Hoppa till huvudinnehåll

Känner du igen en nätbluff? Nio typiska fall

nätkabel
nätkabel Bild: Stocksnap.io/Piotr Lohunko internet

Webben är proppfull med lurendrejerier av olika slag, det ena mer vidunderligt än det andra. Har du stött på alla dessa nio typexempel? Det är dags att lära sig kännetecknen för de vanligaste nätbluffarna.

1. Bluffar i samband med naturkatastrofer, konflikter och överraskande nyhetshändelser

Det här är den vanligaste typen av bluffar på nätet och består vanligtvis av bilder och videoklipp som egentligen visar en annan situation.

Ett enkelt sätt att kolla om bilden verkligen föreställer det den utger sig för att föreställa är att köra bilden i Googles omvända bildsökning. Ett annat liknande och bra verktyg är Tin Eye.

Prova på att göra en omvänd sökning nästa gång du ser en hjärtgripande nyhetsbild från ett bombdåd eller en naturkatastrof.

Typexempel: Bilder på Sandy-stormen i New York, Kravallerna i Baltimore, Flickan som kallas för Syriens Mona Lisa

Ofta inser man hur tokig nyheten verkligen är när man klickar in sig på den och läser mer än enbart rubriken.

2. Fejksajter som samlar klick och reklaminkomster

De senaste tre åren har det blivit allt vanligare att fabricera rubriker som låter upprörande, men samtidigt är just så trovärdiga att de delas tusentals gånger på sociala medier. Det är ren business - fejknyhetsfabriken drar in reklaminkomster på grund av människors brist på källkritik.

Ofta inser man hur tokig nyheten verkligen är när man klickar in sig på den och läser mer än enbart rubriken.

Sajterna har ofta ett namn som påminner om en dagstidning, som till exempel National Report, men läser man mer om den själva sajten märker man fort att det inte handlar om något trovärdigt nyhetsmedium.

Det lönar sig bland annat inte att dela vidare World News Daily Reports "nyhet" om att Yoko Ono och Hillary Clinton skulle ha haft ett förhållande på 1970-talet.

Nyheten om att Yoko Ono ... Bild: HANNIBAL HANSCHKE / EPA yoko ono
... och Hillary Clinton skulle ha haft ett förhållande var en bluff. Bild: Mohd Fyrol / EPA hillary

Typexempel: National report, World News Daily Report, Austrian Times

3. Långa fejkberättelser

Det kändaste fallet i Finland torde vara Enkeli-Elisa, det vill säga historien en mobbad tonårsflicka som begick självmord. Så gott som alla nyhetssajter täckte fallet även om det inte på något sätt gick att bevisa att berättelsen stämde. Det fanns bara en källa för det hela och det var personen som hade hittat på Enkeli-Elisa.

Bild: Yle enkeli-elisa

Att folk vill ha uppmärksamhet och sympati genom att hitta på tragiska historier kallas för Münchausen by internet. Det är ett begrepp i stil med Münchausens syndrom, som är en psykisk sjukdom som innebär att en person söker vård för påhittade symtom.

Typexempel: Fallet med "Gay Girl in Damascus" och bloggare som fejkar hemska sjukdomar

4. Konspirationsteorier

Utan tvekan det äldsta slaget av nätbluffar. Konspirationsteorierna har florerat på webben så länge internet har funnits. Skillnaden till andra nätbluffar är att den som delar dem ofta tror på dem fullständigt.

Konspirationsteoretikerns världsbild grundar sig på en förvirrande massa teorier, ofta en speciell blandning av USA- och judefientlighet samt 9/11-teorier. Många tror inte på att människan har varit på månen.

I Finland är det speciellt Magneettimedia och Verkkomedia.org som har synats på den här fronten. På den senaste tiden har Magneettimedia skurit ned på antalet foliehattsnyheter och koncentrerat sig på att skriva om en världsomfattande judisk konspiration. Utgivaren Juha Kärkkäinen har blivit fälld för hets mot folkgrupp. Numera samarbetar Magneettimedia tätt med finländska nynazister.

Verkkomedia.org är däremot inriktat på att prisa regeringarna i Syrien och Ryssland. För tillfället står sajten stilla eftersom chefredaktören Janus Putkonen i fjol gav sig av till Donetsk för att arbeta på ett presscenter och bland annat porta finländska journalister i delar av östra Ukraina. Enligt Putkonen själv strider han som bäst i ett informationskrig.

Typexempel: Verkkomedia-org:s förebild Info Wars.

5. Propaganda och hatprat i form av fejkade nyheter

I fjol blev webbsidor med lögner om asylsökande och muslimer vanliga i Europa. I Finland har MV-lehti varit på tapeten. Webbsidan kopierar nyheter från andra och hittar också på egna.

Liknande sajter kallas ofta för alternativa medier. Det är en problematisk term, eftersom den för tankarna till professionell journalistik. Men webbsidorna följer inte journalistreglerna och kan inte heller ses som journalistik. Journalistikens grundförutsättning är att den grundar sig på sanning.

Fejksajten Mitä vittua
Fejksajten Mitä vittua Bild: Skärmdump mvlehti.net mitä vittua

Typexempel: MV-lehti och rasistiska flyktingmemar på sociala medier.

6. Satir

Överraskande få människor känner igen satir på nätet när den serveras i form av en fejkad nyhet, även om det har gjorts nyhetsparodier redan länge i Finland.

Ibland tar också traditionella medier fasta på satirnyheter. Så gick det till exempel för Kauppalehti, som publicerade en nyhet om att Bill Gates inte lyckades uppdatera Windows på sin dator. Nyheten härstammade från tidningen New Yorkers satirsida. (Kauppalehti har tagit bort nyheten.)

Det samma gäller satirsidans texter om Nordkorea. De har blivit nyheter runtom i världen. Det lönar sig alltid att vara misstänksam när en nyhet handlar om Nordkorea. Kunskapen om det slutna landet är så liten att man lätt tror på vad som helst.

Typexempel: Sajterna The Onion och Lehti

7. Fejkade profiler

Fejkade profiler skapas för att trolla eller för att fiska efter information. Fejkprofiler närmar sig andra användare på Facebook, går med i olika grupper för att kommentera och retar upp folk på Twitter.

Kungskonsumenten har behandlat fejkade profiler också tidigare, läs mer här (på finska).

Facebook.
Facebook. Bild: Yle sociala medier

Typexempel: Timo Soinis och Jörn Donners fejkade profiler på Twitter

8. Fejkade statusuppdateringar

På webben finns "generatorer" med vilka man kan skapa Facebook- eller Twitterstatusar som ser helt äkta ut. Det går också att skapa fejkmeddelanden för Snapchat och fejkade textmeddelanden.

Också de fejkade statusarna har Kungskonsumenten behandlat tidigare, läs mer här (på finska).

Överraskande få människor känner igen satir på nätet när den serveras i form av en fejkad nyhet, även om det har gjorts nyhetsparodier redan länge i Finland.

9. Manipulerade bilder

Bildmanipuleringen lever och mår bra på internet, inte minst för att det är lättare än någonsin att använda Photoshop.

Till exempel spreds en bild efter David Bowies död där han poserar med en annan, nyligen bortgången kändis, nämligen Lemmy Kilmister från Motörhead. Bilden är trots allt en kombination av två separata bilder, skriver Snopes.com.

Kommer du att tänka på andra typer av nätbluffar? Kommentera gärna.

Johanna Vehkoo
Ursprungstexten på Kungskonsumentens sidor.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle