Hoppa till huvudinnehåll

Flyktingkrisen enar och delar Norden

Nordens flaggor
Nordens flaggor Bild: NR Norden,Nordiska rådet,nordiskt samarbete,flaggor

Finlands nordiska samarbetsminister Anne Berner tror att flyktingkrisen kan stärka det nordiska samarbetet. Flyktingfrågan står högt på agendan när Finland är ordförande för Nordiska ministerrådet i år.

Anne Berner (C) hoppas på mer samsyn i Norden när det gäller hanteringen av flyktingfrågan.

Den globala flyktingkrisen som pågår har inneburit en utmaning för det nordiska samarbetet. Skillnaderna de nordiska länderna emellan har blivit tydligare och dialogen spändare.

Berner är nordisk samarbetsminister för Finland och hon menar att det speciellt nu är viktigt att värna om den 60 år gamla gemensamma nordiska öppenheten.

– Vi måste utgå från att det går att hitta en gemensam vision inför framtiden. Det kan hända att vi ser ett bakslag just nu. Men ju mer vi diskuterar kommer vi fram till gemensamma lösningar, säger Berner.

Anne Berner är nordisk samarbetsminister
Anne Berner är nordisk samarbetsminister Bild: Yle / Jonna Nupponen Anne Berner,Centern i Finland,Trafik- och kommunikationsministeriet,Minister för nordiskt samarbete,Nordiska ministerrådet,nordiskt samarbete,Norden

Samstämmigheten är inte särskilt stor i Norden när det gäller flyktingmottagandet.

Gränskontroller sliter på grannsämjan

Gränskontrollerna mellan Sverige och Danmark har gjort relationen länderna emellan ansträngd.
Sverige införde gränskontroller för att begränsa mängden flyktingar. Första gången på 60 år visar också nordiska medborgare pass vid en nordisk gräns.

Passkontroll på Kastrup, Köpenhamn
Passkontroll på Kastrup Passkontroll på Kastrup, Köpenhamn Bild: EPA/ NILS MEILVANG Danmark,gränskontroller

Danmarks planer på att betala invandrare sämre lön har i sin tur väckt ont blod i Sverige. I Sverige är tanken på att frångå likställighetsprincipen på ett sådant sätt en mycket svår fråga.

Danmarks linje väcker känslor

Den så kallade smyckelagen som Danmark införde nyligen har också den fått kritik i de nordiska grannländerna.
Lagen ger staten rätt att beslagta asylsökandes smycken och pengar, om det överstiger ett värde 1340 euro. Tanken är att de asylsökande som har råd själva skall betala för sin försörjning.

I Finland går åsikterna om Danmarks linjedragningar isär – både för och emot. Justitie- och arbetsminister Jari Lindström (Sannf) har ansett att smyckelagen är en bra idé medan hans partiordförande utrikesminister Timo Soini inte vill införa en sådan lag i Finland.

Sfp:s partiordförande Carl Haglund har fördömt den danska lagen i hårda ordalag. Han kallar den moraliskt oacceptabel.

Att hitta en gemensam nordisk linje i flyktingfrågan i ett sådant läge är ingen dans på rosor. Men Berner är inte beredd att ge sig så lätt. Hon menar att frågan ska upp på nordisk statsministernivå.

– Våra statsministrar måste komma samman för att gemensamt lösa krisen som berör oss alla. Nu hanterar varje land sin specifika situation med ad hoc-lösningar. Men vi behöver gemensamma linjedragningar och ställningstaganden som håller också om några år, säger Berner.

Berner menar att de nordiska länderna borde samarbeta mycket mer i integrationsfrågor.
– Hur tar vi emot dem som får stanna? Vilka arbetsvillkor skall de erbjudas? Vi behöver en lagstiftning som gör det möjligt att integrera dessa människor på ett likvärdigt sätt. Där hjälper det om de nordiska länderna har liknande beslutsfattande.

Norden drar mot EU

I nordisk politik har många frågor bytts ut mot europeisk politik. Det syns också i flyktingfrågan.

Sveriges nordiska samarbetsminister Kristina Persson (S) sa nyligen i en intervju i Sveriges Radio att Norden inte ska ha gemensam flyktingpolitik utan en gemensam europeisk flyktingpolitik.

Finlands samarbetsminister har andra planer för Finlands år som ordförandeland i Nordiska ministerrådet.

Berner menar att det finska ordförandeskapet skall utnyttjas till att skapa förutsättningar för de nordiska länderna att gemensamt hantera situationer som flyktingkrisen i framtiden.

– Flyktingkrisen har varit en svår fråga för det nordiska samarbetet för att det inte funnits klara former för hur en sådan kris skall tacklas. Nu måste vi förbättra samarbetet igen och återställa de nordiska värderingarna och den fria rörligheten, säger Berner.

Flyktingkrisen utmaning för den nordiska välfärden

Läs också