Hoppa till huvudinnehåll

Goda vinster trots dålig business

Trots liten omsättning och flera problemtyndga branscher, väntas goda resultat då bolagen presenterar sina siffror för 2015. Branschfolket ser nu både hot och möjligheter för de finländska börsbolagens framtid.

Under mitten av nästa vecka börjar resultatskörden för helåret 2015 droppa in från börsbolagen. Förväntningarna är rätt höga – inte minst mot bakgrund av att läget på världens marknader i stort är rätt oroligt.

- Sedan 2013 har vi sett samma fenomen. Försäljningen går inte bra. Minustecknen kanske något mindre, men det är ändå minus. Å andra sidan har råvarupriserna sjunkit och valutakurserna är fördelaktigare med en lägre värderad euro mot dollarn. Dessutom har många bolag gjort stora inbesparingar. Så många har lycktas göra hyfsade resultat, säger Kristian Tammela, som är aktiestrateg på Nordea.

Öppningen på börsåret har varit betonad av röda siffror. Oron i Kina har spridit sig och bidragit till att också Helsingforsbörsen har rasat med nästan åtta procent sedan årets början. Negativa signaler gällande den finländska marknaden har också bidragit till raset.

Omstrukturering ger resultat

Värst drabbas företag som ligger i början av näringskedjan, nära råvarorna. Outokumpu och Konecranes har både tappat mer än 20 procent sedan årets början. Outokumpu lyckades också minska sitt börsvärde med nästan hälften under fjolåret. Men också Cargotec, YIT och UPM har mist mer än 15 procent av sitt börsvärde på några veckor. Det här innebär att i princip hela årets uppgång ätits upp av den negativa starten på året. Men varför väntas då bolagen presentera bra resultat för fjolåret?

- Bolagens sparåtgärder och omstruktureringar har fortsatt och börjat ge resultat. Men man ska minnas att det tar tid att se effekter av omstrukturera verksamheten. Men det är förenklat att påstå att nedskärningarna och personalminskningar ensamt skulle ha åstadkommit resultaten. Även om omsättningen i många bolag minskat har man med bättre marginaler lyckats göra goda resultat, säger Kristian Tammela.

Ägarna gnuggar händerna

Redan efter fjolårets furstliga dividender frågade sig många om ägarna tömmer bolagen på kapital. Om nästan all vinst delas ut, blir det inga resurser kvar för att investera eller expandera.

Flera bolag kunde fördubbla sin kapacitet över en natt, om det bara fanns marknad― Kristian Tammela, Nordea

- Jag tror att både förtagen och ägarna gärna skulle se att det investerades för långsiktighet. Men för närvarande ser det inte de möjligheterna. Nokia Renkaat eller Cargotec skulle vara beredda att fördubbla sin kapacitet över en natt, om det bara fanns efterfrågan. Det finns mycket kapacitet som går på låga varv, så det saknas hela enkelt behov av att öka investeringar, säger Tammela.

”Viktigast att businessen växer”

En börshaj som länge följt marknaden som privatplacerare är Jarl Waltonen. Han oroas också över ointresset för investeringar. Även om han ser att det finns bolag som har tilltro till potentialen också i Finland.

- Förutom varvsindustrin och skogsindustrin är kemikalieindustrin en bransch där det investeras. Bolagen investerar nog om de ser att det lönar sig.

Har ser med spänning fram emot vad bolagen meddelar när resultaten presenteras. Men även om utdelningen förväntas bli rejäl är det inte hans främsta intresse.

- Viktigast är att bolaget gör vinst och växer. Det finns bolag som Fortum och Telia Sonera som varje år betalat ut en bra dividend, men vad hjälper det om businessen inte växer, frågar sig Waltonen.

Att vinsten i stället går tillbaka till ägarna är därför också naturligt.

- När bolagen har mycket pengar i kassan, men inte vågar investera, så måste de betala ut stora dividender, säger Waltonen.

Orosmolnen tätnar

Just nu hänger flera mörka moln över de finländska börsbolagen. Beroende på var deras huvudsakliga marknad finns, tampas de med olika problem. Företag som hisstillverkaren Kone har kunnat rida på den kraftiga urbaniseringen i Kina.

Nu bromsar tillväxten, vilket också ger effekter för Kinaberoende företag. Företag med stark koppling till Ryssland påverkas av sanktioner. Samtidigt växer inte efterfrågan på den finländska marknaden, vilket hämmar utvecklingen för företag med inhemskt fokus.

- Finska bolag har problem på många fronter, så jag är inte alls så ivrig på den finska börsen. Först har vi Kina, där marknaden övergår från verkstadsindustrin till konsumtionsvaror, vilket vi inte kan erbjuda. Sen har vi problemen med Ryssland som hämmar en del av bolagen. Den inhemska marknaden drar inte heller, så de bolag som är beroende av Finland har också svårt.

Luft under vingarna

Waltonen säger att ändå det finns bolag som lyckats också på den inhemska marknaden. Kesko och Verkkokauppa lyckas inom detaljhandeln, medan Stockmann fortsätter kämpa – även till följd av läget i Ryssland.

Inom skogssektorn så finns det nu igen potential― Jarl Waltonen

Trots det allvarliga läget med Rysslandshandeln, har Nokian Renkaat klarar sig bra, tack vare att de har en del av sin tillverkning där. Men även om inhemsk efterfrågan stampar på stället finns bolag som rider på den globala tillväxten och lyckas nischa sig på marknader där tillväxten finns.

- Inom skogssektorn så finns det nu igen potential. Den växande postordern har satt fart på kartongefterfrågan. Och de finländska skogsbolagen investerar stora summor också i Finland, eftersom de inte är så beroende av om lönen sänks med fem procent. Så skogsbolagen ser rätt bra ut nu och jag tycker jag den branschen verkar intressant, säger Jarl Waltonen.

Ett annat bolag som lyckas svänga ett negativt läge är Finnair. Detta trots att hela flygbranschen varit i kris. Ett omfattande sparpaket, men därtill nyinvesteringar och en långsiktig strategi verkar ge effekt. Dessutom hjälper låga bränslepriser och en svagare euro oerhört för att äntligen presentera skapliga siffror.

Flera problembranscher

- De branscher som har verkliga problem är olje- och gruvbranschen, och de företag som servar dem. De lider av överkapacitet. Det kommer att ta tid för bolag som Metso och Outotec att komma igen, för det hänger på många faktorer innan affärerna börjar dra igen, bedömer Kristian Tammela.

Jarl Waltonen bedömmer också att den omtalade digitaliseringen släpar efter i Finland. Det medför att de finländska företagen förlorat mark.

- Många av bolagen som exempelvis Alma och Sanoma har inte lyckats med sin digitalisering och inte alls hängt med exempelvis de svenska bolagen. Så jag är lite bekymrad för hur de utvecklas, säger Waltonen.

Panikreaktionen korrigeras

- Det kommer alltid överraskningar, så det blir spännande att höra bolagens bedömningar. USA:s ekonomi utvecklades inte så bra som vi väntade, men nu blir det intressant att se vad bolagen säger om de utsikter man väntar för detta år, säger Tammela.

Inget enskilt bolag kan ge någon helhetsbild av läget. Branscher och marknadsutsikter varierar stort. Men några tydliga tecken kan man oftast urskilja, säger Tammela.

- Det är roligare för bolagen att kunna ge positiva vinstvarningar mot slutet av året, än att först vara för optimistisk och sen tvingas skriva ner förväntningarna. Men man ska heller inte vara för negativ, för då kommer kurserna ner.

Det sker ju nu med ras på Helsingforsbösen på nio procent sedan årets början?

- Ja, det sker. Men det här bara är en panikreaktion. Bolagen har aviserat att trenden på längre sikt går uppåt. Men om det visar sig att detta år blir sämre än förra, får det negativa effekter på marknaden. Reaktionerna är ofta att kurserna snabbt rasar, men stiger långsamt.

Börsen för lockande

Allt sedan finanskraschen 2008 har räntorna gått ner till historiskt låga nivåer. Det har medfört att ränteplaceringar blivit ointressanta för investerarna. Därför har mera löst kapital sökt sig till aktiemarknaden, vilket också bidragit till att driva upp kurserna.

- Räntorna är konstgjort låga till följd av centralbankernas strategier att försöka stimulera ekonomierna. När räntor är så här låga, betyder det att ränteplaceringar blir olönsamma. Så värdet på all förmögenhet har stigit. Fastigheterna är ett bra exempel. Skulle räntan ligga på fem procent, som är genomsnittsvärde, skulle inte bostadspriserna se ut så här, säger Waltonen.

Också Kristian Tammela ställer sig frågande till ränteläget.

- Marknaden fungerar inte marknadsmässigt, för centralbankerna försöker styra detta på ett sätt vi inte sett tidigare. Så mekanismen fungerar inte, säger Tammela.

Att många placerare nu bedömer att aktier är det enda vettiga placeringsalternativet förorsakar också att fluktuationerna kan bli större, bedömer han.

- Det är ett problem om man skuffar för mycket pengar till börsen som inte vill vara där. Det ger kraftigare reaktioner på börsen i båda riktigningar. Nu intygade ECB igen att man är redo att fortsätta göra vad som krävs för att styra upp ekonomin i Euroområdet. Det skuffar säkert det här problemet framåt, säger Tammela.

Få säkra kort

Så vad ska man då vänta av det kommande placeringsåret? Jarl Waltonen ser för tillfället de finländska aktierna som oattraktiva på två olika sätt.

- Ska man placera i redan dyra bolag som går bra. Eller företag som kursmässigt är lågt värderade i branscher som brottas med verkligt svåra problem? Man vet att i något skede kommer också till exempel gruvsektorn att komma upp, men det kan ta flera år.

Att det är svårt att hitta vettiga placeringar, är något som också avspeglas på listade bolag som jobbat med placeringar. Inom finansbranschen har vi sett flera nya listningar. Och när det inte finns enkla ränteplaceringar som kan ge avkastning, ser placeringsbusinessen sina chanser.

- Det har varit ett gyllene tillfälle för dem att sälja olika komplicerade placeringsinstrument. Och oberoende av hur deras produkter utvecklas, får den ändå sina provisioner. Så två av nykomlingarna inom placeringsbranschen har nu växt med över 40 procent på börsen, säger Waltonen.

Brett spektrum viktigt

Ett tips han ändå kan ge till den som vill placera pengar är att i detta skede sprida på sina tillgångar. Klokt är också att tänka utanför Finlands gränser. Men Waltonen ser samtidigt ett problem för privatplacerare som vill satsa på bredare geografisk bas.

- Det är problemet för privatplacerare, att man inte känner till de utländska bolagen lika bra som de finländska. Men därför är jag själv för fonder, fast det kostar en del. Då får man en spridning.

På onsdag inleds resultatperioden för helåret 2015. Först ute är Wärtislä, Nordera och Caverion, följt av torsdagens uppgifter från Zeeland Family, Sato och Kone.

Läs också