Hoppa till huvudinnehåll

Johan Ludvig Runeberg - Finlands nationalskald

Johan Ludvig Runeberg föddes år 1804 i Jakobstad i en svenskspråkig familj. Den 5 februari firar vi Runebergsdagen med allmän flaggning och Runebergstårtor.

Runebergsdagen firas till minne av Runebergs födelsedag. Men huruvida Runeberg egentligen var född den 5 februari är oklart. I kyrkoböcker finns motstridiga anteckningar om hans födelsedag.

Runebergs pappa hette Lorenz Ulrik Runeberg och han var sjökapten. Hans mamma hette Anna Maria, född Malm. Pappan hämtade hem litteratur från sina resor till Sverige medan mamman ska ha varit bra på att berätta historier. Kanske det inspirerande unge Johan Ludvig till ett liv ägnat åt språk och dikter.

Som barn gick Johan Ludvig i skola bland annat i Vasa. Vid 18 års ålder fortsatte han sina studier vid Kejserliga Akademin i Åbo och blev färdig magister därifrån fem år senare, år 1827. År 1830 blev Runeberg docent i vältalighet vid universitetet i Helsingfors.

Uppfattningen av Runeberg som en vältalig man lever kvar än i dag i den finska talesättet "puhuu kuin Ruuneperi", det vill säga talar som Runeberg. Uttrycket syftar både på att någon behärskar det talade ordet väl och att den uttrycker sig så mångordigt att det blir tröttsamt.

År 1831 gifte sig Runeberg med sin syssling Fredrika Tengström. Paret fick åtta barn, varav sex söner överlevde barnaåren.

Runeberg metar. Målning av Johan Knutson.
Runeberg metar. Målning av Johan Knutson. Runeberg metar. Målning av Johan Knutson. Bild: Svenska litteratursällskapets Flickr/ Runebergsbibliotekets bildsamling. johan ludvig runeberg. runeberg
JL och Fredrika Runeberg
Johan Ludvig och Fredrika år 1846. JL och Fredrika Runeberg Bild: Svenska litteratursällskapets Flickr/ Runebergsbibliotekets bildsamling runeberg och fredrika runeberg

Levde i en tid av spirande fosterländskhet

I Helsingfors var Runeberg aktiv inom Lördagssällskapet där många samtida författare, bland annat Johan Vilhelm Snellman, Zacharias Topelius och Elias Lönnroth, var medlemmar. Lördagssällskapet samlades på lördagar och bestod av elever och lärare vid universitetet.

Lördagssällskapet diskuterade ämnen som konst, politik, filosofi och senare skapandet av nationen Finland. Sällskapet hade stor betydelse för de finskspråkigas bildning och kulturella utveckling.

Under Runebergs tid var romantiken den rådande stilriktningen inom litteraturen i Europa. Romantiken framhäver känslorna och fantasin och förhärligar det förflutna. Teman som fosterländskhet, hjältar, kärlek och olika äventyr var utmärkande för epoken.

Att störta denna jätte ned var mer än arm förmått, och ständigt var hans närmsta man hans skygd mot andras skott. Dock djärvare blev fienden, ju mer hans hopp bedrogs, då syntes Sandels med sin flock och såg hur Dufva slogs.― Sven Dufva, Fänrik Ståls sägner (1848)
porträtt av Johan Ludvig Runeberg, målad av Johan Knutson år 1848
Porträtt av Johan Ludvig Runeberg. porträtt av Johan Ludvig Runeberg, målad av Johan Knutson år 1848 Bild: YLE:s arkiv Johan Ludvig Runeberg
Sven Dufva
Scen ur Fänrik Ståls sägner, soldaten Sven Dufva stoppar fienden på bron. Sven Dufva Bild: Borgå museum fänrik ståls sägner

I Finland inledde romantiken en tid då man ville samla in och bevara folkminnen och folkdikter. På så sätt blev den muntliga folktraditionen i Finland bevarad litteratur.

Uppskattade folkets seder

En tvåårig vistelse i Saarijärvi blev en avgörande vändpunkt för hela Runebergs författarskap. Den påverkade hans uppfattning om det finska folket och den finska naturen.

Svenskspråkig som han var förstod Runeberg varken finska eller folkets vanor när han anlände till Saarijärvi. Han besökte rökpörten, lärde sig språket och fick en inblick i hur livet tedde sig för bönderna som levde på naturens villkor.

Högt bland Saarijärvis moar bodde bonden Paavo på ett frostigt hemman, skötande dess jord med trägna armar, men av Herren väntade han växten. Och han bodde där med barn och maka, åt i svett sitt knappa bröd med dessa, grävde diken, plöjde opp och sådde.― Högt bland Saarijärvis moar (Bonden Paavo), ur debutsamlingen Dikter (1830)

Det kärva livet som intelligentian på den tiden skämtade om och såg ner på, såg Runeberg en värdighet i. Han avbildade det senare i sina verk. Naturen i mellersta Finland blev också det typiska finländska landskapet för Runeberg.

Runeberg hörde också krigsveteraners berättelser från kriget mellan Sverige och Ryssland åren 1808-1809, där Finland blev en del av Ryssland. De här upplevelserna kom att påverka hela hans kommande produktion.

Runeberg blev klar med sitt verk Elgskyttarne år 1827. Det var ett verk som beskrev Finland, hur landet såg ut och hur man levde här. På så sätt blev det ett verk som skapade idén om "nationen Finland". I sina senare verk utvecklade Runeberg vidare tanken om vad nationen Finland var för något.

Till Runebergs mest kända och uppskattade verk hör Fänrik Ståls sägner. Den första delen av diktverket kom ut år 1848 och den beskriver de finska landskapen och folken i landet. I den andra delen från 1860 är tonen mer patriotisk och händelserna från 1808-1809 års krig är centrala.

Min fader var en ung soldat, den vackraste man fann, vid femton år gevär han tog, vid sjutton var han man. Hans hela värld var ärans fält, där stod han glad, var han sig ställt, i eld, i blod, i frost, i svält. Han var min fader, han.― Soldatgossen, Fänrik Ståls sägner (1860)

Fänrik Ståls sägner i Yle Arkivet: Uppläsning ur första samlingen
Fänrik Ståls sägner i Yle Arkivet: Uppläsning ur andra samlingen

Även Finlands nationalsång Vårt land är skriven av Runeberg och ingår som en inledande del i Fänrik Ståls sägner. Sången framfördes för första gången i Helsingfors under Floradagen i maj år 1848, med melodi av Fredrik Pacius. Sången blev officiellt Finlands nationalsång när den fick finska ord, som fann sin slutliga form av Paavo Cajander på 1890-talet.

Runeberg skrev faktiskt också själv en melodi till Vårt land, men den blev aldrig känd. Här kan du jämföra Runebergs och Pacius' melodier sinsemellan:

Vårt land, vårt land, vårt fosterland, ljud högt, o dyra ord! Ej lyfts en höjd mot himlens rand, ej sänks en dal, ej sköljs en strand, mer älskad än vår bygd i nord, än våra fäders jord.― Vårt land, Finlands nationalsång och inledande dikt i Fänrik Ståls sägner (1848).

Johan Ludvig Runeberg, 1804-1877

  • lärare
  • journalist
  • nationalskald
  • författare
  • präst
  • medlem i Lördagssällskapet
  • har skrivit Finlands nationalsång Vårt land och Fänrik Ståls sägner
  • formade med sina dikter den finländska nationalistiska identiteten
  • känd på sin tid också i Sverige och Ryssland

Arbetet förde Runeberg till Borgå

Johan Ludvig och Fredrika Runeberg bodde till en början i Helsingfors, där Runeberg vid sidan om sitt författarskap arbetade som lärare, amanuens vid universitetet och docent.

Runeberg gav ut tidningen Helsingfors Morgonblad, som också Fredrika skrev för. Fredrika Runeberg hörde till de mest bildade kvinnorna på sin tid, liksom sin man var hon författare och en av Finlands första kvinnliga tidningsredaktörer.

Johan Ludvig och Fredrika Runeberg år 1863.
Johan Ludvig och Fredrika Runeberg 1863. Framför dem sitter en ung J.J. Tikkanen som senare blev Finlands första professor i konsthistoria. Detalj av fotografi av Alfred Ottelin. Johan Ludvig och Fredrika Runeberg år 1863. Bild: SLS johan ludvig runeberg
Runeberg på ålderns höst.
Runeberg på ålderns höst. Runeberg på ålderns höst. Bild: Svenska litteratursällskapets Flickr/ Runebergsbibliotekets bildsamling johan ludvig runeberg

År 1837 flyttade familjen till Borgå, där Runeberg arbetade som lektor och senare rektor. År 1838 blev Runeberg vigd till präst.

Runeberg ska ha varit väldigt förtjust i en tårta som Fredrika brukade baka. Så vitt man vet var Fredrikas tårta en version av ett bakverk som sockerbagaren Lars Henrik Astenius hittat på. Nuförtiden firar många Runebergsdagen med att äta en så kallad Runebergstårta. Så här bakar man tårtan!

Runebergstårtor
Runebergstårtor Bild: Sannimari Lehtilä / Yle runebergstårtor

I Borgå bodde Johan Ludvig, Fredrika och sönerna i ett hus vid hörnet av Alexandersgatan och Kyrkogatan, som numera heter Runebergsgatan.

År 1863 fick Runeberg ett slaganfall på en jaktfärd och blev därefter oförmögen att göra kroppsligt arbete. Han dog år 1877 i Borgå. Fredrika dog år 1879, och efter att staten löst ut det Runebergska hemmet öppnade det för allmänheten år 1882 och är i dag ett museum.

Statyn av Runeberg som står i Esplanadparken i Helsingfors härstammar från år 1885.

Text om Runebergs död i Suomen Kuvalehti 1877.
Text om Runebergs död i Suomen Kuvalehti 1877. Bild: Svenska litteratursällskapets Flickr/ Runebergsbibliotekets bildsamling runeberg nekrolog

Runebergs staty talar inte svenska förrän nästa år.
Runebergs staty talar inte svenska förrän nästa år. Bild: YLE/Rose-Marie Sundström runebergs staty

Läs mera:

Johan Ludvig Runeberg metar vid strand. Fotografi av signerad oljemålning av Johan Knutson.

10 frågor om Runeberg - visste du det här om vår nationalskald?

Du vet säkert att Runebergsdagen firas med att äta Runebergstårta. Men hur bra koll har du på Finlands nationalskald Johan Ludvig Runeberg? Testa din kunskap med det här quizet.

Fler bilder på Runeberg finns på Svenska Litteratursällskapets Flickr.

Följ med på en guidad tur i Runebergs hem i Borgå:

Grundskola, åk 3-6

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix