Hoppa till huvudinnehåll

Unga arbetslösa utan hjälp

Sarah Söderholm har haft svårt att nå arbets- och näringsbyrån.
Sarah Söderholm är utbildad merkonom men utan jobb. Sarah Söderholm har haft svårt att nå arbets- och näringsbyrån. Bild: Yle/Annvi Gardberg sarah söderholm

Unga arbetslösa med utbildning måste klara sig själva. Personalen vid arbets- och näringsbyråerna har skurits ner och de arbetslösa hänvisas till nätet för att söka jobb.

– I början var jag jätteoptimistisk, jag utgick från att jag hittar ett jobb. Jag skickade iväg tiotals ansökningar i veckan till alla möjliga arbetsgivare, säger Sarah Söderholm.

Sarah bor i Raseborg och är 22 år. Hon hade jobbat vid sidan om skola och studier sedan hon var 14, och som nyutbildad merkonom jobbade hon i affär på Åland i ett års tid.

Går man in på byrån får man ingen hjälp.

Men de senaste två åren har Sarah inte kunnat hitta jobb, med undantag för ett par sommarjobb år 2014.

Sarah berättar att det är svårt att nå arbets- och näringsbyrån.

– Min tjänsteman svarar på mejl, men försöker man gå in på byrån får man ingen hjälp. Två dagar i veckan är dörrarna öppna, men då tas man emot av en utomstående firma som ska hjälpa med nättjänsterna. Någon tjänsteman får man inte träffa, säger Sarah Söderholm.

På arbets- och näringsbyrån i Raseborg möts Sarah av en inhyrd firma som ger webbråd.
På arbets- och näringsbyrån tas Sarah emot av en utomstående firma som ger råd om nättjänsterna. På arbets- och näringsbyrån i Raseborg möts Sarah av en inhyrd firma som ger webbråd. Bild: Yle/Hans-Peter Dhuy arbets- och näringsbyrån i raseborg

När Sarah har haft brådskande frågor har hon ringt till arbets- och näringsbyråns telefonservice. Då får hon vänta länge och stå i kö, ofta bryts samtalen innan hon kommer fram.

Sarah har sökt både kontorsjobb och jobb i affärer och på sjukhus.

– Jag vill ju gärna jobba inom min egen bransch med bokföring och löneräkning. Men jag är inte nogräknad, jag tar nog emot vad som erbjuds, om bara lönen räcker till hyra och mat, säger Sarah.

Sarah Söderholm är inte ensam. På de senaste åtta åren har ungdomsarbetslösheten fördubblats, och i november 2015 var över 77 000 unga mellan 20 och 30 utan jobb.

Arbetsförmedlingen: "Sarah är aktiv, allt är okej"

För tre år sedan gjorde arbets- och näringsbyråerna en reform, som gick ut på att de flesta arbetslösa ska söka jobb på egen hand med hjälp av arbetsförmedlingens nättjänster. På det här sättet ska arbets- och näringsbyråerna kunna handskas med sina uppgifter trots att personalen har skurits ner.

Ungdomar med utbildning placeras automatiskt på det som kallas ”linje ett”, servicelinjen för dem som söker jobb på egen hand.

– Sarah har varit på linje ett. Hon har själv varit aktiv, allt är i sin ordning. Problemet är sysselsättningsläget – det finns färre lediga kontorsjobb i regionen än det finns utbildade merkonomer, säger Pamela Tasanko, sakkunnig vid arbets- och näringsbyrån i Raseborg.

Pamela Tasanko berättar att Sarah flyttades till linje två i februari 2015. Det är en servicelinje för dem som behöver mera kompetens för att få jobb.

Sarah Söderholm har inte märkt någon skillnad.

– Jag söker fortfarande jobb på egen hand. Det är ganska lika som förr, utom att arbetserbjudandena numera kommer sällan. Kanske är det för att det inte finns lediga jobb att söka, säger Sarah.

Sarah var 20 år när hon först blev utan jobb, nu är hon 22. Hon har fått söka jobb på egen hand i ett och ett halvt års tid. Är inte det lite väl länge?

– Arbetslöshetens längd bestämmer inte vilket servicebehov någon har, svarar Pamela Tasanko i Raseborg.

Sarah Söderholm i Raseborg är utan jobb.
Sarah Söderholm har varit utan jobb i över 500 dagar. Sarah Söderholm i Raseborg är utan jobb. Bild: Yle/Annvi Gardberg sarah söderholm

"Två år sedan jag träffade en tjänsteman"

Många andra arbetslösa skriver till oss på Svenska Yle och berättar om problem med att nå arbets- och näringsbyrån.

"Det är två år sedan jag träffade en tjänsteman på arbets- och näringsbyrån. De svarar på e-post men ringer mig aldrig", berättar en arbetslös lärare i Helsingfors.

Jarmo Ukkonen är chef för arbets- och näringsbyrån i Nyland.

– Det som gick på tok när vi lanserade webbtjänsterna 2013 var att arbetslösheten rusade i taket samtidigt som vi miste personal. Med så stora mängder nya kunder strejkar vilket system som helst, säger Ukkonen.

Jarmo Ukkonen är direktör för Arbets- och näringsbyrån i Nyland
Arbetslösheten gick i taket, säger Jarmo Ukkonen som är direktör för Nylands arbets- och näringsbyrå. Jarmo Ukkonen är direktör för Arbets- och näringsbyrån i Nyland Bild: Yle/Hans-Peter Dhuy jarmo ukkonen

Flera arbetslösa skriver till oss och berättar om problem i kontakterna med byråerna. Viktiga papper kommer bort, löften glöms bort, utlovade lönestöd uteblir. Här finns flera arbetslösas berättelser.

– Det är nog inte av illvilja, utan för att vi inte hinner med. Bara i Nyland tar 5000 arbetslösa varje dag kontakt med byrån, då är chansen stor att något går snett, säger Jarmo Ukkonen.

Regeringen fortsätter att skära

Sipiläs regering har beslutat skära hårt i sysselsättningsmedlen under hela regeringsperioden. Det här innebär att man trots lågkonjunkturen inte anställer mera personal på arbets- och näringsbyråerna. Det finns också mindre pengar för lönestöd, startpengar och läroavtal.

– Nu 2016 finns det mindre pengar för de arbetslösa än i fjol. Och nästa år blir det ännu mindre pengar, berättar arbetsminister Jari Lindström.

Under tidigare recessioner har man brukat anställa mera personal vid byråerna. Varför skär man nu just när de arbetslösa blir fler?

– Pengarna räcker inte till, 2015 använde vi över sex miljarder på arbetslösheten, det är ohållbart, säger Lindström.

Lindströms ministerium förbereder en reform av sysselsättningspolitiken, som kan genomföras tidigast om ett år. Det är meningen att de arbetslösa ska kunna ta med sin dagpeng som lönestöd till en arbetsgivare, eller som startpeng ifall de vill grunda företag. Så här slipper staten punga ut med sysselsättningspengar.

– Stödet till de arbetslösa ska aktivera i stället för passivera. Det här är en stor förändring och det är en långsam process, men vi får försöka klara oss fram till dess, säger Lindström.

Jari Lindström är arbetsminister och sannfinländare.
Arbetsminister Jari Lindström förbereder en reform av arbetslöshetsunderstödet. Jari Lindström är arbetsminister och sannfinländare. Bild: Yle/Hans-Peter Dhuy jari lindström

"Jag var helt ensam"

Cecilia Fonselius är 22 år. Hon bor i Esbo och blev färdig medieassistent 2013. Hon letade förgäves efter jobb i två års tid.

– Jag sökte jobb inom egen bransch, men det är verkligt svårt att komma in i den branschen, säger Cecilia.

Hon bad om att få gå på arbetsprövning, som är ett slags praktik som man inte får lön för, men man får behålla arbetslöshetsunderstödet. Men Cecilias kontaktperson vid arbets- och näringsbyrån i Esbo sa nej. Cecilia fick höra att hon måste vara arbetslös i tre månader först.

Ingen ringde mig, jag fick ingen post. Jag var helt ensam.

Cecilia gick tillbaka till byrån gång på gång, och den tredje gången fick hon grönt ljus för arbetsprövningen. Men efter ett halvt år på arbetsprövning följde en ny period av arbetslöshet.

– Jag har svårt att sitta hemma och vara sysslolös, jag börjar må dåligt av det. Jag bad att få börja på en ungdomsverkstad och vi ansökte om en ny arbetsprövning, men tjänstemannen sa nej utan att ge några vidare förklaringar, säger Cecilia.

Cecilia Fonselius var arbetslös i två års tid.
Cecilia Fonselius lämnades ensam när hon skulle söka jobb. Cecilia Fonselius var arbetslös i två års tid. Bild: Yle/Annvi Gardberg cecilia fonselius

Cecilia hade hört talas om ungdomsgarantin, som våra föregående regeringar har lyft fram som en lösning på ungdomsarbetslösheten. Hon väntade sig att hon efter tre månader som arbetslös skulle få hjälp av arbets- och näringsbyrån med att hitta jobb eller komma vidare.

– Men det var helt tyst från arbets- och näringsbyrån. Jag var helt ensam. Ingen ringde mig, jag fick ingen e-post. Jag fick inte ett enda erbjudande om jobb på det första året jag var kund i Esbo, säger Cecilia.

På byrån bad tjänstemannen henne sätta ihop en cv via webbtjänsten och söka jobb via nätet, det var allt.

Arbetsförmedlingen: "De arbetslösa ska själva hålla kontakt"

Sirpa Jylkkä är servicechef vid arbets- och näringsbyrån i Esbo. Hon berättar att också Cecilia har placerats på linje ett, man har utgått från att hon klarar sig själv.

– Den arbetslösa har i regel själv ansvaret för att söka jobb, och också för att hålla kontakt till byrån. Arbetsprövningar är i första hand avsedda för arbetslösa utan utbildning, säger Jylkkä.

Cecilia Fonselius började på ungdomsverkstaden Sveps i Helsingfors, och fick där hjälp med att byta tjänsteman. Hon fick en ny sakkunnig tjänsteman i Helsingfors, och fick genast bättre information om hur hon kunde komma vidare. Hon fick också flera erbjudanden om arbete hon kunde söka.

Som kund vid Helsingforsbyrån fick Cecilia grönt ljus för en ny arbetsprövning, först på ungdomsverkstaden och senare i en affär i Helsingfors.

– Först var jag nervös över att jag skulle göra något fel och vara dålig på jobbet. Men alla kollegor var jättetrevliga och jag upptäckte att jag lär mig snabbt och har gott minne. Det kändes jättebra att jobba på riktigt, säger Cecilia.

Hon fick sommarjobb i affären 2015, och blev fast anställd i höstas. Det här innebar att Cecilia kunde gifta sig med sin holländska fästman och flytta till egen hyresbostad.

Cecilia fick sommarjobb i affär, och jobbet blev till fast anställning.
Cecilia fick jobb i affär. Sommarjobbet blev till en fast anställning. Cecilia fick sommarjobb i affär, och jobbet blev till fast anställning. Bild: Yle/Hans-Peter Dhuy cecilia fonselius

Sarah är orolig för sin framtid

Sarah Söderholm i Raseborg är fortfarande utan jobb.

– Som yngre trodde jag nog att jag vid det här laget skulle ha fast jobb och eget hus, och sambo. Sambo har jag, men allt annat har fallit bort, säger Sarah.

Som arbetslös får man sitta hemma, eftersom pengarna inte räcker till något annat. Sarah har tvingats sälja bilen, vilket gör att hon har svårt att få jobb som ligger längre hemifrån. Hon bor utanför Ekenäs och det går inte särskilt många bussar.

– Jag skulle jättegärna jobba. Jag kan ju inte bygga upp så mycket till en framtid nu, säger Sarah.

Hon och hennes sambo funderar på att flytta bort från Raseborg, kanske till Österbotten där sysselsättningsläget är lite bättre. De har också lekt med tanken på att flytta utomlands.

– I så fall vill vi flytta rejält långt bort. Kanske till Australien, säger Sarah.

Sarah Söderholm i Raseborg är utan jobb.
Sarah Söderholm funderar på att flytta bort från Raseborg. Sarah Söderholm i Raseborg är utan jobb. Bild: Yle/Annvi Gardberg sarah söderholm

Illa att unga är utan jobb

Matias Fredrikson är sakkunnig vid arbets- och näringsbyrån i Helsingfors. Han har arbetat mest med ungdomar.

I fjol tog pengarna för lönestöd och läroavtal slut redan på försommaren i så gott som hela landet. I år får arbets- och näringsbyråerna hjälpa ungdomar med sysselsättningsåtgärder bara om de har varit arbetslösa över ett halvår.

– Det är illa. Om ungdomar är arbetslösa över tre månader innebär det sociala problem och problem med hälsan. Det är mycket svårare att hitta jobb när det har gått så långt, säger Matias.

I november hade över 44 000 ungdomar mellan 20 och 30 varit arbetslösa över 3 månader, och drygt 10 000 hade varit utan jobb i över ett års tid.

Matias Fredrikson är sakkunnig vid Navigatorn, en del av Arbets- och näringsbyrån i Helsingfors
Matias Fredrikson arbetar nu vid Navigatorn i Helsingfors, där unga under 30 får personlig service. Byråerna finns i större städer och drivs med EU-projektpengar. Matias Fredrikson är sakkunnig vid Navigatorn, en del av Arbets- och näringsbyrån i Helsingfors Bild: Yle/Annvi Gardberg arbets- och näringsbyrån i helsingfors

Spotlight sänds tisdag 9.2 klockan 20 i Yle Fem.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle