Hoppa till huvudinnehåll

Flyktingkrisen utmaning för den nordiska välfärden

Nordiska rådets flagga utanför riksdagshuset i Helsingfors
Nordiska rådets flagga utanför riksdagshuset i Helsingfors Bild: Yle / Jonna Nupponen Nordiska rådet

Flyktingkrisen och det gränslösa Norden stod på agendan när Nordiska rådets första session i år samlade parlamentariker från alla nordiska länder i Helsingfors. Samtidigt har gränskontroller igen införts vid nordiska gränser för första gången på 60 år.

Gränskontrollerna mellan Sverige och Danmark har upprört många nordbor.

Id-kontroll på Kastrup 4.1.2016.
Gränskontroll mellan Sverige och Danmark Id-kontroll på Kastrup 4.1.2016. Bild: EPA/NILS MEILVANG identitetskort

Den fria rörligheten och passfriheten mellan de Nordiska länderna var visionära beslut när de togs på 1950-talet. Gränskontroller har införts igen för att begränsa flyktingmängden. Även nordiska medborgare visar för tillfället pass på resan mellan Sverige och Danmark.

Maarit Feldt-Ranta (Sdp), viceordförande för Nordiska rådets Finlandsdelegation vill poängtera att det är frågan om en undantagssituation.

– Det här är inte någon ny normalsituation. När det gäller flyktingkrisen tar de nordiska länderna sina egna beslut om hur man hanterar situationen. Det finns ingen enhetlig linje, säger Feldt-Ranta.

I frågan om flyktingar tänker de enskilda länderna mycket noggrant på sina egna intressen. Synsätten på hur flyktingkrisen borde hanteras skiljer sig mellan länderna.

Danmarks folketing röstade ja till den så kallade smyckelagen, som ger danska myndigheter tillstånd att beslagta asylsökandes smycken och pengar om de överstiger ett värde av 10 000 danska kronor (1340 euro).

I Danmark diskuteras också möjligheten att betala lägre lön till invandrare.

Maarit Feldt-Ranta
Maarit Feldt-Ranta är viceordförande för Finlands delegation i NR Maarit Feldt-Ranta Bild: Yle / Ingemo Lindroos Maarit Feldt-Ranta,nordiska rådets session

– Jag har svårt att se att det skulle vara i finländska löntagares intresse att Finland skulle gå in för en liknande modell, säger Maarit Feldt-Ranta.

Hon tror inte heller att de nordiska länderna kan enas om en gemensam flyktingpolitik.

Integrationen en utmaning för välfärdsmodellen

Den nordiska välfärdsmodellen är en framgång och det är inte bara nordbor som tycker det. Den omfattande skattefinansierade välfärdsstaten har fått erkännande internationellt.

Den har tidigare visat sig uthållig även i ekonomiskt svåra tider. Men det garanterar inte succé i framtiden. Även de nordiska länderna står inför stora utmaningar.

De två största är den åldrande befolkningen och integrationen av den stora mängden nyanlända. Det menar den norske riksdagsledamoten Bente Stein Mathisen (Høyre) som är ordförande i Nordiska rådets välfärdsutskott.

– Här måste vi verkligen kavla upp ärmarna. Migrationsfrågan måste lösas på ett bra sätt och här kan de nordiska länderna hjälpas åt, säger Bente Stein Mathiesen.

Bente Stein Mathisen är ordförande för Nordiska rådets välfärdsutkott
Bente Stein Mathisen är ordförande i välfärdsutskottet Bente Stein Mathisen är ordförande för Nordiska rådets välfärdsutkott Bild: Yle / Jonna Nupponen Nordiska rådet,välfärd,Välfärdsutskottet,Norge,Stortinget

I alla de nordiska länderna har integrationen i främsta hand handlat om att lära ut språket och ge arbetsmarknadsutbildning, allt för att underlätta för invandrarna att få ett arbete. Det här är helt i linje med välfärdsmodellens idé om hög sysselsättning.

Samtidigt visar arbetslöshetsstatistik i alla nordiska länder på en hög arbetslöshet bland invandrare.

– Vi har en utmaning att göra det bättre än vi klarat hittills. De som har de svårast är de som kommer från afrikanska länder och inte har någon utbildning. De måste börja från noll och det tar tid, säger Bente Stein Mathiesen.

Norge integrerar högutbildade via företag

Integrationen av invandrare är och kommer att vara en nyckelfråga för den nordiska välfärdsmodellen. I Norge har man frångått likvärdighetsprincipen och skapat egna integrationsprogram för högutbildade.

I samarbete med näringslivet slussas högutbildade asylsökande fort ut i arbetslivet. De får arbetsträna och visa sin kompetens på företag där arbetsspråket är engelska.

– Det har gett goda resultat, 58 procent har fått fast jobb inom tre månader. Sådana goda resultat kan vi utbyta erfarenheter om mellan de nordiska länderna, säger Bente Stein Mathiesen.

Arja Juvonen
Arja Juvonen. Arja Juvonen Bild: Handout juvonen,Sannfinländarna

Arja Juvonen (Sannf.), en av de finländska delegaterna i välfärdsutskottet, håller med henne. Norges modell kan intressera också i Finland.

– Det låter klokt att snabbt kartlägga människors kompetens och var de kunde hitta en plats. Jag kommer att tänka på andra yrkesgrupper också, metallarbetare eller sjukvårdare, säger Arja Juvonen.

Hon ser att det nordiska samarbetet kan stärkas i flyktingkrisens spår.

– Det är en förenande fråga hur det här ska lösas, säger Arja Juvonen.

Nordiska rådet bara diskussionsklubb?

Bente Stein Mathiesen (Høyre) och Arja Juvonen (Sannf) och de andra delegaterna i Nordiska rådets välfärdsutskott träffas fem gånger om året för att utbyta idéer och erfarenheter.

Men är det allt de nordiska medborgarna får för sina skattepengar? Nordiska Rådet har ingen lagstiftande rätt som EU och det nordiska samarbetet anklagas ofta för att vara tandlöst.

– Makt och makt… Vi sitter ju alla i våra länders parlament och vi har makten att vara politiker i vårt eget land, säger Bente Stein Mathiesen.

De 87 medlemmarna i Nordiska rådet är riksdagsledamöter i sina hemländer. De kan lägga fram förslag och spörsmål till sina respektive regeringar angående samarbetet med andra nordiska länder.

Arja Juvonen (Sannf.) känner till kritiken om att Nordiska rådet bara är en diskussionsklubb. Hon säger att hon knappt fick någon information om det nordiska samarbetet alls innan hon själv blev medlem i Nordiska rådet.

Men Juvonen har trots det stor tilltro till det nordiska samarbetet och möjligheterna att driva igenom ärenden även i praktiken.

– Som representant för ett regeringsparti har jag alla möjligheter att driva vidare frågor som är viktiga för det nordiska samarbetet. Det nordiska området är så viktigt för oss att samarbetet borde främjas på alla plan, säger Arja Juvonen.

Läs också