Hoppa till huvudinnehåll

Kulturdebatt: Mångfald är bristvara i konstorganisationer

Koreografen Sonya Lindfors vill röja väg för kommande generationer.
Koreografen Sonya Lindfors vill röja väg för kommande generationer. Bild: Veikko Kähkönen mångfald

Konstkretsarna i Finland är alltför homogena och det behövs mera mångfald på alla nivåer - bland konstnärer men också bland kuratorer, producenter och chefer.

Det anser bland annat koreografen Sonya Lindfors, som tar upp frågor om identitet och utanförskap i sin konst. Hon tycker att konsten i Finland - både gällande aktörer och innehåll - fortfarande saknar variation.

- Före jag tog upp frågorna i min egen konst hade jag sett exakt en föreställning där skådespelarna liknade mig, nämligen pjäsen Sorsastajat på Nationalteatern. Det kan vara värt att fundera på hur det här till exempel skulle påverka din identitet? Vad händer om du aldrig ser människor på teaterscenen eller i filmer som liknar dig?

Lindfors konfronteras med de här frågorna kontinuerligt på grund av sitt yttre. Lindfors definierar sig själv som afrofinländsk.

- Var står vi i dag? frågar hon. Kan jag som svart finländsk scenkonstnär på scen endast representera utanförskap, eller kunde jag spela Julia i Romeo & Julia utan att det är ett politiskt ställningstagande?

Mångfald på allas ansvar

Rita Paqvalén är verksamhetsledare för tjänsten Kultur för alla som främjar tillgänglighet och mångfald i konsten. Vem får utrymme? Vilka saker hindrar vissa människor från att rymmas med? Hur ser vårt konstnärliga kanon ut?

Rita Paqvalén är intresserad av mångfaldsfrågor.
Rita Paqvalén främjar mångfald inom konst och kultur. Rita Paqvalén är intresserad av mångfaldsfrågor. Bild: Yle / Eva Lamppu konst,konstnärer,mångfald

- Om vi vill ha ett inkluderande konstfält behöver vi en synlig mångfald inte bara bland konstnärer utan också bland personalen, de som producerar och kuraterar och bland chefer. Just nu är mångfalden i många organisationer på en ganska låg nivå och kanske inte ens synlig på personallistorna, säger Paqvalén.

- Det är viktigt för dem som besöker våra kulturinstitutioner. Om man aldrig ser sig själv representerad på scen av någon som liknar en själv så kanske man inte känner att det är relevant.

Alla som jobbar inom kultur och media har ett ansvar.

- Om vi tycker att det är viktigt att folk får komma till Finland så måste vi se till att de har möjlighet att verka och få synlighet - inte bara som representanter för invandrare, utan att vi tycker att deras verk är intressanta, säger Paqvalén.

Musiker spelar bakom gardin

Enligt Rita Paqvalén speglar musiken en stor mångfald.

- Orkestrar har en "spela bakom en gardin-praxis" så att de som plockar ut människor inte vet vilken nationalitet eller kön personen representerar, säger Paqvalén.

Inom litteraturen och scenkonsten, som speglar språket, är det däremot svårare för transkulturella konstnärer att etablera sig, särskilt om man kommer till Finland som vuxen och färdigt utbildad konstnär. De som i sin tur studerar här har en möjlighet att skapa nätverk, som är A och O för att kunna etablera sig.

Möjligheterna för transkulturella konstnärer är få eftersom det finns så få flerspråkiga platformer. Ett av dem är European Theatre Collective som arbetar på engelska och festivalen Satakielikuukausi. Men de är enstaka.

Kommer de många asylsökande som har kommit till Finland att betyda en förändring?

Det tror Paqvalén. Hon vet att det finns konstnärer bland dem som väntar på asylbeslut. Lokala konstnärer har bland annat hjälpt dem att få tillgång till arbetsrum. Får de stanna stöter de ändå på samma problem som de som redan bor i Finland. Hur ska man komma in i nätverket, hur ska man få finansiering, och hur ska man få synlighet?

- Ett problem i Finland är att transkulturella konstnärer erbjuds scener i ett mångkulturellt sammanhang, men det är mycket svårt för konstnärerna att bli inkluderade i den finländska konstscenen, säger Paqvalén.

Koreografen Sonya Lindfors hoppas att till exempel syriska konstnärer fick arbeta jämställt med finländska kollegor.

- Hur kan vi stöda det? Hurdana strukturella förändringar krävs? Och hur reagerar vi på de här nya aktörerna?

"Det du gör viktigast"

Också bildkonstnären Adel Abidin efterlyser bättre möjligheter för internationella aktörer. Men överlag tycker han att konstnärens bakgrund har liten relevans.

- Det finns rätt mycket mångfald inom konsten i Finland, men inte tillräckligt. Finländska aktörer borde i högre grad öppna sina dörrar för internationell konst och inte enbart tänka lokalt, skriver Abidin per epost.

Abidin är född i Irak, och bor och arbetar i Helsingfors.

- Det du gör är det viktigaste. Jag har aldrig upplevt mig vara en del av en minoritet. Jag ser på världen som om den vore min och att jag måste jobba hårt oberoende varifrån jag kommer, skriver Abidin.

Många fronter

Rita Paqvalén arbetar på många fronter för att främja mångfald. Barn ska ha lika möjligheter till att lära känna konsten och unga med invandrarbakgrund ska få uppmuntran om de vill studera konst.

Vidare handlar det om att rucka på strukturer och alla de kriterier som styr konsten, som definieras av stiftelser, gallerier, skolor och teatrar.

- Är de exklusiva, är de exkluderande? Finns det något som gör att man inte kan bli medlem, inte kan få pris eller pengar om man inte talar finska eller är finsk medborgare? Där behöver vi tillsammans fundera på hur vi kan lösa de språkliga frågorna, säger

Lyssna på kulturdebatt i Radio Vega imorgon i Slaget efter tolv klockan 12:03 och i Kulturmagasinet klockan 20:30.