Hoppa till huvudinnehåll

BRICS, MINT, TICK – vad händer i tillväxtekonomierna?

SK Hynix fabrik i Sydkorea ska bygga tre nya prodktionslinjer för halvledare
SK Hynix är ett av de sydkoreanska teknologiföretag som investerar. SK Hynix fabrik i Sydkorea ska bygga tre nya prodktionslinjer för halvledare Bild: EPA/KIM MIN-HEE/POOL ekonomi,fabriker,Sydkorea,halvledare

Utsikterna för tillväxtekonomierna är allt annat än ljusa för år 2016. Tre av de fem BRICS-länderna är i eller nära recession. BRICS är död, länge leve TICK, menar Financial Times. Blickarna riktas på teknologiintensiva Taiwan och Sydkorea.

Med tillväxtekonomier brukar man avse länder med hög tillväxt i Asien, Afrika, Sydamerika och Östeuropa. Ännu för ett decennium sedan sågs tillväxtekonomierna (EM, Emerging Markets på engelska) som en viktig och växande del av världsekonomin.

Mellan åren 2002 och 2011 steg tillväxtekonomiernas andel av världens BNP från 12 procent till drygt 25 procent. Åttio procent av ökningen förklaras av tillväxten i Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. De här länderna brukar kallas BRIC.

Lek med bokstäver

Goldman Sachs dåvarande chefsekonom Jim O´Neill hittade på bokstavskombinationen BRIC år 2001 då han analyserade länder där det kan löna sig att investera. Han identifierade fyra snabbt växande ekonomier. Ibland räknas också Sydafrika med, och då talar man om BRICS.

Men BRICS blev inte den framgångssaga man trodde ännu för ett decennium sedan. Efter finanskrisen 2007–2008 försämrades tillväxtekonomiernas utsikter. Men den amerikanska centralbanken Fed:s ultralätta penningpolitik har gynnat tillväxtekonomierna.

Brasiliens valuta reais
Brasilien har ett enormt budgetunderskott. Brasiliens valuta reais Bild: EPA/MARCELO SAYAO reais,valuta,Brasilien

Fokus på tillväxtekonomierna har ändå skiftat då man har sökt efter nya investeringsmöjligheter vid sidan av BRICS. Det har också gett utrymme för en lek med nya bokstavskombinationer. BRICS kom plötsligt i skuggan av MINT (Mexiko, Indonesien, Nigeria och Turkiet).

Nu två år senare verkar MINT ha fallit i glömska och Financial Times lanserar igen en ny lek med bokstäver. I TICK (Taiwan, Indien, Kina, Korea) har Brasilien, Ryssland och Sydafrika i BRICS åsidosatts av Taiwan och Sydkorea.

Stor förskjutning på gång

Det minskade intresset hos fondförvaltare för BRIC och det ökade intresset för TICK verkar avspegla en förändring som är på gång i tillväxtekonomierna. Intresset för servicesektorn och särskilt teknologi ligger nu i förgrunden, medan intresset för handel i fysiska varor, speciellt råvaror verkar minska.

- BRIC-länderna är inte längre den motor som de var i tillväxtekonomierna. Nu har vi en ny ordning, säger Steven Holden, grundare till Copley Fund Research till Financial Times. Bolaget följer 120 tillväxtekonomifonder med kombinerade tillgångar på 230 miljarder dollar.

- Intresset för teknologi är helt hejdlöst just nu och konsumenterna är det man investerar i. Jag tror inte att många är så medvetna om den nya EM-storyn som de borde vara. De tänker på Brasilien, Ryssland, material, stora energibolag. Det här har förändrats enormt, säger Steven Holden.

En förklaring är de unga som anpassar sig till den teknologiska förändringen i snabb takt. Det gäller speciellt e-handel.

Förändringen syns klart i grafiken här nedan.

TICK-länderna ökar snabbare än BRIC i placeringsfonderna
TICK-länderna ökar snabbare än BRIC i placeringsfonderna Bild: Yle ekonomi,tillväxt (samhälleliga fenomen),utvecklingsländer,BRICS,Aktieindex

En genomsnittlig EM-fond har en 54 procents vikt på TICK, medan BRIC har hållits på drygt 40 procent. Inom BRIC har det skett en förskjutning från Brasilien och Ryssland till Kina.

I december 2015 hade 63 procent av fonderna minst hälften av sina medel investerade i TICK, medan bara tio procent hade en så hög andel investerade i BRIC.

De två vanligaste aktierna i Copleys 120 fonder är den taiwanesiska chiptillverkaren TSMC och koreanska Samsung Electronics.

Börsras på Taipeibörsen i mitten av januari 2016
Börstavla visar kursena på Taipeibörsen. Börsras på Taipeibörsen i mitten av januari 2016 Bild: EPA/DAVID CHANG aktiebolag,aktier,kurser,Taiwan,Asiatiskt börshandel

Den genomsnittliga EM-fonden har kraftigt ökat sina investeringar i Kinas IT-industri de tre senaste åren, och de är nu lika stora som investeringarna i den kinesiska finansiella sektorn.

Av de fyra TICK-länderna är det bara Indien som har ett underskott i betalningsbalansen. De tre övriga har överskott.

Kinas valutapolitik en orosfaktor

Trots att intresset för den kinesiska IT-industrin har ökat finns det andra alarmerande drag i den kinesiska ekonomin. Tillväxtekonomierna är naturligtvis mycket mer än bara Kina, men landets tyngd i världsekonomin är stor.

Ett flertal börsras på de kinesiska börserna i Shanghai och Shenzhen under fjolåret sände en chockvåg över aktiemarknaderna i världen.

Det här året har inletts under mycket dåliga tecken. Så här dålig start på börsåret har man inte sett på ett par decennier.

När det gäller Kina oroas marknaden av två saker: dels verkar den ekonomiska tillväxten i Kina avta, dels råder det stor osäkerhet kring värdet på den kinesiska valutan juan, skriver Handelsbanken i en översikt.

En orsak till osäkerheten på valutamarknaden har varit de kinesiska myndigheternas misslyckade sätt att kommunicera förändringar i valutakurspolitiken.

Mot flexiblare valutakurs

Efter att ha varit bunden till dollarn ändrades kopplingen år 2005 så att värdet på juan varierade i en korridor. Nu är den kinesiska valutan kopplad till en korg bestående av 13 valutor.

I augusti i fjol devalverades valutan tre dagar i rad. Det ledde till stor oro på valutamarknaderna. Dessutom meddelade myndigheterna att Kina strävar efter att valutan börja flyta fritt före år 2020.

Ekonomiprofessorn Kenneth Rogoff anser att det är bra att den kinesiska valutapolitiken blir mer flexibel, men reformen borde ha genomförts betydligt tidigare, innan tecken på avtagande tillväxt och valutaoro kunde skönjas.

Valutaoron i början av det här året avtog då de kinesiska myndigheterna meddelade att de inte hade för avsikt att devalvera valutans värde mot dollarn ytterligare.

Trots bättre kommunikation från kinesiska myndigheter finns en oro för att Kina går in för en aggressiv valutakurspolitik, med ytterligare devalveringar.

En ytterligare försvagning av den kinesiska valutan kunde medföra att ett flertal andra asiatiska valutor skulle sjunka i värde. I värsta fall kunde det leda till en våg av konkurrerande devalveringar.

Kina har haft en massiv valutaflykt under 2015 och i början av 2016. Orsaken är de dåliga tillväxtutsikter i kombination med ändrade regler som möjliggör att privatpersoner kan föra upp till 50 000 dollar ut ur landet årligen.

Tillväxtekonomierna smälter

Internationella valutafonden har varit tvungen att flera år i rad skriva ner sin prognos för tillväxten i tillväxtekonomierna. Den senaste prognosen från oktober i fjol visade på en tillväxt på fyra procent för år 2015, efter det stiger tillväxten långsamt till drygt fem procent år 2020.

De äldre prognoserna byggde på mycket högre råvarupriser. Nu har priserna rasat, speciellt råoljepriset.

Tillväxtekonomierna har hittills kunnat dra nytta av att arbetskraften har vuxit snabbare än i de mogna, utvecklade ekonomierna.

Arbetskraften börjar minska också i tillväxtekonomierna
Arbetskraften börjar minska också i tillväxtekonomierna Bild: Yle ekonomi,arbetskraft,befolkningsprognoser

Från och med år 2020 kommer arbetskraftens andel av den totala befolkningen att börja minska på samma sätt som den redan har börjat minska i mogna ekonomier (och i Kina).

Den ökade skuldsättningen anses som ett av de största problemen för tillväxtekonomierna. Skulderna har stigit till 200 procent av bruttonationalprodukten. Om dollarn stärks ytterligare kan andelen öka, åtminstone till den del lånen är i dollar.

Tillväxtekonomier eller ”tillväxtekonomier”?

De kraftiga framgången för tillväxtekonomierna har långt byggt på faktorer som de själva inte har påverkat: höga råvarupriser, bra tillgång på utländsk finansiering, låg ränta och ökning av arbetskraften.

Taiwans tillväxt väntas få fart under hösten
Taiwans ekonomi väntas få fart mot hösten 2016. Taiwans tillväxt väntas få fart under hösten Bild: EPA/DAVID CHANG Taiwan,ekonomi,export,teknologi

Nu är många av dessa faktorer borta eller håller på att försvinna. De räntehöjningar som den amerikanska centralbanken har aviserat kommer att sätta ytterligare press på finansieringssidan i tillväxtekonomierna.

Tillväxtekonomierna lyckades inte använda den billiga finansieringen till att lägga om sina ekonomier så att de skulle klara av en nedgång. I stället gick den billiga finansieringen till en allt mer överhettad fastighetsmarknad.

Dessutom kommer de politiska riskerna att ha en stor betydelse för nedgången i länder som Brasilien och Ryssland. Det är illa eftersom en minskning av tillväxten i BRICS med en procentenhet sänker tillväxten globalt med 0,4 procentenheter. Och när det gäller de övriga tillväxtekonomierna är minskningen 0,8 procentenheter.

Förväntningarna på Taiwan och Sydkorea är höga. Men de två uppstickarna kommer knappast att påverka trenden för tillväxtekonomierna, annat än marginellt.

Läs också