Hoppa till huvudinnehåll

Juridik är inte som i amerikanska tv-serier

Blivande juristerna Anette Laulajainen, Ina Söderlund och Veera Sundberg vid Helsingfors Universitet har tagit del i ELMC, största tävlingen om EU-rätt. 2016.
Anette Laulajainen, Ina Söderlund och Veera Sundberg har alla tagit del i ELMC, världens största rättegångstävling i EU-rätt. Blivande juristerna Anette Laulajainen, Ina Söderlund och Veera Sundberg vid Helsingfors Universitet har tagit del i ELMC, största tävlingen om EU-rätt. 2016. Bild: Mi Wegelius/Yle rollspel,lajv,rättssal,Helsingfors universitet,domstolar,tävlingar,internationella domstolar

I rättssalar i filmer pläderar jurister ofta mycket självsäkert, tänker jag. I verkligheten är det nödvändigtvis inte alls så lätt och behöver tränas, så som i ELMC, världens största rättegångstävling i EU-rätt som pågår i Helsingfors i slutet av veckan.

För att få en bild av hur det är för dem som i framtiden skall vara färdiga att lösa kniviga fall beger jag mig till Helsingfors universitet för att träffa fyra blivande jurister.

I universitetets huvudbyggnad vid Senatstorget finns en pampig mindre sal med fönster högst upp vid takkanten och långa rader manliga domarporträtt längre ner, alla med värdig uppsyn. De vi får träffa visar sig vara högst levnadsglada unga kvinnor med nära till skratt.

Här är de i full gång med att träna sig i en rättssal. Skämtsamt kallar de det att larppa, ett uttryck som kommer från begreppet Live Action Role Playing, en sorts rollspel alltså.

Så gott som bara teori i studierna

Studeranden Ina Söderlund berättar att det i juridikstudierna i Finland inte ingår just någon undervisning alls i praktiska kunskaper och att rättegångstävlingen European Law Moot Court därför ger en ypperlig möjlighet att träna sig bland annat i att uppträda framför publik och att skriva inlagor till domstol.

- Alla ELMC-alumner som jag träffat har sagt att tävlingen har varit det överlägset roligaste och mest lärorika de gjort under studietiden, berättar Söderlund.

Utan dylika tävlingar tvingas man lära sig det praktiska när man redan är ute i arbetslivet, i riktiga situationer där miljonsummor kan stå på spel. Det här har också väckt kritik till exempel från advokatbyråer, som måste lägga ner en hel del tid på att utbilda nyutexaminerade jurister.

- Så det kan vara ganska skönt att först få öva sig så här på låtsas, säger Söderlund.

Dikter på en pinne

När Anette Laulajainen och Ina Söderlund deltog i ELMC för två år sedan fick de bland annat träna med skådespelaren Stina Engström, lektor i talteknik vid Teaterhögskolan. Det var mycket givande, säger de med en mun.

Veera Sundberg, som deltog i tävlingen i fjol, berättar om upplevelsen att före den riktiga finalen också ges möjligheten att uppträda på olika ministerier och advokatbyråer. Att få framföra sina egna analyser inför verkligt kunniga experter på till exempel utrikes- och justitieministeriet var en fin och spännande upplevelse, säger hon.

Under det halva år tävlingen pågår blir inlevelsen i fallens karaktärer så total att de nästan blir som riktiga personer för en, berättar Söderlund. Laulajainen skämtar om den smått overkliga känsla som uppstår när teamet i ett halvt år stänger in sig i ett rum på universitetsbiblioteket och där lever sig in i att vara stora, fantastiska jurister i Luxemburg…

Också gräl ibland

Med ett stort gemensamt skratt medger Laulajainen, Sundberg och Söderlund att inre stridigheter, ja starka meningsskiljaktigheter har förekommit inom lagen. Det har handlat om allt från användningen av förkortningar till vilka argument som ska föredras.

Söderlund menar ändå att man kunnat samsas om det mesta och man lär sig att kritik mot ens argument inte innebär kritik mot ens person. Man måste låta klienternas bästa och lagandan gå före den egna stoltheten.

- Det slutar med att man får vänner för livet. Tävlingsdeltagarna från Anettes och mitt år talar fortfarande med varandra dagligen.

Men nu bara måste jag ställa frågan om det finns några risker med det här att tävla i juridiska frågor. Kan den mest rättvisa domen utebli bara för att någon är väldigt skicklig i att leva sig in i en roll?

- Domare är bara människor, så åtminstone en teoretisk möjlighet till det finns, säger Söderlund.

Men hon tänker sig att risken är större i det angloamerikanska rättssystemet som de flesta känner till från amerikanska TV-serier. I det kontinentaleuropeiska systemet vi har i Finland blir det mer fokus på den skriftliga processen.

Det finns förstås stora skillnader i hur väl olika jurister känner till lagen, hur kreativa argument de kommer på och hur duktiga de är att föra fram sina argument i text. Här kan orättvisor möjligtvis uppstå, till exempel i det att stora företag har råd att anställa de bästa juristerna, säger Söderlund.

rättegångstävling, träning inför lite som rollspel, ina söderlund, veera sundberg, lotta sassi och anette laulajainen i universitetets huvudbyggnad vid senatstorget i helsingfors 2016.
Ina Söderlund, Veera Sundberg, Lotta Sassi och Anette Laulajainen i träningstagen. rättegångstävling, träning inför lite som rollspel, ina söderlund, veera sundberg, lotta sassi och anette laulajainen i universitetets huvudbyggnad vid senatstorget i helsingfors 2016. Bild: Mi Wegelius/Yle rättegång,tävlingar,rollspel,lajv,rolldräkter,Levande rollspel,rättegångsfilmer

Olika syn på mänskliga rättigheter

Frågeställningen i årets tävling berör förhållandet mellan den Europeiska människorättskonventionen och EU, som än så länge båda har befogenhet att ta beslut inom människorättsfrågor - beslut som kunde kollidera.

- Människorättskonventionen innehåller till exempel inget uttryckligt skydd för miljön, till skillnad från EU:s människorättsstadga, säger Söderlund.

En svår sak är att formuleringarna i bestämmelserna om de mänskliga rättigheterna kan vara ganska så vida och flummiga. Det är de just för att de ska täcka ett så brett område som möjligt, påpekar hon. Och då uppstår förstås tolkningsfall.

- Det var redan för länge sedan tänkt att EU skulle bli medlem i människorättskonventionen, men EU-domstolens domare satte stopp för det. Motiveringarna är oerhört komplexa men i grunden bottnar det sig väl mest i att domarna inte vill ge bort av sin makt. Jurister kan vara oerhört duktiga på att hitta problem, skrattar Söderlund.

Vårt människorättskoncept i EU

Vad säger då våra blivande jurister om vårt människorättskoncept mot bakgrunden av alla de människor som hela tiden far illa i världen. Är vårt människorättskoncept något de tror på?

Söderlund berättar att EU-domstolens linje i frågor om samkönade parförhållanden var betydligt snävare för 15 år sedan.

Nu när det har blivit mera samhälleligt accepterat med samkönade äktenskap och registrerade parförhållanden, har också rättstillämpningen i domstolen ändrat sig mera i den riktningen, även om det är samma mänskliga rättigheter man utgår ifrån.

Så rättsfallens utfall kan förändras i takt med förändrade värderingar i samhället, håller Söderlund med om. Samtidigt som hon betonar att det är en mycket långsam process.

Laulajainen i sin tur tycker att det inte lönar sig att övertolka här och att det är ganska modigt att säga att de mänskliga rättigheterna utvecklas i takt med våra värderingar.

Äldre tävlingsdeltagare blir coachar

Som coach för nya tävlande har Laulajainen, Sundberg och Söderlund fått lära ut att man alltid måste försöka se saker ur ett praktiskt perspektiv, för lagen tillämpas sällan i ett vakuum, så att man bara kan läsa bokstavligen, inflikar Söderlund.

Varje ärende måste sättas in i sitt sammanhang, så att lagen läses i en kontext av alla lagar tillsammans, deras förarbeten och rättsfall. Hit hör också grundläggande principer som fungerar som verktyg då man läser lagar.

- Juridik bygger ju på det verkliga livet, det är ett sätt att se livet på, precis som religion, filosofi eller matematik kan vara det. Ju mera livserfarenhet och kunskap om konkreta saker man har desto bättre jurist kan man vara, tänker sig Söderlund.

rättegångstävling, träning inför lite som rollspel, ina söderlund, veera sundberg, lotta sassi och anette laulajainen i universitetets huvudbyggnad vid senatstorget i helsingfors 2016.
"Det här är lite som larppande, rollspel" rättegångstävling, träning inför lite som rollspel, ina söderlund, veera sundberg, lotta sassi och anette laulajainen i universitetets huvudbyggnad vid senatstorget i helsingfors 2016. Bild: Mi Wegelius/Yle rättegång,tävlingar,rollspel,rolldräkter,Levande rollspel,lajv

Det man tävlar om

I de fiktiva fallen i tävlingen handlar det inte alltid om mänskliga rättigheter. Fallen innehåller någonting för alla, säger Söderlund.

I fjol handlade det till exempel om konkurrensrätt och olagligt statsstöd. Före det var det skatterätt och i år är direktiven för utsläppshandel på tapeten. I ett och samma fall finns inbakat frågor från flera olika rättsområden.

- Också det här är väldigt lärorikt eftersom frågor för en jurist i vardagsarbetet sällan har att göra med bara ett enda rättsområde, säger Söderlund.

European Law Moot Court för studerande

ELMC - tävlingen består av en skriftlig och en muntlig del, precis som i en riktig rättegång. Från början är omkring hundra lag med.

När Laulajainen och Söderlund deltog i tävlingen handlade deras fiktiva fall om två män som gift sig i den ene mannens hemland och sedan flyttat till den andres hemland där samkönat äktenskap inte igenkänns av lagen.

Den ene mannen är inte EU-medborgare och för att få stanna kvar överklagar de i hopp om att få sitt äktenskap godkänt av myndigheterna också i detta land.

Det här är en fråga som är ganska öppen ännu vilket gör det till ett bra exempel att arbeta med. Fallen i en rättegångstävling ska nämligen vara sådana att bägge parter, både kärande och svarande, är något sånär jämbördiga.

Här kan du se hur en övningsrunda inför den muntliga delen kan te sig:

Under januari - februari sker fyra delfinaltävlingar på olika universitet både i Europa och i USA. Enligt Laulajainen, Sundberg, Lotta Sassi och Söderlund är det en stor ära för Finland att en av dem i år får arrangeras av Helsingfors universitet. För det har de sin professor i EU-rätt, Juha Raitio, att tacka.

Att det sker i Finland, den 4 – 7 februari, är nu andra gången i tävlingens närmare trettioåriga historia.

Den slutliga finalen hålls inför EU-domstolens domare i Luxemburg den sista fredagen i mars.