Hoppa till huvudinnehåll

Finländskt stöd lyser upp Afrika

Kent Strand från Hifab förevisar biståndsprojekt att förbättra det tanzaniaska elnätet i Dar es Salaam
Nedgrävda ledningar minskar risken för strömavbrott, säger Kent Strand om den utmanande infrastrukturen i Dar es Salaam. Kent Strand från Hifab förevisar biståndsprojekt att förbättra det tanzaniaska elnätet i Dar es Salaam Bild: Yle/Mårten Wallendahl Elektricitetsproduktion och -distribution,Tanzania,Dar es-Salaam,biståndsarbete

Tillgången till el och vatten finns bland de mest grundläggande förutsättningarna för jämställdhet. Här vill och kan Finland hjälpa utvecklingsländerna genom att trygga elförsörjningen. Och man har lärt sig sin läxa om hur pengarna används effektivast.

Dagliga strömavbrott hämmar utvecklingen i miljonstaden Dar es Salaam i Tanzania. Att trygga elförsörjningen är dyrt men nödvändigt och möjligt tack vare finländskt bistånd.

Ett område där finländskt kunnande kommer till pass i biståndssamarbetet är elförsörjning och produktion. Allt mera fokus ställs på ren energiproduktion också i utvecklingsländerna. Samtidigt är infrastrukturen på många håll undermålig. Där behövs fortfarande västerländskt kunnande och pengar.

- Det finns inte lokala pengar till så här stora projekt. Men det är svårt att säga om någon annan skulle göra detta om Finland inte genomförde bygget, säger projektchefen Kent Strand på projektledningsföretaget Hifab.

Strand och hans team håller som bäst på att färdigställa ett fem år långt projekt i metropolen Dar es Salaam. Resultatet blir både en stor transformator i staden, samt en övervakningscentral. Bägge byggen ska avsevärt förbättra tillgången på ström. Både hushåll och företag gynnas av en tryggare eltillförsel som bland annat den nya transformatorn mitt i centrum ska medföra.

- Nästan dagligen upplever de elavbrott i det här området. En del har generator hemma, men det betyder att de måste använda dyr bensin för att få ström. De som saknar generator blir utan belysning, kylskåp och allt. För företagen här betyder det att hela verksamheten stoppas så länge avbrottet räcker, så det har stor praktisk och ekonomisk betydelse, säger Kent Strand.

Tvärs över vägen från transformatorbygget är vägen uppgrävd. Där övervakar företaget det statliga elbolaget Tanescos jobb med att gräva ner elkablarna. Idag är stor del av ledningarna dragna i luften, med rejäla fågelbon uppe i elstolparna som resultat. Gräver man ner kablarna minskar också riskerna för elstölder, vilket förekommer om det är för enkelt att ansluta en egenhändigt gjord koppling. Följden kan också bli kortslutningar, som ytterligare bidrar till strömavbrotten.

Hälften tar hjälpen för given, medan andra är tacksamma över vår insats.― Kent Strand, Hifab

Vissa tar hjälpen för given

Att Finland tagit på sig ansvaret att förbättra elnätet i Tanzania har mottagits med blandade känslor, bedömer Strand.

- Det är väl fifty-fifty. En del tar det för givet att vi gör det här, medan andra är mycket tacksamma över vår insats. Och de vet nog att om detta inte byggs som biståndsmedel, så skulle elnätet inte förbättras här. För lokalt saknas resurserna, säger Kent Strand.

Sammanlagt kostar hela projektet drygt 26 miljoner euro, utspritt över en femårsperiod. Det är stora summor mätt i finländskt bistånd. Tanzania skjuter själv till med en halv miljon för byggandet av själva byggnaden där övervakningscentralen inryms.

Finland styr nu om allt mera av sina biståndsmedel till att främja privata investeringar. Avsikten är att få företag att axla en större del av utvecklingsarbetet genom business. Det är inte möjligt inom alla branscher. Och Kent Strand ser inga möjligheter att på affärsmässiga villkor bygga infrastruktur, likt detta projekt.

- Finns det inte renodlade biståndspengar, kan man i alla fall finansiera motsvarande projekt genom billiga lån, som exempelvis med statsgarantier. Sådant görs nu allt mera och har visat sig fungera, säger Strand.

Efter att projektet i Tanzania färdigställts under vårvintern, ska verksamheten stå på egna ben. Därför utbildas lokala elingenjörer att sköta driften. Bland annat får de lära sig att operera övervakningscentralen, där man genast kan se var längs ledningarna en störning uppstår. Salum Kagambu från det statliga elbolaget är nöjd.

- Det här kommer att förkorta elavbrotten avsevärt. Nu kan det ta 4–5 timmar innan vi hittar ett fel, eftersom vi måste lokalisera ledningsbrotten utifrån rapporter från allmänheten. Framöver ser vi det i realtid i centralen och kan genast skicka en elektriker för att reparera felet.

Korruption kan undvikas - men inte byråkrati

Kagambu är nöjd över det finländska elkunnandet. Och Kent Strand har erfarenheten att finländsk ingenjörskonst duger också i utvecklingsländerna. Strand har tidigare lett motsvarande projekt i flera andra länder och säger att principen är densamma, även om förhållandena varierar. Den ökända afrikanska byråkratin kommer man inte undan och den kan ofta fördröja processerna.

- Allt ska gå via den högsta chefen. Varje papper måste underskrivas, vilket kan ta väldigt mycket tid.

Men korruptionen, den andra stora utmaningen med arbete i utvecklingsländerna, har man lyckats undvika.

- Vi har lärt oss en del genom åren. Och nu kanaliseras de finländska pengarna direkt till den finländska entreprenören, mellan finländska konton. Så pengarna går aldrig via Tanzania. På det sättet utesluter man en stor risk för missbruk. Och jag kan garantera att varenda cent av budgeterade medlen gått till det här projektet. Och används rätt, säger Strand.