Hoppa till huvudinnehåll

Svenskt arbetsklimat kunde spara miljarder

Annina Lokkinen och Niila Varria trivs på Clas Ohlsson
Annina Lokkinen och kollegan Niila Varria är nöjda över att få rotera mellan arbetsuppgifterna varje timme. Annina Lokkinen och Niila Varria trivs på Clas Ohlsson Bild: Yle/Mårten Wallendahl clas ohlsson, butik, personal

Trots att merparten av finländarna säger sig trivas på sina jobb, finns orosmoln och problem som avspeglar sig i både företagens motgångar och hela landets ekonomiska dilemman. Satsas det tillräckligt på arbetsplatsvälmåendet, skulle arbetsgivarna gynnas på alla plan, visar forskning.

Trots att mera fokus sätts på finländarnas arbetsplatstrivsel, finns det mycket ogjort. Den bedömningen gör Guy Ahonen, som forskat i frågan i flera decennier. På Arbetshälsoinstitutet, där Ahonen verkar som forskningsprofessor följer man utvecklingen på brett plan.

- Det finns klara brister i ledarskapet. Traditionellt ser man mera på kvartalsvis lönsamhet i verksamheten. Det rimmar dåligt med arbetsplatstrivsel som är långsiktig, säger Ahonen.

Lönsam affär

Forskning visar just att en nöjd personal på sikt producerar bättre vilket ger en ökad lönsamhet.

- Den högsta ledningens roll är viktig och får inte begränsas till en årlig genomgång av trivseln. Sen måste visionen gå som en röd tråd genom hela organisationen så att den avspeglas på de som gör själva jobbet. Sen måste man belöna goda resultat – både gällande produktionen – men också personalens välbefinnande, säger Ahonen.

Under en arbetsdag byter vi ansvarsområde varje timme― Annina Lokkinen

Omväxling förnöjer

Goda exempel finns ändå. Det visar bland annat årliga mätningar av arbetsplatstrivsel, som företag och organisationer friviligt kan delta i. Ett företag som placerat sig väl i flera mätningar är detaljhandelskedjan Clas Ohlsson. Där betonas personalen som en av de viktigaste tillgångarna för verksamheten.

- Är personalen engagerad så bemöter de kunderna väl. Då kommer kunderna gärna tillbaka vilket ger lönsamhet, resonerar Clas Ohlssons vd för verksamheten i Finland, Sampo Päällysaho.

För att personalen ska känna sig motiverad erbjuder företaget fortbildning och flexibilitet, samt betonar möjligheter till både avancemang och rotation inom företaget. Det gör att Annina Lokkinen nu hållits i bolagets led i tio år.

- Vi trivs här, för att vi har omväxlande uppgifter. Under en arbetsdag byter vi ansvarsområde varje timme – och man kan också ordna sina arbetstider enligt behov, säger Lokkinen.

Sampo Päällysaho säger att stor del av företagets 500 Finlandsanställda hållits bolaget trogen över tio år, vilket tyder på en utbredd trivsel.

- Vi har inte anställda som uppnått pensionsålder ännu. Men det finns goda möjligheter att hitta lämpliga uppgifter också för äldre anställda, så man kan fortsätta att jobba. Vi ser gärna en diversitet bland de anställda, säger Päällysaho om möjligheterna att jobba efter uppnådd pensionsålder.

- Hur viktig är lönen?

- Jag tycker det är viktigt att de anställda känner sig trygga på jobbet. Vi betalar överenskommen lön – och förfrågningar visar att de är nöjda, säger Päällysaho – och tillägger att man även kan göra en karriär inom bolaget som direkt avspeglas på löneutvecklingen.

På butiksgolvet tycker man inte att lönen är det avgörande för hur man trivs på jobbet.

- Men klart man vill ha lön för sitt jobb. Med högre lön kommer större ansvar. Och det är individuellt huruvida man önskar det, säger Annina Lokkinen.

Svenskar kan

Clas Ohlsson är ett svenskt bolag, vilket också avspeglas i personalpolitiken. I Sverige har man hunnit längre med HR-frågor än hos oss, säger Guy Ahonen. Kan vi då lära oss något av svenska metoder, Sampo Päällysaho?

- Vi måste lära oss diskutera mera och ha öppnare kanaler mot personalavdelningen. Det är vi inte vana vid inom finländska koncerner, men det är helt klart något vi kan lära oss. Det tog några månader för mig att förstå hur det här går till, säger Päällysaho.

Att satsa på personalen kunde generera 9 Mrd euro för det finländska samhället― Guy Ahonen

Guy Ahonen håller med och understryker att alla resultat visar att svenskarna lyckats få folk att trivas längre och hållas friskare på jobbet. Klyftorna är inte så stora mellan ledning och arbetstagare, vilket vi borde lära oss även i Finland.

9 miljarder euro

En ökad arbetsplatstrivsel är också en ekonomiskt lönsam satsning, visar Arbetshälsoinstitutets forskning. Mår personalen bättre, är den mera motiverad och engagerad. Det minskar sjukfrånvaro och den enskilda arbetstagarens insats förbättras. Det ökar produktivitet och förbättrar arbetsplatsens eller företagets rykte. Det här är något Guy Ahonen tycker att beslutsfattarna förbiser.

- Jag har länge frågat mig varför de här frågorna inte betonas starkare från politiskt håll. Det verkar som de är mera fokuserade på nedskärningar, och blundar för den enorma potential som finns i arbetsplatstrivseln. Vi har räknat ut att produktivitetspotentialen i arbetsplatstrivsel är nio miljarder euro, medan kostnadspotentialen är en miljard. Så det finns en verkligt stor möjlighet i det här, säger Ahonen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes