Hoppa till huvudinnehåll

Finns det gratispengar?

Börs med eurosedlar.
Börs med eurosedlar. Bild: YLE/Arja Lento börs

ECB beslöt i fjol att i ett och ett halvt års tid köpa upp statsobligationer för 60 miljarder euro i månaden. Det är en del av centralbankens så kallade QE-program (Quantitative easing). Programmet utökades i december. Ge pengarna i stället till folket, föreslår ekonomiaktivister inom rörelsen QE for people (QE för folket).

Över tvåhundra euro i månaden per medborgare inom euroområdet skulle det bli, räknar doktoranden vid Helsingfors universitet, Patrizio Lainà ut.

- Det här är pengar som alla fick använda som de ville, utan risk. Det skulle vara gåvo- inte lånepengar.

Tanken är att vi medborgare skulle konsumera fart på ekonomin och inflationen. ECB har som mål att inflationen ska stiga till cirka två procent, men just nu svävar den kring noll.

Lika mycket till alla

Alla skulle få lika mycket, rik som fattig, hur orättvist det än låter.

- Om den fattige konsumerar upp sina pengar och den rike investerar dem så är det helt okej, en win-win-situation, säger Lainà.

De arbetslösa skulle enligt modellen ändå tjäna på detta när ekonomin och därmed efterfrågan på arbetskraft blir starkare.

Nyvänstern och nyliberalerna hittar varandra

Grundidén är inte ny. Nationalekonomer har med jämna mellanrum kastat fram tanken på så kallade helikopterpengar sedan Milton Friedman lanserade begreppet i slutet av 60-talet. Amerikanska centralbanken Fed har på sätt och vis gjort verklighet av detta genom att finansiera stora skattelättnader för medborgarna.

Men Milton Friedman är en av den politiska högerns stora idoler inom ekonomin, och QE4P-rörelsen består åtminstone i Finland i stort av vänsterförbundare och andra som står vänster om socialdemokraterna. Hur har de hittat varandra?

För högern, eller rättare sagt nyliberalerna, passar helikopterpengar för att statliga utgifter därmed kan minskas i och med skattelättnader och indragna socialstöd. Det verkar inte störa Lainà nämnvärt.

- Ibland bildas det lustiga förbund, jag vet inte riktigt varför.

En förklaring kan vara att många inom nyvänstern, till exempel Lainà, lägger större vikt på individen. Hellre att den enskilda medborgaren får ovillkorliga pengar, än att staten bestämmer och styr med sina villkorliga stöd.

Finlands Bank sablar ned förslaget

Motståndarna kan vi istället hitta i vad man kunde kalla de traditionella ekonomerna som inte är imponerade av alla ny strömningar.

En av dem hittar vi vid Finlands Bank, byråchefen Samu Kurri.

- Bankerna behöver QE-pengarna. De har en viktig roll i att de lånar pengar till företag. Däremot kan medborgarnas hundralappar inte användas till att finansiera företag.

Men QE har ju inte lyckats skapa tillräcklig tillväxt i hela euroområdet. Bankerna lånar inte ut tillräckligt till företagen. Pengarna sätts inte i rullning.

- Det beror på andra problem. Till exempel att det inte finns tillräckligt bra investeringsobjekt. De problemen måste vi lösa med befintliga politiska verktyg.

Är pengar välstånd?

Frågan är mer mångfacetterad och delar upp ekonomer i läger, där de mer hetlevrade går till personliga attacker i traditionell akademisk stil.

Det handlar också om själva synen på vad pengar är och hur de skapas. Utrymmet här ger inte tillstånd att gå in på den debatten närmare (kolla här och här för mer insikt, artiklarna är på finska).

I fråga om helikopterpengar menar QE4P-lägret att till exempel medborgarlönen väl kunde slopas i och med ECB-pengarna. Då behöver man inte använda skattepengar.

Också den här tanken stöds av både höger- och vänsteraktiva.

Byråchef Kurri gör det inte.

- Om det vore så lätt att skapa välstånd, att bara trycka på knappen på sedelpressen, varför betalar vi överhuvudtaget skatt, varför måste vi jobba? Nej jag tror inte på idén.

Föreningen Ekonomisk Demokrati ordnar en diskussion om medborgardividender på lördag klockan 14 i Helsingfors universitets huvudbyggnad.

Läs också

Nyligen publicerat - Ekonomi