lumas.com. LUMAS VOGUE Collection presents Masterpieces of Fashion Photography. Iconic fashion photographers of the 20th century from the archives of American VOGUE.
Modefotografi som ingått i Lumas Vogue Collection. The image shows "The Mainbocher Corset" by Horst P. Horst, VOGUE Archive Collection, www.lumas.com. LUMAS VOGUE Collection presents Masterpieces of Fashion Photography. Iconic fashion photographers of the 20th century from the archives of American VOGUE. Bild: EPA/LUMAS kvinnohistoria

Kvinnan har i alla tider fått lida på grund av olika försök att vara möjligast vacker. Varför har det varit så viktigt att vara vacker? Har vi i dag ett mer humant förhållande till utseende?

Det finns en fullständigt praktisk orsak till varför kvinnor genom historien har strävat efter skönhet. Att vara vacker har varit en fördel på äktenskapsmarknaden. Också den fattiga torparflickan vann på att vara vacker.

Att göra sig vacker var en sak som förenade kvinnor. Däremot har varje kultur för sig definierat vad som anses vara vackert. Skönhetsidealen är starkt förankrade till sin egen tid.

Proportioner var allt

På 1500-talet var det speciellt viktigt att de olika kroppsdelarna var i harmoni. Både ansiktet och kroppen skulle bestå av delar som satt på rätt platser och hade rätt slags form.

Idealet var en slank och välproportionerad kropp. Hundra år senare fick barockkvinnan däremot vara mer fyllig, men på 1700-talet skulle kvinnan åter vara späd och smal.

1500-talskvinnor på marknad av Lucas de Heere, ca 1570
1500-talskvinnor på marknad i London av Lucas de Heere. 1500-talskvinnor på marknad av Lucas de Heere, ca 1570 Bild: Creative commons/ Public domain/ Yale Books 1500-talskvinnor

Man betraktade fetma, magerhet och hälsa utifrån den rådande humoralpatologin, tidens läkarvetenskap. Humoralpatologin byggde på läran om kroppens fyra vätskor som gjorde att kroppen var i balans eller i obalans: vätskorna var svart galla, gul galla, blod och slem.

Om vätskorna var i balans var man frisk. Men om vätskorna var i obalans gjorde det att man blev sjuk.

Skönheten blomstrade i ungdomen medan vuxen ålder innebar att skönheten sakta började förfalla.

- En välproportionerad kropp var likadan som den egna, säger Anu Korhonen, filosofie doktor och historieforskare vid Helsingfors universitet. Människor tyckte att kroppar som såg ut som de själva och det normala var vackra.

Åldern var skönhetens värsta fiende. Man tänkte inte på åldern utifrån kalenderåren utan den bedömdes utgående från utseendet. Skönheten blomstrade i ungdomen medan vuxen ålder innebar att skönheten sakta började förfalla. Rynkor var hudproblem på samma sätt som nippor, vårtor och bölder var det.

- Under renässansen ansåg man att en kvinna började förlora sin skönhet vid 25 års ålder, säger Anu Korhonen.

Bly, kvicksilver och atropin

Med hjälp av sitt utseende kunde en kvinna nå upp till en viss socialt status och behålla den. Till och med den egna hälsan sattes på spel när det gällde yttre skönhet.

Speciellt kvinnor i de högre samhällsklasserna var i farozonen eftersom de hade råd med den tidens giftiga kosmetika. På 1700-talet var societetsdamen kammarjungfruns och hårfrisörskans gemensamma, komplicerade kreation.

Kvinnorna började göra sig vackra redan på morgonen. Hyn blektes med krämer som innehöll bly. På ögonlocken svepte man antimonsulfid och läpparna fick sin röda färg med hjälp av kvicksilversulfid. Man satt droppar av belladonna atropin i ögonen för att få pupillerna att vidgas och ögonen att se större ut.

Skådespelerskan Roberta Valentini utklädd till Marie Antoinette i Paris.
Skönhetsidealet byggde på peruker, puder och sköknhetsprickar. Bilden föreställer skådespelerskan Roberta Valentini utklädd till 1700-talsprinsessan Marie Antoinette. Skådespelerskan Roberta Valentini utklädd till Marie Antoinette i Paris. Bild: EPA/INGO WAGNER roberta valentini

Ögonbrynen frättes bort med osläckt kalk. Ett lager gummilacka avrundade helheten och gjorde att ansiktet blev orörligt och stelt.

- Belladonnadropparna förorsakade grön starr och sminket innehöll bly och frätande ämnen som förstörde ansiktet och fick tänderna att falla ur munnen, berättar Anu Korhonen.

Det var också vanligt att kvinnor färgade sina hår. Håret blev ljust när man först doppade det i ett frätande ämne och sedan lät det torka i solen.

- Att föda barn och olika sjukdomar var förr i världen de största hoten mot kvinnors hälsa, men kosmetikan var ytterligare ett allvarligt hot. Man visste om farorna redan på 1500- och 1700-talen och många läkare skrev om ämnet.

Ögonbrynen frättes bort med osläckt kalk. Ett lager gummilacka avrundade helheten och gjorde att ansiktet blev orörligt och stelt.

Italienaren Paolo Giovanni Lomazzo skrev bland annat följande om vit ansiktsfärg: "När man sprider ut det på ansiktet bränner och dödar det området på ett smärtsamt sätt. Därför har kvinnor som använder färgen alltid svarta tänder som står ut ur tandköttet."

Men trots varningarna gav kvinnorna inte upp sina sminkvanor. Stunderna när man gjorde sig vacker var en slags egen tid kvinnor emellan då man samlades och pratade.

En tid utan smink: 1800-talet

Från och med 1800-talet ansågs det vara olämpligt för kvinnor att sminka sig och under den viktorianska tidsåldern slutade kvinnor att måla sig i ansiktet. Naturlighet blev på modet.

Mode på 1800-talet: bild från gammal tidning (1840)
Naturskönt på 1800-talet. Mode på 1800-talet: bild från gammal tidning (1840) Bild: Creative commons/ Public domain/ Haabet 1800-talskvinna

Det rekommenderades ändå att kvinnor skulle sköta om sin hy. Mödrar uppmanades tvätta sina barn i komjölk. Det trodde man höll hyn klar till färgen och skyddade den från att brinna i solen. Man trodde också att jordgubbar och honung var bra för hyn och att rått kött hjälpte mot rynkor.

En tid var det enbart kvinnor med ett tvivelaktigt rykte som sminkade sig. Det var först senare, med den industriella utvecklingen, som smink igen blev en del av kvinnors vardag.

Korsetten tryckte ihop kroppen

På 1800-talet riktades blickarna i stället mot kvinnors midja. Timglasfiguren var idealet och tvingade kvinnor att använda korsett.

Korsetterna innehöll rotting eller barder av en val och senare järn, som tryckte ihop kvinnans revben. Det var inte ovanligt att de skavde så hyn blev blodig och gjorde att kvinnans ryggrad förvreds.

Från och med 1800-talet ansågs det vara olämpligt för kvinnor att sminka sig. En tid var det enbart kvinnor med ett tvivelaktigt rykte som använde smink.

Det var svårt att andas och all fysisk ansträngning var plågsam. Ofta började man använda korsett redan i ung ålder, vilket hämmade kroppens naturliga utveckling.

En smal midja var viktig och den framhävdes också med enorma kjolar. Kjolarna byggdes med hjälp av en krinolin, en underkjol bestående av glest sittande ringar av ben, rotting eller tunna stålskenor.

Krinolinen var en halvcirkelformad, korgliknande kreation som täcktes in med metervis med tyg. Kjolarna var tunga och gjorde att kvinnor råkade ut för alla möjliga olyckor. De fastnade i maskiner eller fattade eld i hemmet.

Kvinna i korsett, reklam från 1800-talet.
Kvinna i korsett, reklam från 1800-talet. Bild: Creative commons/ Public domain/ Haabet kvinna i korsett

Korsetten och krinolinen var tillsammans som en bur. Man tänkte att de gjorde kvinnan mer medveten om sin kropp, medan verkligheten var att de gjorde det nästan omöjligt för kvinnor att röra sig.

Djupa urringningar och bara axlar var också väldigt opraktiska under de kalla månaderna. Förkylningar var vanliga och de utvecklades ofta till lunginflammationer på grund av den bristfälliga vården.

Efter franska revolutionen slutade kvinnor att använda snörliv, peruker och rita skönhetsprickar. Kvinnan fick då leva utan korsett i tjugo år. Efter det var korsetter dock återigen på modet fram till 1950-talet.

Charleston och byxdressar

Skönhetshistorien hänger tätt ihop med historien om kvinnors befrielse. Ju mer självständig kvinnan blev och ju mer rättigheter kvinnan fick, desto friare började hon klä sig.

På 1920-talet dansade den moderna kvinnan charleston, rökte och ägnade sig åt sport när hon ville. Frisyrerna blev kortare och promenaddräkter blev vanliga. Kvinnan fick vara sportig och lite pojkaktig.

På 1950-talet skulle kvinnan igen se ut som en regelrätt kvinna, medan kvinnor på 60-talet strävade efter en flickig look. Att unna sig själv saker och motionera blev trendigt först på 80- och 90-talen, när ungdomsdyrkan blev ett samhällsfenomen.

Skönhetshistorien hänger tätt ihop med historien om kvinnors befrielse. Ju mer självständig kvinnan blev och ju mer rättigheter kvinnan fick, desto friare började hon klä sig.

Skönhet och hälsa går hand i hand, och har visserligen gjort det också tidigare under historiens lopp. Historien om kosmetika och korsetter kan ge en annan bild, men enligt Anu Korhonen har människan i sin strävan efter skönhet alltid också eftersträvat hälsa.

Att ta hand om den egna kroppen och utseendet är i dagsläget en angelägenhet för människor i alla åldrar.

Kan utseendet mäta välmåendet?

- I dag mäts vi på ett estetiskt plan både i arbetslivet och i fråga om parföllanden. Man kan nå framgång genom att forma sitt utseende. Men samtidigt berättar alla dessa förändringsprojekt om att vi aldrig är nöjda med oss själva. Kroppen har blivit ett sätt att mäta det egna värdet, säger Anu Korhonen.

Läkemedelsvetenskapen och teknologiutvecklingen har fört med sig en mängd nya konster att förbättra sitt utseende, till exempel skönhetskirurgiska ingrepp. Tidigare i historien har kirurgiska ingrepp gjorts bara på grund av sjukdomar.

Kvinna får botox-spruta i Nederländerna.
Kvinna får botox-spruta i Nederländerna. Bild: EPA/Bas Czerwinski botox

I dagsläget ses kirurgiska skönhetsingrepp som ett normalt alternativ. Kulturantropolog Taina Kinnunen, som forskat i kvinnors skönhetskultur beskriver skönhetskirurgi som en slags "hälsoshopping", där kunden själv väljer vilka problemområden som ska opereras. Och läkaren verkställer det hela.

Man kan nå framgång genom att forma sitt utseende. Men samtidigt berättar alla dessa förändringsprojekt om att vi aldrig är nöjda med oss själva.― Anu Korhonen, historieforskare

"Det vore ändå bra att fråga sig själv om man verkligen behöver en Botox-spruta, en fettsugning eller ett ansiktslyft för att bli den man är", skriver Korhonen i sin bok Lihaan leikattu kauneus.

Dagens kvinnor och män är beredda att satsa allt mer tid och pengar på sig själva.

- Det är nödvändigtvis inte en dålig sak, men det tål att frågas var gränsen mellan hälsa och skönhet egentligen går, funderar Anu Korhonen.

Aulikki Ståhle
Ursprungstexterna på Yle Akuuttis sidor:
Lyijyä, elohopeaa ja arsenikkia - nainen on aina kärsinyt kauneutensa tähden
Kauneusleikkauksia, korsetteja ja kureliivejä - nainen on aina kärsinyt kauneutensa tähden

Läs också

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa