Hoppa till huvudinnehåll

Donnerska institutet verkar som spindeln i nätet

Ruth Illman och Malin Fredriksson i Donnerska institutet vid Åbo Akademi
Ruth Illman och Malin Fredriksson i Donnerska institutet som är inrymt i gamla Humanisticum Ruth Illman och Malin Fredriksson i Donnerska institutet vid Åbo Akademi Bild: Yle/Maud Stolpe ruth illman och malin fredriksson i donnerska institutet vid åbo akademi

Donnerska institutet vid Åbo Akademi har Nordens största religionsvetenskapliga specialbibliotek. Det är idag inrymt i det vackra gamla Humanisticum vid Biskopsgatan.

Olly och Uno Donners testamente förpliktar

Donnerska institutet är ett fristående forskningsinstitut vid Åbo Akademi. Det innebär att institutet i det vetenskapliga innehållet och i verksamheten i övrigt är starkt knutet till Åbo Akademi, men administrativt hör institutet till Stiftelsen för Åbo Akademi, som förvaltar den Donnerska fonden.

I och med att institutet står lite utanför universitetets administration kan det fungera lite som spindeln i nätet och kan sammanföra forskare från finländska, nordiska och europeiska universitet.

Donnerska institutet grundades av Olly och Uno Donner, som på 1950-talet beslöt sig för att testamentera sin förmögenhet för att starta ett vetenskapligt forskningsinstitut.

Ruth Illman, som är föreståndare för Donnerska institutet, säger att donatorerna var väldigt framsynta. De var båda antroposofer, men ville att institutet skulle bedriva forskning på strikt vetenskaplig grund.

Det betydde att de ville att man skulle ha forskning, som inte var knuten till ett lutherskt perspektiv, så som de kanske upplevde att den teologiska fakulteten hade.

I testamenten står i alla fall inte att det skulle vara ett antroposofiskt institut, vilket skulle ha gjort det hela väldigt smalt, speciellt som antroposofin idag är mycket marginell.

Speciellt forskning kring religion och framförallt esoterism och mystik poängteras i testamentet, men mera moderna fenomen inom kultur, vetenskap, historia och politik ska också lyftas fram.

Just den här formuleringen gör det möjligt för institutet att verka inom det breda fält som religionsvetenskapen utgör idag.

Tanken var också att institutet skulle stå på två ben och dels ha bibliotek, dels forskningsverksamhet, och det är just så det fungerar idag.

Biblioteket började byggas upp redan på 1950-talet och är idag Nordens största religionsvetenskapliga specialbibliotek.

Forskningsverksamheten å sin sida innebär att institutet arrangerar konferenser och seminarier med olika samarbetsparter plus att det ger ut två publikationsserier och i mån av möjlighet delar ut stipendier och bidrag.

Malin Fredriksson och Ruth Illman i Humanisticums aula
Ruth Illman Malin Fredriksson och Ruth Illman i Humanisticums aula Bild: Yle/Maud Stolpe malin fredriksson och ruth illman

Förstatligandet av ÅA påverkade

Donnerska institutet fanns tidigare i hörnet av Gezeliusgatan och Biskopsgatan men huserar numera i gamla Humanisticum.

Innan alla universitet förstatligades 1981 var professorn i religionshistoria, som ämnet hette på den tiden, också föreståndare för institutet.

Efter förstatligandet kunde man inte längre ha privata donationsprofessurer på samma sätt som tidigare, så då överfördes professuren i religionshistoria på humanistiska fakulteten och efter den här skilsmässan behövdes två olika personer.

Nils G. Holm blev då professor i religionshistoria, senare religionsvetenskap och Tore Ahlbäck blev föreståndare för Donnerska institutet, vilket han var till dess att Ruth Illman tillträdde för ett par år sedan.

Symposier och konferenser med gamla anor

Redan på tidigt 1960-tal började man ordna symposier och konferenser vid Donnerska institutet.

Principen är den att det vart annat år ordnas en större konferens med ett tema som kan behandlas både i ett historiskt och ett samtida perspektiv och något som inte är knutet till bara en religion.

Den senaste konferensen behandlade religion och mat. Andra teman har varit religion och kroppen, pilgrimsfärder, ritualer, religion och konflikt, och religion och internet bara för att nämna några.

De här konferenserna brukar dra 60 - 70 deltagare från hela världen.

Vartannat år ordnas sedan mindre så kallade rundabordsseminarier med ett mera specifikt tema och då väljer man ut experter för att kunna göra djupdykningar på ett specifikt område.

De här seminarierna har också en viktig nätverksskapande funktion så att forskarna kan lära känna varandra.

I fjol var temat judaistik i Norden och det visade sig vara mycket bra i och med att forskningen i Norden kring judendomen idag är väldigt splittrad, medan forskarna tidigare hade mycket nära kontakt med varandra.

Då samlades ett tjugotal forskare med ganska olika angreppssätt på forskningen kring judendomen.

Ruth Illman berättar att det i år blir lite dubbelbokning i och med att det också ordnas ett rundabordsseminarium i maj. Den ordnas med konstforskarna i Amos Anderssons underliga laboratorium, som leds av Bengt Kristensson Uggla.

Här ska det diskuteras kring konst, vetenskap och religion och man ska försöka hitta triangeln där de här tre möts. Då ordnas också en öppen dag med prominenta föreläsare.

Det blir 12 maj i Sibeliusmuseum och dit är alla välkomna att lyssna på de stora namnen Mark C. Taylor, Serafim Seppälä och Melissa Raphael.

I månadsskiftet juni - juli ordnas sedan en stor europeisk konferens i Helsingfors, som Donnerska institutet också är med om att arrangera. Här ska man försöka hitta religionens nya plats i samhället idag.

De teman som väljs för de olika sammankomsterna brukar helt enkelt vara något som rör sig i tiden säger Ruth Illman.

Religionsvetenskapen mår otroligt bra idag

Tidigare var religionsvetenskapen ett ganska litet ämne till exempel vid Åbo Akademi. Men idag mår religionsvetenskapen oerhört bra.

På 1960- och 1970-talen, då sekulariseringen tog fart, trodde man att man småningom med vetenskapliga metoder skulle kunna förklara allt i livet, men så har det inte blivit.

Religionen har tvärtom blivit allt viktigare på flera olika sätt. Inom religionsvetenskapen ser man inte så mycket till vad olika religioner lär ut, utan mera till vad det här är för en faktor i vårt samhälle idag och vad religionen betyder för människor.

- Sekulariseringen kom av sig och religionen har gjort återkomst även om den inte fungerar precis som förr. Människor tror nog men kanske inte på det som kyrkan vill lära ut, säger Ruth Illman.

Inom religionsvetenskapen vid Åbo Akademi har man haft stora framgångar med extern forskningsfinansiering och ett stort spetsforskningsprojekt kring det postsekulära, och nu börjar ett nytt spetsforskningsprojekt kring unga människor och religion i ett globalt perspektiv.

Ruth Illman konstaterar att religion är ett oerhört intressant ämnesområde som säkert alla människor skulle må bra av att veta mer om oberoende av hur man själv förhåller sig till religionen.

Hennes eget specialområde är religionsdialog och religionsmöten och kulturmöten, vilket har gett henne oerhört mycket jobb under den gångna hösten.

Det här är också ett område där man som forskare känner att man på riktigt kan göra något som påverkar världen och ökar förståelsen människor emellan.

humanisticum
humanisticum Bild: Yle/Andy Ödman humanisticum

Nordens största samling

Donnerska institutets bibliotek är Nordens största religionsvetenskapliga specialbibliotek. Här finns över 90 000 volymer sammanlagt.

Förutom att biblioteket har köpt in litteratur har man hela tiden också fått ta emot donationer. Amanuens Malin Fredriksson säger att den gamla kärnan ganska långt är antroposofisk litteratur.

Idag finns här i alla fall det mesta som rör alla stora och små religioner, sekter, nya religiösa rörelser och det mesta som på något sätt berör religion på något plan och hur religion kan studeras ur olika perspektiv.

Biblioteket är grovt sett indelat i både geografiska och religiösa sektioner. I ett rum finns t.ex. judendom och kristendom, i ett annat Indiens religioner och islam. Dessutom finns kursböcker för studerande skilt.

Biblioteket är öppet för allmänheten och personalen hjälper gärna folk att hitta det de är intresserade av och vill låna. Dessutom får man själv botanisera bland hyllorna.

Malin Fredriksson uppmanar folk att inte vara blyga för att trycka på dörrsummern även om dörren hålls låst. Alla är välkomna.

Då nya böcker köps in kollar man upp vad som är trenden inom forskningen just nu och vilka frågor som kommer upp. Allt som publiceras om religion kan man inte köpa.

Tidigare skrevs det mycket om schamanism, sedan blev det nyreligiösa rörelser och just nu är det genus som gäller. Då gäller det att se till att den aktuella forskningen är tillgänglig.

Digitaliseringen har också gjort insteg i Donnerska institutet och då gäller det främst vetenskapliga tidskrifter, och vissa tidskrifter finns idag bara i digital form och många av dem är helt öppna på nätet för vem som helst.

Också Donnerska institutets egna skrifter finns på nätet och är helt öppna. Här finns många vetenskapliga pärlor ända från 1960-talet.

I det här biblioteket finns också en del dyrgripar och den kanske värdefullaste är en kartbok från tidigt 1600-tal. Ur den kan utläsas en hel del om den tidens världsbild och forskningen utgående från den här boken ges ut i vår i ett specialnummer i institutets egen publikation Approaching religion i vår.

Annat speciellt värdefull litteratur är sådan som har ingått i Edvard Westermarcks samlingar. Handskrifter finns sedan på Åbo Akademis bibliotek.

Ruth Illman och Malin Fredriksson vid rotundan i Humanisticum
Ruth Illman och Malin Fredriksson vid rotundan i Humanisticum Bild: Yle/Maud Stolpe ruth illman och malin fredriksson

"Mamma jobbar i ett prinsesslott"

Donnerska institutet är idag alltså inrymt i den vackra renoverade Dahlströmska villan som fortfarande kallas Humanisticum.

Malin Fredriksson säger att hon minns med vilken andäktighet hon steg in i huset för första gången 2009. Nu när hon jobbar här känner hon nog att hon är privilegierad som får röra sig här.

Kanske man småningom vänjer sig men visst är atmosfären speciell.

Ruth Illman säger för sin del att man kanske blir lite hemmablind, men då besökare kommer och blir helt bländade av skönheten märken man den igen.

Hon berättar att hon har tre döttrar som tycker om att vara här och de säger att mamma jobbar i ett prinsesslott eller ett sagopalats och visst är det lite så.

När studenter ringer på och kommer in i den grandiosa aulan med sin rotunda och sina vackra väggmålningar blir de lätt skärrade och väntar sig att någon ska komma och köra ut dem.

De som kommer från Yliopisto blir rädda för att de måste tala svenska. Sedan upptäcker de kanske skylten där det står bibliotek och visar en ner i källaren där böckerna finns.

Ruth Illman konstaterar att det nog är ett otroligt vackert hus och att det är fint att det också finns seminarierum i övre våningen så att också andra från Åbo Akademi kan få tillgång till huset.

För mer information om Donnerska institutet se http://www.abo.fi/forskning/sv/donnerska_institutet/
Publikationer:
Scripta
Approaching Religion


Läs också