Hoppa till huvudinnehåll

Fler narkotikabrott i Österbotten

Amfetaminbeslag i Nordsjö hamn, den 5 fabruari 2014.
Amfetaminbeslag. Amfetaminbeslag i Nordsjö hamn, den 5 fabruari 2014. Bild: Tullen amfetaminbeslag

Narkotikabrotten har ökat markant på Österbottens polisinrättnings område. Det beror delvis på att man satsat mer på övervakningen, säger biträdande polischef Kari Keski-Opas.

Ökningen från 2014 till 2015 vad gäller det totala antalet narkotikabrott är åtta procent, eller 110 fall.

Ser man på de grova narkotikabrotten är ökningen hela 42 procent. Där bör man dock notera att ökningen i antalet fall är "bara" 16, från 38 till 54.

En märkbar ökning hur som helst.

Vad beror det på? Har användningen ökat?

- Det är svårt att säga men säkert en del. Men största delen har att göra med hur mycket vi från polisens sida satsar på övervakningen, säger biträdande polischef Kari Keski-Opas.

Och man har satsat mer. Främst inom trafikövervakningen och antalet utförda drogtest.

Kari Keski-Opas, biträdande polischef på Polisinrättningen i Österbotten.
Kari Keski-Opas. Kari Keski-Opas, biträdande polischef på Polisinrättningen i Österbotten. polisinrättningen i österbotten

Keski-Opas säger dock att importen av narkotika troligen har ökat en aning.

Kommer drogerna endast från utlandet?

- När det gäller hårda ämnen känner jag inte till några finländska laboratorium. De kommer nog huvudsakligen från Europa och från Sverige.

Fler narkotikapåverkade förare

Den troliga kombinationen av ökad användning och ökad övervakning syns också i de som åkt fast för att ha kört bil under påverkan av narkotika. År 2014 hade polisen 216 fall, år 2015 var antalet 315.

Rattfylleristernas antal har ökat med 16 procent. Samtidigt har dock antalet grova rattfyllerifall gått ner med åtta procent.

Bör noteras att den stora mängden amfetamin och kokain som tullen i Vasa beslagtog för ett par dagar sen inte finns med i polisens statistik. Det gör däremot nog amfetaminligan i Jurva, som smugglade in 25 kilogram amfetamin i landet.

Polisen har intervjuat 740 asylsökande

Flyktingsituationen är ämnet på allas läppar. Hur har året varit i Österbotten?

Thomas Skur är överkommissarie på utlänningsenheten.

Överkommissarie Thomas Skur på utlänningsenheten vid Polisinrättningen i Österbotten.
Thomas Skur. Överkommissarie Thomas Skur på utlänningsenheten vid Polisinrättningen i Österbotten. Bild: Yle/Joni Kyheröinen österbottens polisinrättning

Under fjolåret och januari i år har polisen i Österbotten intervjuat 740 asylsökande. Lika många står fortfarande i kö.

Men de kommer att landa på Migrationsverkets bord från och med den 1 mars. Migrationsverket öppnar i dagarna en enhet i Vasa med 30 anställda.

Efter det sköter polisen fortfarande om att meddela de beslut som Migrationsverket fattar och att avvisa de personer som inte får uppehållstillstånd.

2500 asylsökande i Österbotten

Sammanlagt finns det i dagsläget kring 2500 asylsökande på Österbottens polisinrättnings område. En del av dem är barn som inte intervjuas och en del har redan intervjuats i Torneå.

Enligt Skurs uppgifter har 80 personer dragit tillbaka sin asylansökan. Av dessa har 60 lämnat landet och 20 är fortfarande kvar. En del av dem väntar på finansiering för att kunna resa hem.

Av de asylsökande som kommit med de stora massorna under 2015 har ingen ännu avvisats av polisen i Österbotten.

- Avvisningsbesluten kommer troligen att börja komma in under våren, säger Skur.

65 uppdrag till flyktingmottagningarna

Asylsökande och brott är också något som diskuteras flitigt.

Från september 2015 till slutet av januari i år hade polisen i Österbotten 65 uppdrag till flyktingmottagningarna.

- Alla var inte alarmuppdrag. En del är såna där polisen självmant åkt dit för att kolla läget eller för att utföra förebyggande verksamhet, säger Skur.

Är 65 många uppdrag?

- Det är en liten siffra. Totala antalet alarmuppdrag under ett år är 65 000. De här 65 uppdragen var ju visserligen under fem månaders tid men ändå, säger Skur.

Vad var det då för slags uppdrag?

- Alla var inte ens polisuppdrag. Vissa hörde mera till sjukvården men om alarmcentralen skickar dit oss så far vi ju.

Har det varit bråk på mottagningarna?

- Bråk har säkert också inträffat.

30 asylsökande har misstänkts för brott

Under hela året 2015 och januari 2016 har 30 asylsökande misstänkts för brott. Under samma tid har totalt kring 56 000 brott anmälts till polisen.

30 av 56 000 är 0,05 procent, alltså är 0,05 procent av de misstänkta brotten gjorda av asylsökande.

På Österbottens polisinrättnings område bor kring 443 000 personer. 2500 asylsökande dividerat med 443 000 personer är 0,5 procent, alltså består 0,5 procent av befolkningen just nu av asylsökande.

Vad talar vi då om för brott som de misstänkts för?

- Allt möjligt. Där finns säkert misshandel, stöld och snatterier, säger Skur.

Sexualbrott?

- Såna också. Men de är ett fåtal.

Det ska enligt Skur röra sig om ett par fall.

Asylsökande och sexualbrott

I torsdags publicerade Hufvudstadsbladet en uppmärksammad artikel om asylsökande. Siffrorna tyder på att de nyanlända begår fler sexualbrott i förhållande till sitt antal än majoritetsbefolkningen, men betydligt färre än gruppen utländska män som bor i Finland.

Det totala antalet anmälda sexualbrott i Österbotten under 2015 var 187 stycken. I ett par av fallen misstänktes alltså asylsökande.

Det betyder att en procent av det totala antalet misstänkta sexualbrott i Österbotten ska ha utförts av asylsökande.

Notera att siffrorna gäller fall som anmälts till polisen eller som kommit polisen till känna på annat sätt. Det är alltså inte frågan om antalet fällande domar.

- Jag skulle inte av dessa siffror dra någon långtgående slutsats om det är vanligare att asylsökande gör sig skyldiga till sexualbrott än den övriga befolkningen. Det behövs en mera exakt utredning över det, säger Skur.

Två av de 30 fall där en asylsökande misstänks för brott är alltså sexualbrott. 187 av totalt strax under 55 000 brott som anmälts till polisen i Österbotten under år 2015 är sexualbrott.

Men frågan är om det är vettigt att jämföra på det sättet. 30 är en så väldigt mycket lägre siffra än 55 000. Några fall fler eller färre påverkar den procentuella andelen betydligt mer när man har en population på 30 jämfört med en population på 55 000.

- Jag vill själv ogärna använda procenttal om det handlar om bara några fall för det ger lätt en fel bild av det hela. Till exempel om ett fall ökar till två betyder det inte att något har ökat explosionsartat, säger Skur.

Inga problem med gatupatrullerna

Vad gäller gatupatrullerna som grundats i Vasa säger polischef Risto Lammi att de än så länge inte orsakat några problem.

Polisens patruller har träffat personer ur gatupatrullerna på stan men det finns ingen regelbunden kontakt mellan polisen och gatupatrullerna.

Du tycker inte att ni borde vara i kontakt med dem?

- Vi har inte haft någon orsak till det ännu. De har inte besvärat oss, säger Lammi.

Trafikförseelserna har ökat

Ser man på alla brott som anmälts till polisen har det skett en ökning på 912 anmälningar, eller 1,7 procent.

Den ökningen förklaras långt med ett ökande antal trafikförseelser, säger biträdande polischef Kari Keski-Opas. Trafikförseelserna har ökat med strax under 2400 fall från 2014 till 2015.

I övrigt är siffrorna rätt goda. Anmälda egendomsbrott har minskat, så också antalet stölder och olaga intrång.

Även anmälda våldsbrott och sexualbrott har minskat.

För långa utredningstider

Samtidigt har dock utredningstiden av våldsbrott blivit längre.

Kari Keski-Opas säger att det finns flera orsaker till det.

Delvis har det gjorts fel på så sätt att utredningstiden har skrivits in i systemet för tidigt, redan när anmälan tagits emot.

- Själva utredningen kan ju börja senare, säger Keski-Opas.

Så har också brottsutredare flyttats till andra uppdrag varpå andra har tagits in i deras ställe. Det kan ta en eller ett par månader före en ersättare hittas, enligt Keski-Opas.

När det gäller utredningstider överlag ligger Österbottens polisinrättning illa till. Enligt polischef Risto Lammi har man bland de längsta utredningstiderna i landet.

Man jobbar på att förbättra situationen.

- Vi ska omorganisera brottsundersökningen, säger Keski-Opas

- Samtidigt ska man komma ihåg att procenten vad gäller slutförda utredningar är väldigt god, försvarar sig Keski-Opas.

Har ni för få människor på jobb?

- Vi har den mängd som ryms inom budgeten.

Om vi frågar så här: Borde ni få mer resurser?

- Det är samma gamla sång: Givetvis tycker vi att vi borde ha mer resurser. Men jag skulle inte säga att det är resursbrist som ligger bakom de långa utredningstiderna. Det är snarare våra verksamhetsprocesser och de måste vi förbättra.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten