Hoppa till huvudinnehåll

Elever lär sig mer med lärplattor

Eleverna Viktor och Hnery håller i pekplattor.
Viktor Jalomo och Henry Ginström tycker att lärplattorna är bra bland annat i modersmål och matematik. Eleverna Viktor och Hnery håller i pekplattor. Bild: Yle/Monica Forssell s:t karins svenska skola

Pekplattorna inverkar positivt på elevernas motivation och inlärning. Det visar en undersökning som S:t Karins stad låtit utföra.

I S:t Karins fick alla elever och lärare i årskurserna 4-9 i fjol lärplattor och meningen är att också de lägre klasserna så småningom ska börja använda pekplattor i undervisningen.

Svenska skolan i S:t Karins föregångare

I S:t Karins svenska skola infördes pekplattor i undervisningen redan år 2012.

Skolan ansökte om projektpengar från Utbildningsstyrelsen och skrapade senare ihop pengar från olika håll så att alla elever från årskurs 1 till 6 fick egna plattor.

- Lärplattorna är en del av vår verksamhetskultur i dag, säger rektor Maria Engblom.

Eleverna mer motiverade tack vare lärplattor

Resultatet från S:t Karins undersökning är inte ännu slutgiltigt sammanställt men en del av det man kommit fram till kommer att presenteras under seminariet TABLET2016 som ordnas på tisdag och onsdag i Pikis.

I seminariet deltar cirka 300 personer från olika håll i Finland.

Enligt Marko Kuuskorpi, forskare och rektor vid grundskolan i Pikis, visar undersökningen att pekplattorna har en positiv inverkan på inlärningen.

Pekplattor på en kateder i ett klassrum.
Pekplattor på en kateder i ett klassrum. Bild: Yle/Malin Valtonen filip vuorio,Pojo, Raseborg

- Lyckas man inspirera eleverna, lär de sig också lättare, förklarar Kuuskorpi.

Exakt hur mycket inspirationen inverkan på elevernas prestationer och resultat i skolan har man ändå inte lyckats undersöka.

- Det finns för många variabler som spelar in, säger Marko Kuuskorpi.

Nya uppgifter möjliga med hjälp av digitala verktyg

Linn Österås är lärare i S:t Karins svenska skola och anlitas över hela landet som föreläsare och utbildare i digitala verktyg i skolorna.

Hon håller med om att pekplattorna – eller lärplattorna – som man hellre kallar dem i S:t Karins svenska skola höjer motivationen hos eleverna.

- Eleverna lever redan i digivärlden. Skulle vi inte ha digitala hjälpmedel i skolan tror jag nog att eleverna skulle tycka att vi ligger efter i utvecklingen.

Linn Österås instruerar Sofia Cleve i programmering på lärplattan.
Linn Österås instruerar Sofia Cleve i programmering på pekplattan. Österås undervisar i S:t Karins svenska skola men är också en flitigt anlitad föreläsare och utbildare då det gäller digitala verktyg i skolor. Linn Österås instruerar Sofia Cleve i programmering på lärplattan. Bild: Yle/Monica Forssell s:t karins svenska skola

På frågan hur hon som lärare märker att pekplattorna bidrar till att elevernas inlärning förbättras svarar Linn att eleverna nu kan göra andra saker än tidigare.

- Vi kan göra nya saker, vi kan kombinera, bild, text, foto och film och det blir helt nya arbetsuppgifter.

Elever med medfödda svårigheter som till exempel dyslexi kan också ha stor hjälp av exempelvis applikationer som tillåter att eleven läser in sin berättelse istället för att hen skriver ner den.

- På det sättet kan också de eleverna öva sig i att berätta, utan haka upp sig på att bokstäverna hamnar i fel ordning, förklarar Linn.

Eleverna gillar lärplattorna

Den morgon jag besöker S:t Karins svenska skola undervisar Linn Österås programmering åt elever i årskurs 5 och 6. Det gäller att försöka programmera olika robotar att röra sig i olika applikationer, det vill säga datorprogram.

Flicka jobbar med pekplatta
Flicka jobbar med pekplatta Bild: Yle/Monica Forssell pekplatta

Eleverna håller med om att det är bra med lärplattor i undervisningen.

- Det är roligare att skriva på lärplattan än i häfte, säger Jessika von Flittner. Hon får medhåll av Henry Ginström som tycker att lärplattorna är särskilt behändiga i modersmål och matematik.

Celinda Kaukoranta visar hur en applikation i matematik kan hjälpa då man övar subtraktion i huvudet. Lärplattan spottar fram uppgifter och Celinda fyller i svaren och får genast veta om hon räknat rätt eller fel.

Fast hur inspirerande lärplattorna är beror också på hur bra applikationerna är.

- Att det någon gång kan vara tråkigt beror på att alla applikationer inte är lika bra, förklarar Ellen Sauso. Ibland kan det också vara helt skönt att ha papper och penna.

På skolans webbplats finns material om hur olika applikationer kan användas i undervisningen. Här ett exempel från skolans Youtube-kanal:

Stora variationer mellan lärare

I S:t Karins undersökning försöker man också granska på vilket sätt digitala hjälpmedel som pekplattor inverkar på lärarnas undervisning och de pedagogiska val de gör. Den delen av undersökningen är ändå ännu på hälft.

Kuuskorpis uppfattning är att det finns stora skillnader mellan lärare. En del ser möjligheter, andra gör det inte.

- De som är skeptiska är rädda för att lärplattorna kör över papper och penna, säger Linn Österås.

Också strålningen från pekplattorna är något som ibland lyfts fram.

Mångfalden av applikationer och möjligheterna som pekplattorna öppnar upp, var det som fick Linn Österås att inspireras av lärplattorna.

- Jag kunde nog inte till en början tro att man kunde göra så mycket . Att kombinera olika uppgifter och göra hela projekt. Du kan under flera veckor jobba kring ett tema och slutprodukten blir en bok!

Enligt Linn Österås lyckades S:t Karins svenska skola integrera lärplattorna i undervisningen för att skolans rektorn var engagerad och gav sitt fulla stöd åt lärarna som i sin tur sedan stött varandra.

- Vi började med att lärarna först fick verktyget och sedan köpte vi en uppsättning plattor. När vi sedan märkte att plattorna var bokade hela tiden, köpte vi fler.

Marko Kuuskorpi betonar att det är viktigt att skolor som vill ta i bruk pekplattor gör det systematisk och målmedvetet.

- Ingenting förändras bara för att det plötsligt finns en uppsättning pekplattor i skolan.