Hoppa till huvudinnehåll

Professorer: Tvångslagarna kommer inte att fungera

Finansminister Alexander Stubb och Roope Uusitalo
Finansminister Alexander Stubb (Saml) och professor Roope Uusitalo som är ordförande för rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken. Finansminister Alexander Stubb och Roope Uusitalo Bild: Lehtikuva Alexander Stubb,finansministrar

Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken sågar regeringens metoder för att få ordning på ekonomin. I stället för tvångslagar tycker rådet att regeringen borde höja mervärdesskatten.

Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken är ett lagstadgat organ som inrättades i Finland 2014. Det skall utvärdera mål och metoder i den ekonomiska politiken. Rådet som består av fem professorer. Det ger en gång i året ut en utvärdering av regeringens ekonomiska politik.

Enligt rådet har regeringen räknat fel när det gäller nedskärningarnas långsiktiga effekter. Regeringen kommer enligt rådet nog att nå de mål som den har ställt upp på kort- och medellång sikt. Men dessa inbesparingar räcker inte för att hindra statsskulden från att öka på lång sikt.

Finansminister Alexander Stubb (Saml) svarade i tisdags på kritiken då rådets utvärdering offentliggjordes. Enligt honom är så mycket osäkert i de ekonomiska analyserna att det är väntat att olika utredningar kommer till olika estimat.

- Små förändringar kan påverka mycket. Nedskärningarnas effekter syns genast medan effekten av strukturella förändringar syns först på längre sikt. De långsiktiga effekterna syns först efter den här valperioden, säger Alexander Stubb.

Orealistiska tvångslagar

Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken riktar skarp kritik mot regeringens så kallade tvångslagar. Regeringen utgår att från lönerna stannar kvar på nuvarande nivå.

Enligt rådet skapar lagarna spänningar på arbetsmarknaden som kommer att höja lönerna i framtiden, då fackföreningar kräver ersättning för förlorade förmåner. Lagarnas positiva effekter kan bli mycket kortvariga om lönerna stiger snabbt.

I stället förordar rådet en höjning av mervärdesskatten. Till exempel kunde skatten för sådana varor och tjänster som i dag har sänkt mervärdesskatt höjas till den normala nivån.

Då skulle köpkraften minska och statens inkomster öka utan de så kallade tvångslagarna. Effekterna skulle alltså långt vara de samma som vid en devalvering.

Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken är nämligen överens med regeringen och Finlands Bank om att de finländska lönerna steg för mycket efter 2008 och att exportbranschen inte ännu har återfått sin konkurrenskraft.

Då Finland inte kan devalvera euron kunde en höjning av mervärdesskatten ge liknande effekter.

Stubb: Skattepolitiken ett politiskt val

Alexander Stubb svarar att en höjning av mervärdesskatten kan bli aktuell om regeringen inte når sina mål med nuvarande åtgärder, men påpekade att en sådan höjning skulle slå extra hårt mot låginkomsttagare.

- Om all mervärdesskatt skulle stiga till den högsta satsen på 24 procent skulle det få effekter på både köpkraften och progressionen. En sådan lösning är inte problemfri, säger Alexander Stubb.

Han påpekade också att regeringen av princip är emot skattehöjningar.

- Förra regeringen beslöt att 50 procent av inbesparingarna skulle ske genom skattehöjningar och 50 procent genom nedskärningar. Vi har nu gjort ett politiskt val. Vi satsar på nedskärningar. Det är ett budskap till företag och anställda. Det är viktigt att regeringen håller fast vid sina löften, sade Alexander Stubb.

Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken frågar också varför regeringen vill sänka arvsskatten. Vidare kritiserar rådet regeringens inbesparingar i utbildning, som man anser att tär på Finlands konkurrenskraft.

Enighet om det dystra läget

Rådet var enigt med regeringen om det allvarliga ekonomiska läget och omfattningen av de anpassningar som krävs. Rådet tycker också att tidpunkten för nedskärningarna är väl vald.

I princip anser rådet att nedskärningarna borde vara större. De negativa effekterna av nedskärningar är ändå större under dåliga ekonomiska tider än under en högkonjunktur.

I teorin skulle det vara bättre att skjuta besparingarna på framtiden. Det är ändå osäkert om och när en högkonjunktur kommer. Om läget fortsätter som nu blir det dyrt att skjuta upp inbesparingarna. Därför anser rådet att dagens politik är en klok kompromiss.

Alexander Stubb påpekar att de statliga utgifterna ökar trots regeringens nedskärningar. En stor orsak är den åldrande befolkningen som behöver allt mera social- och hälsovård.

- Vi kritiseras ofta för att föra en för sträng finanspolitik. Vår uppgift är att bromsa de växande offentliga utgifterna som har vuxit varje år sedan 2009. Under åren 2000 -2013 steg de inflationskorrigerade offentliga utgifterna med 38 procent. Till exempel socialutgifterna är 50 procent högre än år 2000, säger Alexander Stubb.