Hoppa till huvudinnehåll

När allas Gud får komma in i klassrummet

Om man är troende kan man känna samhörighet trots olika religion. Amos Airola och Naomi Jaari har utbildats för att föra dialog om religioner för finländska ungdomar.
Om man är troende kan man känna samhörighet trots olika religion. Amos Airola och Naomi Jaari har utbildats för att föra dialog om religioner för finländska ungdomar. Om man är troende kan man känna samhörighet trots olika religion. Amos Airola och Naomi Jaari har utbildats för att föra dialog om religioner för finländska ungdomar. Bild: Yle/Ingemo Lindroos amos airola,religion (fenomen)

Troende människor inom olika religioner kan stöda varandra och hitta gemenskap för att motarbeta fördomar. En grupp finländska ungdomar blev experter på att föra religionsdialog och åker runt till skolklasser för att diskutera med jämnåriga.

Det är tanken med projektet "Tillsammans för Finland". Det handlar om en grupp finländska ungdomar med olika religionsbakgrund, som har utbildats på en kurs om religionsdialog på det svenska ungdomscentret Fryshuset i Stockholm.

Naomi Jaari berättar om erfarenheter av att som som enda judisk elev i en rätt så kristen skola i Helsingfors ständigt känna sig annorlunda. Nu är hon en av tiotalet ungdomar från Finland som via den interreligiösa utbildningen har lärt sig att föra dialog mellan människor med olika religioner och kunna utnyttja egna erfarenheter.

- När man är troende så tror man ju på något. Det kan vara väldigt intressant att diskutera med människor hur de tror och varför de tror. Så får man förståelse för alla på samma gång, säger Jaari.

Ökad förståelse

Meningen är att de ungdomar som har gått kursen ska åka runt i skolklasser i Finland för att samtala om förståelse för olika religioner. I Sverige har det förverkligats i stor skala inom ramen för projektet "Tillsammans för Sverige". 400 unga har utbildats och de har tillsammans mött 35 tusen ungdomar och vuxna för att diskutera religionsfrågor.

Och behovet är speciellt stort då det svenska samhället blir alltmer segregerat, säger prästen och projektledaren Maria Kjellsdotter Rydinger.

- Vi ser en möjlighet att religionen kan utmana segregationsgapet. Vi har exempel på judiska ungdomar som är uppvuxna i innerstaden och inte har vågat åka ut till förorten, som inte känner sig hemma där. Då kan våra ungdomar hjälpa att bjuda in varandra och kan tänka: "Här är jag också välkommen, detta är också mitt Sverige."

Det räcker inte att se olika människor på gatorna

Speciellt när motsättningarna i samhället ser ut att växa, i takt med hur mänskor förhåller sig till invandrares kulturer, så ökar behovet av kunskap. Också i Finland är behovet stort, säger Amos Airola, som själv är kristen och precis har gått klart sin interreligiösa utbildning.

- Man ser olika religioner på gatorna men de flesta känner inte personer som tillhör till exempel islam. Det är bra att folk är utbildade i de här sakerna för att förstå.

Vad är den största utmaningen när man ska diskutera de här frågorna?

- Många tänker om sig själva att de har den absoluta sanningen, så det kan vara svårt att föra en ödmjuk diskussion. Men jag tror det finns tillräckligt många öppna människor som tycker om att "chilla" och diskutera.

I Finland sköts projektet av föreningen Ad Astra, som redan tidigare har jobbat med förståelse för olika religiösa högtider och kulturella traditioner bland mindre barn i skolor och på daghem.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes