Hoppa till huvudinnehåll

Ungdomsbarometern: Pojkar har svårare att klara vardagen

Flicka använder sin smarttelefon.
Unga som håller mer kontakt per telefon verkar ha ett större skydd mot ensamhet. Flicka använder sin smarttelefon. Bild: Picjumbo/Viktor Hanacek socialt medium

Pojkar klarar vid vuxentröskeln sämre av vardagssysslor såsom matlagning, städning och tvätt än flickor, framgår ur den senaste Ungdomsbarometern.

- Pojkar hjälps helt enkelt till hjälplöshet, kommenterar Lisbeth Översti, lärare och socialarbetare vid Winellska skolan i Kyrkslätt. Det gäller att börja åtgärda de gamla rollmodellerna där ”mamma servar pappa”, för det går lätt i arv.

Översti ser det här i pojkarnas vardag i högstadiet. Flickor hanterar vardagen bättre, de har koll på sin klädsel och kan lätt själva fixa sin lunch. Det väntas av dagens tjejer.

- I fall männen skulle delta mer i planeringen av familjens vardag, såsom matlagning – ”vad ska vi äta” blir hemsysslorna mer könsneutrala och det kunde gagna pojkarna, säger Översti.

Den senaste Ungdomsbarometern visar också att de unga som klarar av vardagssysslorna är nöjdare med sina liv. Högre utbildade unga tenderar också att vara nöjdare än lägre utbildade.

Lisbeth Översti är flexlärare i Kyrkslätt.
Lisbeth Översti basar för en så kallad "jopoklass" i Kyrkslätt, niondeklassister som får mer stöd för att gå ut nian och ta sig vidare i livet. . Lisbeth Översti är flexlärare i Kyrkslätt. Bild: Yle / Ted Urho flexklass

Matlagning intresserar

Barometern visar också att matlagning intresserar tre av fyra tillfrågade unga, särskilt främmande matkulturer. En majoritet av de tillfrågade uppger matlagning som en viktig hobby, flickor oftare än pojkar. Helsingforsunga äter oftare ute än unga annanstans i landet.

För forskaren Matilda Wrede-Jäntti vid Helsingfors universitet och THL innehåller barometern få överraskningar.

- Men betydelsen av pengar för unga lyfts här tydligt fram, säger hon. Så var det inte förr. Man klarade sig bättre med mindre konsumtion, kunde hoppa på en cykel och behövde inte ”rätta kläder”.

Numera präglas de ungas livsstil av konsumtion, personligheten signaleras av kläder, mobiler, resor.

Enligt barometern har var tredje intervjuad låtit bli att utöva en hobby de varit intresserade av ekonomiska skäl. De som har mer pengar att röra sig med träffar också oftare sina vänner ansikte mot ansikte.

Få hyr gärna ut en etta åt en kille som antas pinka förbi wc-brädet och hålla sig med snuskigt kylskåp.

Föräldrar stöder ekonomiskt

Tio procent av de intervjuade har tagit konsumtionskrediter och ytterligare tio procent uppger att de är färdiga att lyfta dem. Fler unga än tidigare får också ekonomisk hjälp av sina föräldrar.

- Det verkar som om miljömedvetenheten och sparsamheten kommer till heders igen bland unga, säger forskare Sami Myllyniemi.

Enligt Wrede-Jäntti ställs det också högre krav på flickor t.ex. när det kommer till att hålla ordning och reda

- Pojat om aina poikia (pojkar är alltid pojkar) sägs det, fortfarande, och pojkarna betalar senare ett högt pris för att de inte förväntas vara lika skötsamma som flickor. Få hyr gärna ut en etta åt en kille som antas pinka förbi wc-brädet och hålla sig med snuskigt kylskåp, säger hon.

Borde träna könen tvärtom

Det finns en hel del man kunde göra redan i dagis och mycket görs – flickor kunde få ta mer plats – och pojkar kunde t.ex. få lära sig att ta mer ansvar och vara mer uppmärksamma under lunchen.

- Vem för ut skräp, vem städar efter sig? Det borde gälla båda könen, betonar hon.

Lisbeth Översti tycker sig se mer otrygghet bland högstadieeleverna i dag.

- Arbetslösheten reflekteras direkt på barnen. Jag märker också att pengar i sig inte gör någon lycklig. Också unga förstår att andra dimensioner i livet avgör, säger hon.

En del behöver motgångar för att växa.

I Ungdomsbarometern betonas också barndomshemmets betydelse, det arv de unga får med sig hemifrån.

- 10-20 procent av unga riskeras av utslagning, 1-3 elever per klass, säger Översti. Men det finns också unga som behöver motgångar för att växa som människor.

Hon jämför motgångar med ett tomt eller ett halvfullt glas.

- Är motgångarna lämpliga – eller för stora? Hon ser bådadera i den jopoklass hon basar för i Kyrkslätt, niondeklassister som får mer stöd för att gå ut nian och ta sig vidare i livet.

I Ungdomsbarometern upprepas också betydelsen av barndomshemmets problem för de unga och deras eget liv.

- Finns det alkoholproblem och skilsmässa i bagaget från barndomshemmet så lämnar de djupa spår i de ungas förmåga att få kontroll över sitt eget liv som vuxen, fastslår barometern. Därför får tidigt ingripande i barnfamiljernas problem inte underskattas.

Matilda Wrede-Jäntti är forskare och arbetar med arbetslösa unga.
Ungdomsbarometern innehöll få överraskningar för forskaren Matilda Wrede-Jäntti. Matilda Wrede-Jäntti är forskare och arbetar med arbetslösa unga. Bild: Yle/Anna Savonius wrede-jäntti

Bakgrunden spelar visst en roll

Forskaren Matilda Wrede-Jäntti, som också är verksam inom Ungdomsforskarnätverket, säger att många unga i sårbara livssituationer är upprörda över att alla anses ha samma möjligheter i Finland.

- Och de har rätt: Bakgrunden spelar visst in. Det finns de som behöver särskilt stöd och de ska få det, säger hon.

Kontaktformerna ändras snabbt

Det tekniska och de virtuella möjligheterna att stå i kontakt ändras nu snabbt och det märks i de ungas beteende. De direkta telefonsamtalen har minskat i rask takt. I stället håller 75 procent av de unga mest kontakt via nätet, 40 procent via mobilen och 52 procent möts ansikte mot ansikte, enligt barometern.

De olika sätten att stå i kontakt utesluter inte varann, tvärtom, de kompletterar. De unga som håller mer kontakt per telefon verkar också ha ett större skydd mot ensamhet.

- Det gäller för oss som inte är diginativer att inte dra för snabba slutsatser, säger Översti.

Däremot bör de vuxna enligt henne bli snabbare på att reagera på kriser virtuellt, till exempel vid misstänkt mobbning.

Wrede-Jäntti tar ytterligare ett steg. De yngre förefaller osäkrare i verkliga livet, bedömer hon.

- Det kan vara överraskande svårt för dem att ta kontakt med en arbetsgivare eller att uppträda inför en grupp. På nätet kan man vara anonym.

- Ett socialt handikapp kan påverka förmågan att knyta nära relationer (som flick- och pojkvänner) som är så viktiga för ett gott liv.

Närvarande vuxna låter som en klyscha men det är det som behövs.

Osäkerheten ökar, tilliten minskar

Jopolärare Lisbeth Översti vill ännu lyfta fram det skifte i vår tid hon ser bland unga.

- Osäkerheten ökar och tilliten minskar, säger hon. Många unga är smarta och mår bra men de som har svåra och diffusa problem ökar.

De eleverna behöver inte en hop av experter med olika titlar, fortsätter hon. De behöver specialpedagogik – parallellt med stöd via socialt arbete.

- Närvarande vuxna låter som en klyscha men det är det som behövs.

Översti betonar att det gäller att känna de unga och komma nära dem. ”Earn the trust” – förtjäna deras tillit.

- Man måste till exempel konfrontera killar med deras spelproblem och ta fajten. För att göra det måste man känna killarna bra.