Hoppa till huvudinnehåll

Rädslan väcker grottmannen i oss

Man som förskräckt tittar fram bakom ett bord.
Man som förskräckt tittar fram bakom ett bord. Bild: CC smyga

Att vara rädd är en uråldrig överlevnadsinstinkt som härstammar från grottmannen. Men vår instinkt har inte anpassats till dagens samhälle.

- Rädslan förvränger vår verklighetsuppfattning och gör oss mera aggressiva och misstänksamma, säger psykologen Axel Aminoff, med anledning av att vi finländare känner oss otryggare än någonsin.

Vi har rädslan att tacka för mycket. Utan rädsla hade inte grottmannen varit tillräckligt på sin vakt för att överleva och sakta utvecklas till dagens moderna människa.

Men rädslan har ändrat karaktär. Rädsla och otrygghet handlar i dag allt mera sällan om verkliga hot och allt oftare om paranoia och överdrivna fantasier som skapar en stark känsla av osäkerhet. Det här konstaterar Axel Aminoff.

När vi var grottmänniskor signalerade rädslan åt oss att vi ska springa undan tigrar och andra vilddjur

Rädslan är oförändrad, men hoten har ändrat karaktär

- Rädsla är i grund och botten en signal som säger åt oss att något hotar oss och kan döda oss. När vi var grottmänniskor signalerade rädslan åt oss att vi ska springa undan tigrar och andra vilddjur. I dagens samhälle finns det sällan sådana faror. Rädslan för att gå under finns ändå kvar, hoten är bara av en annan art, säger psykologen Axel Aminoff och fortsätter:

- Det är inte längre vilddjuren som jagar oss utan arbetslösheten och den ekonomiska krisen. I teorin kan också de på sikt leda till att vi hungrar ihjäl. Det här är ändå inte en realistisk och rationell rädsla, men en fullt förståelig känsla.

Vad kan en ökad rädsla leda till?

När människan blir rädd uppstår ett behov av att hitta en orsak och en förklaring till den upplevda rädslan. Steget är då kort till ett syndabockstänkande, konstaterar Axel Aminoff.

Att hitta konkreta syndabockar att peka på gör det lättare för oss att leva med vår osäkerhet

- Rädsla är en aktiverande känsla, i motsats till sömn som är passiverande. När vi är rädda aktiverar vi oss och försöker hitta en orsak till rädslan. Under ekonomiskt svåra tider leder det här till att vi har ett behov av att hitta konkreta syndabockar. Då bli det lättare för oss att leva med vår osäkerhet; dagens hotbilder med globalisering, klimatförändring och invandring är på många sätt så abstrakta.

Rädslan ökar risken för aggression och misstänksamhet

- När vi är rädda förvrängs vår verklighetsuppfattning. Vi tror att allting löser sig om vi bara kan göra något åt den utpekade syndabocken. Och ju mera rädsla vi känner desto större blir den paranoia vi upplever. Då börjar allt och alla lätt utgöra ett hot, och alla metoder som lättar på rädslan blir tillåtna, påpekar Aminoff.

Är rädslan en generationsfråga?

Nej, anser psykologen Axel Aminoff. Han tror att alla generationer tampas med sina egna rädslor.

- Jag tror nog att mina föräldrars generation till exempel har varit rädda för kärnvapenkrig.

Psykologen Axel Aminoff.
Psykologen Axel Aminoff. Psykologen Axel Aminoff. Bild: Yle axel aminoff

Samtidigt har världen blivit mindre sammanhållen och mera abstrakt, med färre trygga ramar, resonerar Aminoff.

- Därför är dagens värld svårare att orientera sig i. På sätt och vis är rädslan därför kanske ändå en generationsfråga, funderar Aminoff och påpekar snabbt att det är viktigt att komma ihåg att rädslan ofta handlar om överdrivna fantasier.

Hur mycket beror ökad rädsla på att det talas mer om olika hot i sociala medier och i traditionella medier?

Här ser psykologen Axel Aminoff ett tydligt samband. Medier och sociala medier bygger upp berättelser som ofta kretsar kring rädslor som matar den här känslan.

Det här gäller inte bara rädsla, men också våra andra grundläggande känslor. Det här märks tydligt i den senaste tidens offentliga samhällsdebatt, som kretsat kring medborgargarden, rasism, sexuella trakasserier, kulturkrockar, asylsökande och terrorism. Allt det här är uttryck för en ökad rädsla och misstänksamhet.

När rädslan inte längre bidrar till att öka vår överlevnadsmöjlighet hotar den att bli destruktiv

- Överlag ser våra känslouttryck ut att bli våldsammare år för år. Folk blir allt lättare sårade, kränkta och arga. Det här ser man tydligt på sociala medier.

- Sagor och berättelser tar fram våra mest primitiva sidor. Den stora flyktingfrågan har gjort att många går omkring och fantiserar att invandrarna nu kommer hit och rövar bort våra kvinnor. Men det här är en drastiskt överdriven fantasi med väldigt lite anknytning till verkligheten, säger Axel Aminoff.

Vad kan man göra åt dem som känner sig allt räddare?

- Om du märker att du går omkring och är rädd, begränsa då nyhetsflödet och läs inte om alla potentiella hot. När du märker att du blir upphetsad av olika frågor, vare sig det handlar om invandrare eller arbetslöshet, fokusera då i stället på vardagen. Försök lösa konkreta problem, i stället för att gräla med folk på internet.

Att vara rädd är inte bara dåligt, det kan också vara bra

- Rädslan har också en konstruktiv sida. Grottmannen blev rädd för tigrarna och byggde en fästning för att skydda sig, påpekar psykologen Axel Aminoff.

Rädslan är med andra ord en ändamålsenlig känsla som fyller en funktion precis som alla andra känslor. Men i något skede riskerar den att börja vända sig mot sig själv.

- När rädslan inte längre bidrar till att öka vår överlevnadsmöjlighet, då har vi alienerat oss så mycket från verkligheten att rädslan hotar att bli destruktiv.

Psykologen Axel Aminoff intervjuades i radioprogrammet Aktuellt 17 på Radio Vega torsdagen 21.1.2016.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes