Hoppa till huvudinnehåll

Enighet byggde bron över Norrströmmen i Nagu

Bron över Norrströmmen i Nagu.
Bron över Norrströmmen blev verklighet då skärgårdsborna enat ville ha en. Bron över Norrströmmen i Nagu. Bild: Yle/Johanna Ventus biskopsö

Bron mellan Biskopsö och Ernholmen i Nagu fyller 30 år. De som var med då det begav sig hoppas nu att skärgårdsborna åter ska enas så att en bro mellan Pargas och Nagu kunde bli verklighet.

I Pargas lobbar nu skärgårdsbor för en fast väg mellan Pargas och Nagu. Många gav tummen upp då trafik- och kommunikationsminister Anne Berner (C) uttalade sig positivt till en bro via Haverö. Samtidigt har en namninsamling startat mot projektet med argumentet att Haverödragningen skulle betyda en katastrof för naturen och den idylliska skärgårdsmiljön.

Bron över Norrströmmen fyller 30 år

Samtidigt som debatten om en bro mellan Pargas och Nagu går het fyller bron över Norrströmmen i Nagu 30 år.

Bron mellan Biskopsö och Ernholmen ersatte 1986 färjan vid Vikom. Andra man ut att köra över den nyinvigda bron då det begav sig var Åke Åberg, som då var chef för bussbolaget Skärgårdsvägen.

Bilder från då bron över Norrströmmen i Nagu byggdes
Så här såg det ut då bron över Norrströmmen byggdes. Bilder från då bron över Norrströmmen i Nagu byggdes Bild: Yle/Johanna Ventus norrströmmenbron

- Bron är en av de saker som jag upplevt som positivast under min tid vid bussbolaget.

Han kommer väl ihåg tiden innan bron fanns.

- Visst var det besvärligt. Vi hade sju färjor från Houtskär till Åbo och speciellt vintertid var det ett evigt pusslande. Vikomfärjan gick ju enligt tidtabell så oftast var den på fel sida då man kom ner till färjfästet. Att hålla tidtabellerna var en verklig utmaning, säger Åberg.

Åke Åberg i Nagu
Åke Åberg säger att bron var det bästa som hänt under hans tid vid bussbolaget. Åke Åberg i Nagu Bild: Yle/Johanna Ventus nagu
Det var en verklig flaskhals. Alla som levde på den tiden minns nog köerna som uppstod.

Också Nagus dåvarande kommundirektör Bo Lindholm minns hur det var att sitta i färjkö.

- Det var en verklig flaskhals som inte bara berörde Nagu utan hela skärgården. Alla som levde på den tiden minns nog köerna som uppstod. Kön kunde sträcka sig från Ernholmstranden ända upp till Kyrkbacken.

Lindholm minns också att det var mycket viktigt att hålla sig på god fot med de som jobbade på färjan.

- Det fanns en färjförare som hade en svart bok där han antecknade otrevliga bilister. Man skulle absolut inte gå ut och skälla på dem för då fanns det risk att man inte fick komma med nästa gång.

Nagus tidigare kommundirektör Bo Lindholm
Bo Lindholm hoppas på enighet också då det gäller bron mellan Pargas och Nagu. Nagus tidigare kommundirektör Bo Lindholm Bild: Yle/Johanna Ventus nagu

Broplanerna för 30 år sedan väckte inte debatt

Personalen ombord på färjan mellan Pargas och Nagu följer i dag strikta tidtabeller, så färjförarnas svarta listor är inte längre ett orosmoment för skärgårdsborna. Däremot ställer långa färjköer till det på sommaren och NTM-centralens hot om indragningar av färjturerna har fått skärgårdsborna att igen aktivera sig för att skynda på projektet att bygga en bro mellan Pargas och Nagu.

De flesta verkar vara överens om att det behövs en fast väg, men då det gäller var den vägen ska dras går åsikterna isär.

Jag minns inte att någon högljutt skulle ha försökt bromsa projektet.

Någon motsvarande diskussion från då bron över Norrströmmen byggdes minns inte Bo Lindholm.

- Som jag kommer ihåg det gick det sist och slutligen ganska snabbt att göra upp planerna för bron. Det här med miljökonsekvensutredningar var kanske lite annorlunda för 30 år sedan. Sedan var det ju i synnerhet markägarna och Biskopsöborna som drog nytta av bron så jag minns inte att någon högljutt skulle ha försökt bromsa projektet, säger Lindholm.

En markägare var missnöjd med planerna men det gick att lösa berättar Lindholm.

- Då det gäller var sträckningen skulle dras hade vi en fastighetsägare på Storlandets sida som inte ville att vägen skulle dras på en viss sida av hans tomt. Då kommer jag ihåg att en minister talade vackert med vägverket som gick med på att skifta landsfästet en aning på den sidan och så var allt frid och fröjd.

Karta över Nagu och bron över Norrströmmen
Bron över Norrströmmen byggdes 1986. Karta över Nagu och bron över Norrströmmen Bild: Yle biskopsö

Men visst finns det saker som kunde ha gjorts bättre då bron byggdes.

- Den borde kanske ha varit bredare med tanke på cykeltrafiken men det var inget man då reflekterade över. Det viktigaste var att få en bro, säger Åberg.

Bo Lindholm i sin tur skulle gärna sett att bron var högre.

- Den borde vara i alla fall 21 meter. Nu blev den bara 15 meter vilket betyder att man stängde en segelled. Men vi var rädda att öppna munnen allt för högt och lägga käppar i hjulet för hela projektet i fall någon skulle tycka att vi får nöja oss med vår färja då vi bara klagar.

Var det då värt det?

- Givetvis. Jag tror inte det finns någon som inte anser att bron var värt besväret.

Efterlyser enighet också i dag

Bo Lindholm och Åke Åberg är överens om att den stora enigheten som rådde är en orsak till att bron över Norrströmmen blev verklighet för 30 år sedan. Nu hoppas man att skärgårdsborna ska kunna ena sig igen så att också en bro mellan Pargas och Nagu ska bli verklighet i framtiden.

Broförbindelse till Nagu föreslås gå via Haverö.
Var bron mellan Pargas och Nagu ska dras väcker debatt. Myndigheterna stöder alternativet att dra den fasta vägen vid Haverö. Broförbindelse till Nagu föreslås gå via Haverö. Bild: Yle bro till nagu
Problematiskt att krafterna i skärgården inte kan ena sig.

- Det fodras en enighet från trakten och invånarna och det har aldrig funnits kring den här leden. Det finns krafter som jobbar för tunnel och krafter som jobbar för en bro och så har vi ännu markägarna som sätter sig på tvären. Som det är nu är det inte bra då krafterna i skärgården inte kan ena sig, säger Lindholm.

Åberg tror på en bro men är tveksam om han kommer att få vara med om att se också den bron byggas.

- Skulle man ha byggt bron i början på 90-talet då den också var aktuell skulle den ha betalat tillbaka sig vid det här laget. Måste man tänka förnuftigt och rent ekonomiskt är en bro det enda vettiga. Jag är övertygad att antingen byggs det en bro eller så går det dåligt för skärgården, säger Åberg.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland