Hoppa till huvudinnehåll

Lars Huldén diktar och forskar med iver och lättja

Lars Huldén är född på Runebergsdagen den 5 februari 1926 . Han är en mångsysslare som gjort mycket med språket.

Huldén är professor i nordiska språk och var styrelsemedelm i Svenska litteratursällskapet. Han har forskat i svenska dialekter och ortnamn, men också ägnat sig åt Carl Michael Bellman och Johan Ludvig Runeberg. Dessutom har han gett ut diktsamlingar och essäer.

1940 blev Lars Huldén husbonde när pappan blev inkallad i vinterkriget. Då fick han lära sig att börja tidigt på morgonen.

Om man börjar klockan 9 är dagen förstörd. Om man börjar klockan 6 är det roligt att komma in till frukost och då går hela dagen som en dans.

Men samtidigt måste man kunna vara lat för att få något gjort. Att vara lat innebär för Huldén att göra annat, jobba på gården eller vara i naturen. Då kommer poesin.

Det viktigaste arvet från föräldrahemmet är berättelserna och visorna. Och de starka språken: Munsaladialekten, som är Huldéns barndoms språk och Essedialekten som han studerat vetenskapligt.

Bygden hade religiösa traditioner så han har fått religionen i blodet. Sättet att framställa saker har han också lärt sig där.

Visor är regelbundna och lätta att skriva, rytmen och rimmen hjälper. Däremot skriver han inte ofta spontant fri lyrik.

Vi hör i programmet ovan också Pehr-Olof Sirén sjunga "Ollas Viktor" från 1977. Och Jubilatekören med dirigent Astrid Riska sjunger "Morgondimma", tonsatt av Lasse Mårtensson.

Lars Huldén – en trolös kristen

I programmet Himlaliv träffar redaktör Hanna Klingenberg Huldén på hans gård i Munsala och i lägenheten i Helsingfors.

Lars Huldén berättar om barndomsgården, en magisk plats med spöken och andlighet. Han talar om visorna och om nykterhetsrörelsen som var viktig för pappan Evert Huldén. Huldén tar fram de modeller av kroppens organ som pappan förevisade på sina nykterhetstföredrag. Som barn var han rädd för modellerna, men redan som sexåring skrev Lars Huldén en egen nykterhetsvisa.

Lars Huldén var 13 år när vinterkriget började. I forttsättningkriget måste han delta som 17-åring. Lars hamnade på sjukhuset direkt och känner att att han kom lätt undan kriget. När han kom hem jobbade han med en rysk krigsfånge. De blev vänner. Efter vapenstilleståndet samlades krigsfångarna ihop och skickades iväg tillbaka till Sovjetunionen. Troligen fick fången inte leva så länge.

Nostalgin över kriget är väldigt obehaglig. Krig är ju det värsta som kan inträffa.

Huldén är orolig för folks fascination över kriget. Särskilt från de som inte upplevt kriget. De vet inte hur hemskt livet på jorden kan vara under krig.

Vår evangelisk lutherska religion och kyrkan överhuvuvdtaget hör till de mer blodiga genom historien. Korståg och religionskrig, mer eller mindre alltid med vapen i hand.

Att jorden skapades på sex dagar är en saga, anser Huldén. Därför har han skrivit en egen skapelseberättelse. En tro är en längtan, säger han. Han är dock kyrkskriven och ingen kan förvägra honom att skriva sakrala texter. Till en psalm hör att man skall nämna Gud, Jesus eller den heliga anden. Men det gör inte Huldén i sin bok Psalmer för trolösa kristna. Han skriver om döden, sorgen och kärleken. Också om sorgen över en död hund.

Den största poesin är Pythagoras teorem, för det är sant.

Mänskligheten är skyldig att reda ut, men för varje svar dyker det upp nya frågor. När det gäller universums tillblivelse är man fri att dikta. Matematiken är nära poesin.

Kalevala och ortnamn

Lars Huldén översatte tillsammans med sonen Mats Huldén Kalevala år 2000. Översättningen tog fram humorn, farten och spänningen i boken. Christoffer Grönholm menar att man förr inte har kunnat njuta av Kalevala på svenska, men nu kan man. Lyriktävlingen Den dansande björnen uppmärksammade eposet med ett pris.

Huldén har alltid brunnit för ortnamn. Hans berömda uppslagsverk kom ut som webbutgåva 2014.

Lars Huldén har gjort mycket för Rundradion, bland annat deltog han i den populära serien Professorsrundan där han fick svara på språkfrågor.

Lars Huldén berättar sina fina barndomsminnen om hönor och ägg. Han samlade ägg, i synnerhet kråkägg. Kråkägg är bland de vackraste som finns, tycker han.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.