Hoppa till huvudinnehåll

Maratonförhandlingar om Syrien ska börja i Genève

En syrisk tonåring i ruinerna efter en missilattack i Aleppo i Syrien
Ska vapnen äntligen tystna i Syrien? Få vågar vara optimistiska men Staffan de Mistura har redan klarat ett uppdrag få ansåg möjligt. En syrisk tonåring i ruinerna efter en missilattack i Aleppo i Syrien Bild: EPA/BRUNO GALLARDO aleppo

På fredag ska de börja - de länge efterlysta fredsförhandlingarna som ska få ett slut på kriget i Syrien. Att det kommer att bli en lång och svår process är alla inblandade medvetna om, men redan nu har FN-sändebudet Staffan de Mistura nått längre än föregångarna.

Efter nästan fem år av tilltagande strider, kaos och splittring ska de första fredsförhandlingarna om konflikten i Syrien börja i Genève på fredag.

De två första FN-specialsändebuden Kofi Annan och Lakhdar Brahimi misslyckades med att få parterna att sätta sig ens i närheten av ett förhandlingsbord.

Under tiden har konflikten krävt över 300 000 liv, drivit över halva Syriens befolkning på flykt, lett till IS uppgång och orsakat enormt lidande och omätbar skada på landets infrastruktur, samhälle, etniska relationer och kulturarv.

På torsdag kväll meddelade den viktigaste oppositionsdelegationen att man inte kommer att dyka upp i Genève åtminstone ännu på fredag. Så in i det sista är det oklart om Syriensamtalen verkligen kan börja på fredagen eller måste skjutas upp än en gång.

Fortfarande är många av de största frågorna dessutom helt öppna.

FN:s särskilda sändebud till Syrien, Staffan di Mistura.
Staffan de Mistura är det tredje FN-sändebudet att ta sig an konflikten i Syrien, och den första att få tillstånd konkreta fredsförhandlingar. FN:s särskilda sändebud till Syrien, Staffan di Mistura. Bild: EPA/SALVATORE DI NOLFI syrien,fredsförhandlingar

De Mistura är ändå den första att medge att processen kommer att bli svår, men framförallt lång, om den överhuvudtaget lyckas.

– Jag är övertygad om att vi kommer att se dramatiska uttåg ur förhandlingarna både av den ena och den andra parten, på grund av en attack här eller en bombning där. Det måste vi ändå vara beredda på om det här ska ros iland, sade han då han presenterade sin plan för förhandlingarna i måndags.

Syriska flyktingar överskrider gränsen mot Irak
Kriget har drivit miljoner syrier på flykt. Bilden är från irakiska gränsen och är tagen då konflikten ännu var relativt ny. Syriska flyktingar överskrider gränsen mot Irak Bild: UNHCR / G.Gubaeva syrien

Olika bord

Det mål som hägrar i förhandlingarnas slutända är att bygga en övergångsregering som kan börja en demokratiprocess och arbetet med att reparera det som finns kvar av det svårt sargade landet.

Men innan man kommer så långt måste mycket till. De första sex månaderna kommer att användas helt till att försöka få vapnen att tystna.

– Vi kommer att sikta på så kallade nära samtal, som ska fortsätta i faser i sex månader. På det sättet ska vi kunna göra de här samtalen annorlunda än tidigare samtal, sa de Mistura.

I praktiken betyder det att de olika parterna inte till en början - och troligen inte på flera månader, kommer att sitta vid samma bord eller ens i samma rum.

Istället kommer de att kunna bearbeta och ta ställning till frågor på var sitt håll, tills de Mistura är övertygad om att delegaterna är så nära varandra i de avgörande frågorna att de kan diskutera vid samma bord.

I slutet av de här sex månaderna är det tänkt att de viktigaste parterna ska ha lagt ner sina vapen i striden mot varandra så att den fiende alla kan enas kring, terrorgruppen IS, kan bekämpas.

Samtidigt ska det också ges mer utrymme för det humanitära arbetet, så att hjälpen kan börja nå mänskor där de är och inte tvingas fly för att få hjälp.

De Mistura menar att först då de här målen har uppnåtts kan förhandlingarna om landets politiska framtid börja.

Med eller utan Bashar al-Assad?

Bashar al-Assad träffade Vladimir Putin i Moskva.
Syriens president Bashar al-Assad gjorde sitt första utlandsbesök på många år då han besökte Moskva i höstas. Bashar al-Assad träffade Vladimir Putin i Moskva. Bild: EPA/ALEXEY DRUZHINYN/RIA NOVOSTI/POOL ALTERNATIVE CROP vladimir outin

Om förhandlingarna når så långt ska de sedan rikta in sig på landets framtid. En övergångsregering ska bildas och den i sin tur ska utarbeta en grundlag och ordna val.

I det långa loppet kommer förhandlingarna att stöta på vad som åtminstone nu ses som den största och en av de mest svårlösta frågorna. Vad ska hända med Bashar al-Assad och regimen?

Ska Assad tillåtas ha en roll i en övergångsregering? Ska medlemmar i hans närmaste krets kunna delta? Borde inte han och regimens ledare, och förbrytare i de andra lägren, ställas till svars för sina brott?

Regimens och Rysslands utgångspunkt har hela tiden varit att Assad inte kan uteslutas ur den här processen, oppositionens att regimen är grundorsaken till kriget och inte kan sitta kvar.

Länge var det möjligt att oppositionen inte överhuvudtaget skulle delta på grund av det här villkoret, men de Mistura verkar ha kringgått problemet genom att utesluta politiken ur den första förhandlingsfasen och alltså ge oppositionen en utväg ur sitt krav i den humanitära frågan.

– Vi ser mycket positivt på att delta i samtalen i Genève. Men vi vill påminna om att det finns många viktiga frågor att diskutera, bland annat de humanitära. För oss är det viktigare än de politiska frågorna, sa Salem al-Meslat, talesperson för den syriska oppositionsdelegationen efter att den hade fattat beslut om att delta i förhandlingarna.

Medan västländerna länge har stött oppositionens synpunkt vad Assad gäller, har realpolitiska avgöranden kring kampen mot IS fått många att tänka om.

Västländernas ståndpunkt är idag att det är syrierna själva som ska avgöra. Men vilka är då de grupper som ska fatta de här besluten?

Vem ska delta?

Eftersom förhandlingarna förs under FN:s regi och med mandat från FN:s säkerhetsråd kommer säkerhetsrådets permanenta medlemmar att hålla ett vakande öga över förhandlingarna.

De aktivaste yttre parterna kommer säkert att utgöras av USA och Ryssland, medan många av regionens länder kommer att ställa krav och villkor på spelets utkanter utan att ändå själv få delta.

De Mistura verkar ändå sträva till att de yttre parterna ska ha så lite att säga till om som möjligt. Precis som de som har blandat sig mest i konflikten ofta har sagt, ska syrierna i de Misturas fredsplan fatta besluten om landets framtid.

Fria syriska armén, största delen av oppositionen och en rad rebellgrupper deltar i förhandlingarna under gemensam flagg. Bild: EPA/STR syriska rebeller

Oppositionen och regimen

De två stora syriska parterna är den syriska regimen och den politiska och väpnade oppositionen. I båda lägren ska 15 representanter ha fått en inbjudan av de Mistura.

Oppositionen och de rebellgrupper som ingår i den Fria syriska armén FSA samt en rad andra rebellgrupper representeras av en nygrundad paraplygrupp, Högre förhandlingskommittén.

Kommittén grundades under en förhandlingsprocess som skedde i två omgångar i Saudiarabiens huvudstad Ryad, men det var in i det sista oklart om den tänkte delta.

Oppositionen ställde länge Assads avgång som villkor för att överhuvudtaget förhandla.

Men under de Misturas förhandlingsmodell kan man hävda att de frågor som än så länge är på bordet inte sträcker sig så långt att man skulle ha gett vika.

Terrorstämplar och Damaskus-oppositionen

Ryssland vill stämpla en del av de grupper som ryms under förhandlingskommitténs paraply som terrorgrupper.

Speciellt utpekas gruppen Jaish al-Islam, som har goda relationer både till FSA och den terrorstämplade al-Qaida-filialen al-Nusra-fronten.

Trots Rysslands protester har ändå gruppens ledare fått en av de Misturas inbjudningskort.

Rysslands och den syriska regimens krav har däremot delvis hörts då det gäller den så kallade Damaskus-oppositionen, också känd som den patriotiska oppositionen.

Det handlar om oppositionsgrupper som får verka i de regimkontrollerade områdena. De anses gå i regimens ledband och ses som en kuliss regimen kan peka på som försvar mot anklagelser om politiskt förtryck.

Åtminstone en representant från den här gruppen rapporteras ändå ha blivit inbjuden, men det är oklart om den ingår i regimens delegation eller finns med som självständig.

Röjning efter bombning i Aleppo
Överallt där det ännu är möjligt jobbar fortfarande frivilliga syriska hjälparbetare. De ska spela en roll också i fredsförhandlingarna. Röjning efter bombning i Aleppo Bild: EPA/SYRIAN ARAB NEWS AGENCY inbördeskriget i syrien

Civilsamhället viktig i de Misturas plan

De Mistura har också valt att bjuda in representanter för olika syriska mänskorättsgrupper, kvinnosaksgrupper, humanitära organisationer och olika oberoende representanter för civilsamhället.

De Misturas tanke är att de här grupperna spelar en stor roll i att upprätthålla drägliga förhållanden i de områden av Syrien där det ännu är möjlig.

Därför kommer de att vara livsviktiga då återuppbyggandet av Syrien ska komma igång och borde få vara med från början då det här bygget ska planeras.

Vem har uteslutits?

Förutom terrorgrupperna al-Nusra och IS har en rad andra grupper uteslutits eller hoppat av förhandlingarna.

Bland dem är Ahrar al-Sham kontroversiell eftersom de själva hade tänkt ingå i oppositionsblocket, men hoppade av då den agenda oppositionsgrupperna kom överens om inte var tillräckligt religiöst förankrad.

Ahrar al-Sham var en av de grupper Ryssland och regimen ser som terrorister och deras avhopp kan kanske till och med underlätta förhandlingarna.

Däremot har gruppen en del inflytande på stridsfältet, vilket i sin tur kan påverka hur lätt ett eventuellt eldupphör blir att sätta i verket.

Av de riktigt stora spelarna i kriget är det egentligen bara kurderna som inte kommer att sitta med i Genève, åtminstone till en början.

Kurdfrågan

Medlemmar i den kurdiska YPG-gerillan firar sin krigsframgång i Kobane, Syrien, den 26 januari 2015.
Krigare från YPG-gerillan. Kurderna driver i praktiken en egen stat, Rojava, i norra Syrien. De har gjort det klart att de inte tänker förhandla om sitt nyvunna självstyre. Medlemmar i den kurdiska YPG-gerillan firar sin krigsframgång i Kobane, Syrien, den 26 januari 2015. Bild: EPA/STR ypg-gerillan

Ryssland har krävt att YPG-gerillan och dess politiska vinge DUP skulle bjudas in till Genève, men utan att lyckas.

En stund såg det ut som om Ryssland skulle försöka använda kurderna som ett slagträ för att fälla hela förhandlingarna, men utrikesminister Sergei Lavrov backade en aning

– Hur kan vi tala om politiska reformer då vi ignorerar det ledande kurdiska partiet, en rätt mäktig styrka som aktivt strider mot IS terrorister. Att inte bjuda in dem är ett stort misstag, men vi kommer inte att ta till något veto eftersom Staffan de Mistura har ett klart mandat i den här frågan, sa Lavrov.

YPG kontrollerar med stöd från PKK-enheter och kristna assyriska och lokala sunnimuslimska grupper en stor del av norra Syrien.

I dagsläge står så gott som hela det område som av kurderna anses vara traditionellt kurdiskt territorium under deras kontroll.

De har dåliga relationer till så gott som alla andra rebellgrupper, trots att man nu bara är i öppen konflikt med IS.

Däremot anses de ha rätt goda relationer till regimen, åtminstone till den grad att de två inte aktivt har tagit strid mot varandra sen konfliktens början.

Förändringar längre fram

Det är många andra än Ryssland som ifrågasätter att gruppen har lämnats utanför förhandlingarna, av den enkla orsaken att de är en av de stora spelarna i konflikten och att kurderna borde vara representerade.

Turkiet har motsatt sig YPG:s medverkan, på grund av gerillans nära kontakter till den separatistiska kurdgerillan PKK.

Turkiet hade också krävt att själv få skicka delegater till förhandlingarna. De Mistura kanske såg en kompromisslösning i att bjuda in varken kurderna eller Turkiet till Genève.

Det anses ändå viktigt att ha de syriska kurderna med vid förhandlingsbordet, om ett eldupphör ska vara någotsånär heltäckande.

Det är ändå inte uteslutet att de Mistura bjuder in kurderna i ett senare skede, om förhandlingarna närmar sig ett skede där eldupphör kan diskuteras på allvar.

Eftersom fredsprocessen kommer att bli lång och förhandlingarna och frågorna många kommer inte alla delegater att vara med hela tiden.

Det är också fullt möjligt att de blir allt fler ju längre processen framskrider.

Tillsvidare är det ändå klart att de Misturas första mål är att bryta isen i en konflikt som hittills bara har blivit djupare och att han är beredd att låta processen ta den tid den behöver.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes