Hoppa till huvudinnehåll

Varför tiger vi om den finlandssvenska arbetarklassen?

Per-Erik Lönnfors och Ralf Friberg
Per-Erik Lönnfors och Ralf Friberg Bild: Yle friberg ralf

Man kan tycka att det känns dammigt att diskutera samhällsklass i dagens värld. Men lyssna på dem som varit med förr. Då blir klassfrågorna mer aktuella än någonsin.

Författaren Per-Erik Lönnfors ( f. 1935) och ambassadör Ralf Friberg ( f. 1936) är båda arbetarklasspojkar som har gjort en lång karriär inom journalistiken, inom utrikesministeriet och Friberg också inom politiken. Det var ingen självklarhet att de fick utbilda sig och komma vidare i livet.

Bådas föräldrar ansåg att bildning var viktigt och såg till att deras söner fick gå i skola och fick en hög utbildning som frielever. Båda anser att klassfrågor inte borde sopas under mattan.

När Per-Erik Lönnfors skrivit boken om sin mamma: Anna, född Lindström, insåg han att det finns personer som inte ens vet att det funnits en svensktalande arbetarklass i Helsingfors.

- Det är chockerande. Den här arbetarklassen är bortglömd. De här mänskorna är bortglömda och man har tagit ifrån dem sin historia.

Det är chockerande. Den här arbetarklassen är bortglömd.

- Jag fick ett stipendium för att forska inför den här boken, men förlagen var inte intresserade av att publicera den.

Enligt Per-Erik Lönnfors verkar det som att man på de traditionella förlagen inte ens är intresserade av den finlandssvenska arbetarklassen.

- På Svenska litteratursällskapet var de inte intresserade av att ge ut boken, trots att jag hade fått ett stipendium av dem för att skriva den.

På Svenska folkskolans vänner var budskapet att man kanske skulle ha gett ut en sådan bok för tre år sedan, men nu är man inte längre intresserade av sådant, berättar Lönnfors.

- Det verkar som att den svenskspråkiga arbetarklassen blir medvetet eller omedvetet förtigen.

Den svenskspråkiga arbetarklassen blir medvetet eller omedvetet förtigen.

Enligt Ralf Friberg beror det här på en medveten vilja att sudda ut klassgränserna:

- Det här gör man för att man vill att SFP ska omfatta alla finlandssvenskar.

- Det ser man tydligt på t e x Svenska pensionärsförbundet som har nära nog en monopolställning.

En annan orsak till att den svenskspråkiga arbetarklassen blivit bortglömd är att många helt enkelt blivit förfinskade.

Är det tabu att vara arbetarklass i Svenskfinland?

- I Österbotten är det inte tabu, men nog i Helsingfors, säger Friberg.

Lönnfors säger att det inte är ett aktivt tabu, men nog ett omedvetet tabu. Man förutsätter att alla finlandssvenskar hör till samma grupp:

- Och i synnerhet finskspråkiga förutsätter det när de kallar oss för ”svenskatalande bättre folk”.

”svenskatalande bättre folk”
Per-Erik Lönnfors
Per-Erik Lönnfors Bild: Yle per-erik lönnfors

- Jag gör allt för att korrigera det.

På vilket sätt blir man präglad av att vara ”svenskatalande sämre folk” i stället för ”bättre folk”?

- Det är nog ingen stor fråga för mig, men den hänger nog med i alla fall, säger Lönnfors

- Jag tycker nog att det ibland kommer fram i dina reaktioner att du har haft en lång och svår väg, säger Friberg. Du har fått kämpa ensam utan stöd från familjen.

- Och det försöker jag nog vara ärlig med, säger Lönnfors.

- Jag kanske inte är lika ärlig, säger Friberg. Jag har alltid försökt bortse från min bakgrund och vara fräck i största allmänhet.

Ralf Friberg
Ralf Friberg Bild: Yle friberg ralf
Jag har alltid försökt bortse från min bakgrund och vara fräck i största allmänhet.

Både Lönnfors och Friberg har under sina år i karriären rört sig i salongerna och trivts där. De beskriver societetslivet som ett slags teater där man klarar sig bara man kan bete sig.

- Min uppfostran fick en stöt framåt när jag lärde mig att äta middag, säger Friberg.

Min uppfostran fick en stöt framåt när jag lärde mig att äta middag.

- Vi var goda elever, eftersom vi måste lära oss allt från början. Som till exempel att äta kyckling med gaffel och kniv, säger Lönnfors. Vi var känsliga för skillnaderna och noggranna med att göra rätt.

I vilken socialklass befinner ni er nu?

- Tyvärr kanske ändå högre medelklass, fast det låter lite ”köckigt”, säger Friberg.

- Jag skulle säga att jag är medel medelklass, säger Lönnfors. Men det beror lite på i vilka kretsar jag rör mig i. Ibland rör jag mig i överklasskretsar. I Grankulla. Fast när jag spelar basket har klass skillnader ingen betydelse.

Ibland rör jag mig i överklasskretsar. I Grankulla.

Ralf Friberg säger att han är helt nöjd med sin klasstillhörighet som den är.

- Jag har inget intresse av att försöka komma högre upp, där finns inget som roar mig. I så fall skulle det vara att dagligen få umgås med folk som är klokare och intelligentare än man själv.

Men det är ju inte alltid lätt att hitta sådana, skrattar Friberg. Lönnfors breddar klassbegreppet till att omfatta intelligentsian och ger författarkretsarna som exempel :

- Där kan man trivas om man trivs där. Men man kan också vantrivas där.

- Men jag skulle säga att man inte kan komma ut ur sin klass eftersom klass förutsätter förfäder. Man ska ha ärvda oljemålningar på sina väggar.

Man ska ha ärvda oljemålningar på sina väggar.

- Jag tycker inte om begreppet klassresa, eftersom det är lite nedsättande att tala om klassresenären. Inne i det begreppet ingår att man vill komma uppåt till det som andra har ärvt för tvåhundra år sedan och att man inte är bra som man är.

- Man kan ta pojken ur klassen, men inte klassen ur pojken.

Man kan ta pojken ur klassen, men inte klassen ur pojken.

Varför är det viktigt att tala samhällsklass år 2016?

- Det är ett hälsotecken att klass skillnaderna har minskat, säger Lönnfors. Men jag tror att klasserna kommer tillbaka. Vi genomgår en ekonomisk period där fattigdomen kommer tillbaka, luffaren och tiggaren kommer tillbaka till samhället.

- Klassresorna verkar också göra en omvändning. Det verkar bli mycket tragiska klassresor neråt. Det är väldigt aktuellt.

Det verkar bli mycket tragiska klassresor neråt. Det är väldigt aktuellt.

- Allting flyter just nu, säger Friberg. Ingen kan förvänta sig att ärva privilegier. Många unga har löst det här genom att bli mindre materialistiska än sina föregångare. De tar dagen som den kommer.

Många unga har löst det här genom att bli mindre materialistiska än sina föregångare.

- Det enda problemet är bostadssituationen, där man får arbeta häcken av sig för att få sitt hem betalt.

Vad kan vi lära oss av den bortglömda arbetarklassen?

- Ett hövligt sätt och en ömsesidig respekt, säger Friberg. Och framförallt en respekt för bildning.

Lönnfors håller med:

- Att tona ner skillnaderna är viktigt. Och det sker nu på ett ganska naturligt sätt i och med den sociala rörligheten.

- Vi får nya personer med väldigt olika bakgrund in i vårt samhälle.

- Generaliseringar som inte längre gäller klass, gäller för invandrare. Människor verkar ha en vilja att klassificera varandra enligt sådana kriterier som inte borde gälla.

Människor verkar ha en vilja att klassificera varandra enligt sådana kriterier som inte borde gälla.

Varför är klasskillnader skamliga?

- Kanske inte skamliga, säger Lönnfors, men en del människor verkar tycka att de är ointressanta. De skuffar bort det.

- Man blir nog lite pinsamt berörd ibland, säger Friberg. Det är inte skamligare än så.

- En fråga som nog fortfarande gäller är till exempel äktenskap som man ingår över klassgränserna, påminner Lönnfors.

- Det kan nog bli verkliga problem när personer med olika bildningsbakgrund och olika ekonomisk bakgrund ska leva tillsammans.

- Ödet med att vara rik, är att man måste umgås med andra rika.

Ödet med att vara rik, är att man måste umgås med andra rika.

Se hela diskussionen med Per-Erik Lönnfors och Ralf Friberg här:

Läs också

Nyligen publicerat - Debatt