Hoppa till huvudinnehåll

Elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan har motlut

Platsen där Hangö-Hyvingenbanan och kustbanan skiljs åt.
Prioriteten och lönsamhetsindexet för banan har gått ner. Platsen där Hangö-Hyvingenbanan och kustbanan skiljs åt. Bild: Yle/Petra Thilman kustbanan

Trafikverket har placerat banavsnittet som trea eller fyra på prioriteringslistan över järnvägar som behöver elektrifieras. Dessutom finns det många andra projekt än elektrifiering av tågbanor som skriker efter pengar.

För nästan exakt ett år sedan kom dåvarande regeringen överens om att skjuta till tre miljoner euro i understöd till förbättringen av Hangö-Hyvingebanan. Till en början bollades det med en siffra på tio miljoner, men den summan krympte till tre miljoner.

SFP-ordföranden och dåvarande ministern Carl Haglund var ändå snabb med att uttala sig i frågan och sa att de tre miljonerna sätter bollen i rullning när det gäller elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan.

- Det förbättrar möjligheterna för elektrifieringen i samband med nästa trafikpolitiska redogörelse om cirka ett år, sade Carl Haglund alltså i februari år 2015.

En järnvägsräls.
Det såg ljusare ut för Hangö-Hyvingebanan ifjol. En järnvägsräls. Bild: Yle/Petra Thilman Räls,hangötågbana

Nu lever vi ändå i februari år 2016 med en ny regering och nytt styre där varken SFP eller SDP längre sitter vid makten. Dessutom har Trafikverket prioriterat ner projektet som går lös på hela 53 miljoner euro.

- Det kostar mer att elektrifiera banan än vad den ger i utdelning, säger Siru Koski som är vicedirektör för enheten för projektplanering vid Trafikverket.

Inte lönsamt

Trafikverket ger varje banavsnittet ett lönsamhetsindex. Om det landar på en etta betyder det att den ekonomiska nyttan av att bygga banan är liksom stor som investeringen. Ett lägre index säger däremot att banan kostar mer än vad den ger i form av ekonomisk nytta.

Innan stålverket i Koverhar gick i konkurs var lönsamhetsindexet för Hangö-Hyvingebanan en etta, men nu har det fallit ner till 0,7. Ifall ny verksamhet kommer till kan naturligtvis lönsamheten bli bättre, säger Koski och tillägger att man följer med läget från Trafikverkets sida.

Lönsamheten var högre på Hangö-Hyvingebanan när stålfabriken i Lappvik ännu var i full gång. Bild: YLE/Malin Valtonen fn steel

Mer lönsamma projekt just nu är elektrifieringen av banan mellan Idensalmi och Ylivieska även om det för det banavsnittet finns frågetecken. Om gruvan Talvivaara går i konkurs ramlar lönsamheten för banavsnittet betydligt, säger Koski.

Om Idensalmi-Ylivieska tappar sin status finns det ändå andra projekt som går före Hangö-Hyvinge. Elektrifieringen av banan mellan Åbo och Nystad är ett sådant projekt.

Det är ett billigare projekt på bara 20 miljoner euro och dessutom finns det med också säkerhetsaspekter som gör just det banavsnittet mera brådskande, säger Koski.

Inte säkert att det blir någon elektrifiering alls

Koski säger att det är många faktorer som spelar in då man väljer vilka projekt man ska satsa på. Det handlar om näringslivets behov, om passagerartrafiken och om miljöfrågor så som hur mycket miljön belastas.

Förutom elektrifieringen av banavsnitt finns det otaliga andra projekt på tapeten och det kanske till sist inte alls blir någon elektrifiering alls av något banavsnitt.

- Det finns vägar, banavsnitt och hamnar som behöver pengar, säger Koski.

Gropar på lappad väg.
Dåliga vägar behöver också pengar. Gropar på lappad väg. Bild: Yle/Veronica Montén gropar

Regeringen har dessutom beslutat att framöver plocka bort pengar från nya projekt och flytta över dem på att upprätthålla skicket på nuvarande vägnät. Det betyder att konkurrensen om pengar är allt hårdare.

- Samtidigt har ministeriet inte ännu sagt vilka nya former av finansiering, så som privat finansiering, man överväger i framtiden utöver budgetfinansiering för nya projekt, säger Koski och konstaterar att det kan öppna för nya lösningar.

Planen nästan klar

Planen för hur elektrifieringen av Hangö-Hyvingebanan skulle gå till är så gott som klar. Man förväntar sig att planen ska vinna laga kraft inom de närmaste månaderna. Det man nu väntar på är en planeändring i kommunen Nurmijärvi som indirekt också berör tågsträckan.

På Kommunikationsministeriet säger enhetschefen och trafikrådet Sabina Lindström att man från och med början av april börjar titta framåt på kommande projekt som behöver pengar.

Hur det går för Hangö-Hyvingebanan tar hon inte ställning till, men hon säger att olika projekt naturligtvis ställs mot varandra och man ser på lönsamheten.

Den gamla rälsen i Östra hamnen som användes fram till 1998.
Hangö hamn skulle gärna se att banan elektrifierades. Den gamla rälsen i Östra hamnen som användes fram till 1998. Bild: YLE/Malin Valtonen tågfärjetrafik

Hur som helst finns det inte pengar för nya projekt förrän år 2018.

- Det vi vet är att åren 2016 och 2017 är budgeten extremt stram. Som det ser ut nu kommer vi egentligen inte att ha möjlighet att starta några nya projekt. Men efter det har vi lite mera utrymme i budgeten och det är egentligen för de åren som vi börjar planera under våren.

Lindström säger att man rätt långt förlitar sig på Trafikverkets sakunskap när det gäller prioriteringen av projekten.

På Trafikverket säger Siru Koski att pengar knappast ges för mer än ett stort elektrifieringsprojekt under en regeringsperiod.

- Och när det gäller stora projekt så går de nästan säkert ut över kommande regeringsperiod också, säger Koski.

Det betyder att Hangö-Hyvingebanan än en gång ser ut att få vänta.

Det är framförallt näringslivet med Hangö hamn i spetsen som har önskat få en elektrifiering av tågbanan mellan Hangö och Hyvinge.