Hoppa till huvudinnehåll

Universiteten minskar på kandidatutbildningarna - hur ska det gå för specialiseringen?

Helsingfors universitet
Helsingfors universitet Bild: Yle/Antti Lempiäinen granskande

Mängden kandidatubildningar som man kan söka till kommer att minska rejält. Det är en av följderna när flera universitet breddar sina kandidatprogram. Universitetsledningarna menar att det inte beror på inbesparingar, trots att sådana också uppkommer.

Kandidatprogrammen - det här händer

Helsingfors universitet kommer att minska sina kandidatprogram med två tredjedelar fram till 2017.
Jyväskylä universitets kandidatubildningar minskar med åtminstone en femtedel.
I Tammerfors har programmen redan minskat med hälften.
Universiteten närmar sig Bolognamodellen, där valmöjligheterna i magisterprogrammen är större.
Universiteten menar att man inte minskar på kandidatprogrammen på grund av ekonomiska orsaker, men i Tammerfors har undervisningen blivit mera kostnadseffektiv.
Utbildningen påverkar inte antalet studieplatser.


Ett gäng unga livsmedelsstudenter har dragit på sig vita rockar och skyddsglasögon i laboratorieklassen på Helsingfors universitets kampus i Vik.

Krista Alasalmi och Sampo Latvakangas, tredje- respektive andraårsstudenter, handskas vant med olika vätskor och maskiner som ger ifrån sig både konstiga läten och lukter. För en utomstående är laboratorieuppgifterna en ofattbar djungel, men ungdomarna vet exakt vad de håller på med.

I början av studierna är situationen helt annorlunda. Livsmedelsvetenskapen är ett mysterium för många men de flesta måste veta vad deras magisterspecialisering blir redan när de söker till kandidatprogrammet.

Ett visst kandidatprogram leder till ett visst magisterprogram. Kommer man på andra tankar blir det att söka ny studierätt och börja om från början.

Närbild på ung kvinna i vit laboratorierock och med skyddsglasögon på huvudet.
Krista Alasalmi tänker specialisera sig på livsmedelskemi. Närbild på ung kvinna i vit laboratorierock och med skyddsglasögon på huvudet. Bild: Yle / Sasha Silvala krista alasalmi

En bred kandidatexamen ger flera valmöjligheter

För Alasalmis och Latvakangas del ser det annorlunda ut. De läser båda det breda kandidatprogrammet. I det har man slagit samman två huvudämnen, livsmedelskemi och livsmedelsteknologi.

- När man vet mer om hela branschen är det lättare att tänka på annat än sin egen specialisering, säger Latvakangas.

Eftersom studierna innehåller mer grundstudier än tidigare har studenterna större valmöjlighet när magisterstudierna kallar.

- När jag började studera visste jag inte riktigt vad det här var för bransch. Nu har jag fått reda på vad som intresserar mig och vad som inte gör det. Jag vet vad jag vill göra under magistern. Troligen kommer jag att göra något inom livsmedelskemi, säger Alasalmi.

“Risken finns att doktoranden blir magister”

Lektor Sanna Kanerva på institutionen för livsmedels- och miljövetenskaper är en av de som varit med och planerat de breda kandidatprogrammen. Hon ser både bra och dåliga saker i reformen.

Den största förändringen blir att vi slår ihop små huvud- och biämnen till större helheter.

- Bra är att studenten inte längre behöver veta vad hen ska göra i magistersskedet redan i början av studierna. Men när vi breddar programmen tar det bort möjligheten att specialisera sig på djupet. Det kan hända att doktorsavhandlingen blir en magistersavhandling, alltså man kräver en doktorsgrad för att vara tillräckligt specialiserad inom ett ämne.

Inom kort kommer normen att vara ett brett kandidatprogram på många universitet. Samtidigt som programmet breddas kommer mängden kandidatprogram man kan söka till minska.

Helsingfors universitet har för tillfället 102 olika kandidatprogram att söka till, men hösten 2017 ska de bara vara 32. Besluten om de nya kandidat- och magisterprogrammen, och studievägarna mellan dem, kommer att fattas nu under våren.

- Den största förändringen blir att vi slår ihop små huvud- och biämnen till större helheter. Läroämnena bibehålls men undervisningen ordnas i större helheter, berättar vice rektor Keijo Hämäläinen på Helsingfors universitet.

På Jyväskylä universitet planerar man också att minska kandidatprogrammen från 50 till 30-40.

Tammerfors universitet valde att göra förnyelsen redan 2012. Då minskade kandidatprogrammen från 50 stycken till hälften.

En ung man i vit laboratorierock sitter med räknemaskin.
Sampo Latvakangas i färd med sina laboratorieuppgifter. En ung man i vit laboratorierock sitter med räknemaskin. Bild: Yle / Sasha Silvala sampo latvakangas

Chefen för studietjänster på Tammerfors universitet, Mikko Markkola, menar att kandidaterna kan fortfarande minska. Universitetet planerar samarbeten med en yrkeshögskola och det teknologiska universitetet, men några konkreta planera har inte gjorts ännu.

Finland gör ett språng mot Bolognaprocessen

Finland förband sig till Bolognaprocessen, alltså det europeiska högskoleutbildningen i tre faser, redan för ett decennium sedan. I praktiken studerar ändå kandidater vidare till magistrar i en och samma studietunnel, och en del fortsätter till att disputera.

Det här gör att studerande lätt kan flytta över från sitt kandidatprogram till ett magisterprogram på ett annat universitet.

- I början var förädringen mest teknisk. Nu håller Finland på att ta ett språng mot den riktiga Bolognaprocessen, säger strategichef Kari Pitkänen på Jyväskylä universitet.

Enligt Keijo Hämäläinen, vice rektor på Helsingfors universitet, blir det nu lättare för studerande att röra sig mellan olika universitet, både i Finland och utomlands.

- Det här gör att studerande lätt kan flytta över från sitt kandidatprogram till ett magisterprogram på ett annat universitet - enligt intresse och vetenskapsgren. På så sätt hjälper utbildningsreformen universiteten att profilera sig.

Trots förändringarna har alla kandidater enligt universitetslagen rätt till att läsa en magister. Större mängd frihet när det kommer till magisterprogrammen betyder ändå att alla kanske inte ryms i de mest populära programmen. Då får de tidigare studieframgångarna en mer avgörande roll.

Inbesparingar är inte orsaken, men en följd

Från universitetens ledningar meddelar man att reformen inte görs på grund av ekonomiska orsaker, men i alla fall i Tammerfors har utbildningen blivit mer kostnadseffektiv.

Studenterna måste ta mera eget ansvar för studierna. När det finns en lärare och 200 studenter går det inte att ge personlig handledning åt alla.

- När det finns färre program att söka till blir också informationen och de praktiska arrangemangen lättare, och studieutbudet blir tydligare, säger chefen för studieärenden Mikko Markkola.

På Helsingfors universitets avdelning i Vik har man märkt av effektiviteten när lärarnas grupper har vuxit. På Sanna Kanervas nya kurser finns nu dubbelt mera studenter.

- Studenterna måste ta mera eget ansvar för studierna. När det finns en lärare och 200 studenter går det inte att ge personlig handledning åt alla.

Massföreläsningar för 700 studenter

Den effektiverade utbildningen ger sig till uttryck i massföreläsningar som man följer hemifrån genom videokontakt. Sampo Latvakangas som studerar livsmedelsvetenskap har märkt att universitetet sparar.

Det är klart, om vi alla studerar samma sak kan vi inte specialisera oss hemskt mycket på något särskilt ämne.

- Man undrar om utbildningens standard hålls, när det ordnas 700-studenters massföreläsningar i grundstudier som statistik och kemi, säger Latvakangas.

Trots den mörka ekonomiska tiden som drabbar universiteten har unga ändå en ljus syn på framtiden.

- Det är klart, om vi alla studerar samma sak kan vi inte specialisera oss hemskt mycket på något särskilt ämne. Jag tror ändå att arbetsmarknaden kommer att ändra i och med den här reformen. Jag tror att man kommer att uppskatta att vi har en bred kompetens över hela livsmedelsvetenskapen istället för bara inom ett speciellt område, säger Krista Alasalmi.

Text: Ulla Malminen
Artikeln är en översättning från Yle Helsinki.

Läs också