Hoppa till huvudinnehåll

Raseborg: Privat barnhem ger oss mera jobb

Gruppfamiljedaghemmet Casablanca i Ekenäs.
Det blivande gruppfamiljehemmet Casablanca finns i Formanshagen i Ekenäs. Gruppfamiljedaghemmet Casablanca i Ekenäs. Bild: Yle/Marica Hildén raseborg,Ekenäs

Marina Grönroos hoppas i sommar öppna ett gruppfamiljehem i Ekenäs för barn som redan fått asyl. Grundtrygghetsdirektören Jeanette Pajunen i Raseborg är däremot skeptisk.

Pajunen är orolig för att barnen skapar för mycket arbete för stadens tjänstemän.

Grönroos hoppas å sin sida att barnen ska växa upp på Casablanca och bli goda invånare.

Lång planering

Marina Grönroos och hennes familj började planera gruppfamiljehemmet för ett och ett halvt år sedan.

Marina Grönroos.
Marina Grönroos från Casablanca. Marina Grönroos. Bild: Yle/Marica Hildén raseborg,Ekenäs

De kontaktade först Närings- trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) för att kontrollera vilka regler som gäller bland annat hemmet, finansieringen och personalen.

I början av år 2014 köpte de huset i Formanshagen i Ekenäs som tidigare var Kårkulla samkommuns boende.

I september år 2015 kontaktade Marina Grönroos Raseborgs stadsdirektör Tom Simola och berättade om planerna.

- Han var positivt inställd till gruppfamiljehemmet, säger hon.

Casablanca ingen självklarhet

Det är frivilligt för kommunerna att göra avtal med gruppfamiljehem. Om man väljer en sådan lösning är det ingen självklarhet att det är Casablanca som väljs, säger Raseborgs grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen.

Raseborgs grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen.
Raseborgs grundtrygghetschef Jeanette Pajunen. Raseborgs grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen. Bild: Yle/Minna Almark jeanette pajunen

- Det här är sådan verksamhet som ska konkurrensutsättas innan det görs avtal.

På flykt nästan hela livet

Det är åtta till tio barn som är under tio år gamla som ska bo i Casablanca. De har redan fått asyl då de anländer till sitt nya hem.

- Det är barn som varit på flykt nästan hela livet och som i något skede kommit bort från sina föräldrar eller så har föräldrarna dött, säger Marina Grönroos.

Personalen tar hand om barnen tills de är myndiga.

- Vi fortsätter att vara deras stödpersoner genom hela livet. Vi är som en familj där de först får stöd med utbildning och sedan arbete.

Personalen klarar barnens kriser

Barnen som varit på flykt har en annan bakgrund än andra barn i Raseborg, men Marina Grönroos anser att personalen absolut kommer att klara av de kriser som kan uppstå bland barnen.

Gruppfamiljedaghemmet Casablancas vardagsrum i Ekenäs.
Vardagsrummet i Casablanca. Gruppfamiljedaghemmet Casablancas vardagsrum i Ekenäs. Bild: Yle/Marica Hildén raseborg,Ekenäs

Personalen på cirka 20 personer ska själv klara av att hantera de situationer som uppstår.

De som jobbar på Casablanca kommer bland annat att vara läkare, psykiatriker, socialpedagoger, handledare och enhetschefer.

- De kommer att ha rätt utbildning och erfarenhet av att vara flykting eller av flyktingarbete.

Belastar inte Raseborg?

Marina Grönroos anser att barnen inte kommer att belasta Raseborg, utan kommer istället att berika staden. Staden behöver inte ingripa om det händer något med barnen.

Den inställningen överraskar Raseborgs grundtrygghetschef Jeanette Pajunen.

- Det är väldigt intressant att man säger att det inte belastar staden. Staden har myndighetsansvaret om det blir frågan om barnskyddsärenden, det kan ingen privat aktör ha.

Marina Grönroos är övertygad om att Casablanca klarar av att sköta barnen.

En vy över ett kök med mörka skåpluckor. På bilden syns också ett matbord och en köksö.
Barnens kök i Casablanca. En vy över ett kök med mörka skåpluckor. På bilden syns också ett matbord och en köksö. Bild: Yle/Marica Hildén kök,Ekenäs

- Vi kommer att ha kontinuerlig utbildning inom barnskyddsärenden och gör allt för att barnen ska bli trygga individer. Som vuxna kommer de att ge mycket till vår stad, säger Grönroos.

Stor risk för stadens tjänstemän

Jeanette Pajunen säger att stadens tjänstemän upplever att risken är stor för att ett gruppfamiljehem innebär en stor arbetsbörda för staden.

- Det är ju traumatiserade barn som upplevt flykt och krig, de har inte levt ett liv där det bara finns rosor.

Har då staden Raseborg inte kapacitet att klara av en sådan situation?

- Jag skulle säga att med de resurser vi har i dag så är det en enorm risk att gå in för detta.

Pajunen konstaterar att det ändå kan hända att det kommer ett gruppfamiljehem till staden och då står man inför de utmaningar som det innebär.

- Då måste vi se på resurserna och hur vi löser det. Om vi nu säger ja och säger att vi klarar det, så måste vi också se till att vi har resurser till det.

Är arbetsbördan ett skäl till att tacka nej?

Jeanette Pajunen anser att allt handlar om ekonomi.

- Om vi ökar resurserna inom barnskyddet så måste vi dra ner någon annanstans, så fungerar det. Man måste reda ut alla alternativ för att få en sådan här sak skött på bästa möjliga sätt. Jag tycker inte att man kan välja en sådan här lösning utan att känna till de ekonomiska konsekvenserna.

Information ska leda till dialog

Gruppfamiljehem är bra för barn, tycker Jeanette Pajunen.

- Det har förts mycket diskussioner om det här också i Lojo och där är man inne på samma linje som Raseborg; vi måste veta vad vi ger oss in i. Därför är det bra att Casablanca ordnar ett möte för att informera om verksamheten så att vi får i gång en dialog.

Den 4 februari ordnar Casablanca ett möte för politiker och tjänstemän. Allmänheten får också komma och se på hemmet, men man ska anmäla sig först till Marina Grönroos.

Grannarna är informerade

Marina Grönroos och hennes familj har informerat grannarna i Formanshagen om planerna.

- Här finns många barnfamiljer och de väntar på att de nya barnen ska komma. Vi har även kontaktat skolor, föreningar och organisationer och ser att det finns ett bra nätverk för barnen.

Plan b för säkerhets skull

Renoveringen av Casablanca är så gott som klar. Den gula fasaden ska ännu målas, den ska bli vit så att huset motsvarar sitt namn: Casablanca. Grönroos hoppas att verksamheten är i full gång i sommar.

Köket i Casablanca.
Köket i Casablanca. Bild: Yle/Marica Hildén raseborg,Ekenäs

Nu väntar Casablanca att staden ska behandla ärendet i grundtrygghetsnämnden.

- Nu vet varken vi eller NTM-centralen varför ärendet fastnat hos de ledande tjänstemännen inom grundtryggheten.

Marina Grönroos förklarar att grundtrygghetssektorn i Raseborg måste involveras eftersom gruppfamiljehemmet är ett företag. NTM-centralen gör då ett kontrakt med Raseborgs stad som i sin tur gör avtal med Casablanca.

Om Raseborgs stad av någon anledning säger nej till gruppfamiljehemmet så tar Grönroos fram plan b.

- Då blir det här ett mottagningshem för barn som ansöker om asyl, då kan vi göra avtal direkt med Migrationsverket. Men det skulle vara bättre med ett långvarigt hem där man på ett gott sätt integrerar de nya invånarna i Raseborg så att de får en bra framtid.

Ser positivt på framtiden

Marina Grönroos säger att hon inte hade räknat med att ärendet skulle stanna upp på tjänstemannanivå i Raseborg.

- Jag ser endast inkomster för staden och en positiv profilering. Familjer med mångkulturell bakgrund kan lockas att välja Raseborg då de vill flytta hem igen efter många år utomlands i mångkulturella miljöer.

Är du rädd för att det inte blir något avtal?

- Jag är inte en person som låter mig styras av rädsla. Jag ser positivt på det här och ser inte varför staden skulle tacka nej till en verksamhet som sysselsätter cirka 20 personer som är beredda att bosätta sig i staden.

Politikerna får ta ställning

Jeanette Pajunen vågar inte svara på hur stor eller liten sannolikheten är att det blir ett avtal med Casablanca. Hon sätter ansvaret på politikerna i grundtrygghetsnämnden.

- Det får politikerna ta ställning till på mötet den 18 februari.

EU-pengar via NTM-centralen

Marina Grönroos säger att Casablanca finansieras av NTM-centralen.

- NTM-centralen finansierar detta ända tills barnen är myndiga.

Det finns ett fast dygnspris för verksamheten där bland annat löner, mat och kläder ingår. Det är frågan om EU-pengar som ska änvändas för just sådana här ändamål. Omsättningen är en miljon euro om året.

Jeanette Pajunen säger å sin sida att ersättningarna varit begränsade till fyra år för dem som beviljats asyl. Hon anser att man måste reda ut hur ersättningarna fungerar innan det fattas ett beslut.

- Vem står för kostnaderna när de fyra åren är slut? Hur blir det med kostnaderna om barnet blir omhändertaget? Det är också stadens resurser som används då omhändertagningen kartläggs.

Pajunen säger att kommunen får ersättning från staten i några år om ett barn blir omhändertaget, men i något skede tar de pengarna slut.

- Men det kan hända att omhändertagningen av barnet fortsätter och det betalar staden.

Samarbetspartner i Mänttä-Vilppula

I staden Mänttä-Vilppula finns ett mottagningshem och gruppfamiljehem för barn som väntar på asyl och som fått asyl. Casablanca har planerat sin verksamhet tillsammans med hemmet Siivet i Mänttä-Vilppula.

Siivet har funnits i sex och ett halvt år.

- De ledande tjänstemännen hade enbart positiva saker att säga om Siivet då vi pratade med dem, säger Marina Grönroos. Hemmet ger inkomster och arbetstillfällen till staden.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland