Hoppa till huvudinnehåll

Ditt barn kan vara ledare på nätet

Koordinator Isabella Holm
Isabella Holm är koordinator på Sällskapet för mediefostran. Koordinator Isabella Holm Bild: yle isabella holm

Vem följer vi i dag? Vilka är de dolda opinionsbildarna på nätet? Är det kanske till och med ditt barn?

Under det senaste decenniet har det skett en betydande förändring i vår västerländska ledarskapskultur, i och med internetvärldens alldeles egna ekosystem. Ledarskap på nätet fungerar på ett avvikande sätt från de traditionella hierarkiska ledare vi är vana vid till exempel i politiken eller i företagsvärlden.

- Alla följer inte längre samma ledare, utan vem man följer beror på vars och ens egna preferenser och intressen, säger Isabella Holm, koordinator på Sällskapet för mediefostran.

Bara inom samma familj kan alla leva i totalt skilda medieverkligheter eller -bubblor. Holm talar om en demokratisering - du väljer själv vem du vill följa.

- Skillnaden är att en opinionsledare på nätet måste övertyga dej att följa hen, och det här förvrider de traditionella makthierarkierna, menar Holm.

Obama är en "traditionell" ledare som dragit enorm nytta av sociala medier i båda sina presidentvalskampanjer. Bild: EPA/TWITTER presiden

Obama som föregångare

Eftersom vi på sociala medier såsom Facebook, Twitter och Instagram aktivt väljer vem vi följer, måste alltså ledarfigurerna där aktivt jobba för att samla följare, på en helt annan nivå än de personer som redan har en given titel i samhället.

Det betyder såklart inte att traditionella ledare skulle sakna relevans i dag. Men också företagsbossar och politiker måste finnas på nätet. Barack Obama kan ses som en av de första ”traditionella” ledarna som på allvar utnyttjade sociala medier i sitt ledarskap, i samband med sin första presidentvalskampanj.

- Det är intressant att följa med hur en stor politisk ledare beter sig i en internetmiljö. Som politiker kan man inte komma och deklarera och redogöra för beslut man fattat uppifrån, ledarskapet har helt enkelt en annan form.

Nyckelordet som skiljer traditionella hierarkiska ledare från de ledare vi väljer att följa via sociala medier är interaktion.

Företagsledare kanske träffar sina kunder på givna möten, de träffar styrelsen eller andra de är ansvariga inför x antal gånger per år. Ibland behandlar medierna kanske en kris inom företaget, och då måste man reagera, för att upprätthålla sin position och sin auktoritet. På nätet utsätts opinionsbildare för det här varje dag.

- Det krävs ganska mycket för att vara en opinionsledare eller en driven ledare på sociala medier, man är utsatt för kritik vad man än gör, eftersom man hela tiden är nåbar, säger Holm.

Vad är det som gör att vissa människor blir så intressanta att folk väljer att följa dem?

- Det finns ingen formel för att bli känd. Men det finns likheter mellan dem som har lyckats skapa sig en ledarposition. Det har jättemycket att göra med att ge din målgrupp det den vill ha. Man måste lyssna på vad publiken söker.

Föräldrar är inte alltid medvetna om hur mycket makt deras barn har på nätet. Bild: YLE/Rolf Granqvist tre-åring

Barn övar och utövar makt

En opinionsledare på nätet kan vara en så kallad traditionell ledare, men det kan också vara ditt barn som har en populär videoblogg eller är ledarfigur inom klaner och lag i de onlinespel hen spelar.

- Föräldrarna kanske inte alltid inser hur mycket ledarskap deras barn får öva på i olika mediemiljöer, säger Holm. Det kan ha att göra med en hobby, det kan vara i samband med ett diskussionsforum, vad som helst.

Hur ska man då som förälder förhålla sig till sådant?

- Problemet är ofta att föräldrarna inte är medvetna om saken, så det första skulle vara att sätta sig in i vad det handlar om. Vad är det för miljö där mitt barn utövar makt? Det kan vara en otrolig möjlighet att få utveckla sociala färdigheter och då är det tråkigt om föräldrarna blir utanför.

På nätet kan alltså vem som helst vara ledare, samtidigt som ledarskapet förblir osynligt för resten av omvärlden.

Holm nämner Silicon Valley i Kalifornien, ett teknologiparadis där det kryllar av uppstartsföretag som bland annat utvecklar appar för smarttelefoner, främst drivet av unga människor med stort inflytande på nätet.

Ledarna inom de här företagen kan på ett helt annat sätt än tidigare använda sina följares och nätverks samlade kunnande, så kallad crowd sourcing, för att förstärka sin egen expertis. Speciellt yngre generationens företagare har redan tidigt haft breda nätverk som de byggt upp via sociala medier. De vet hur de ska använda nätverken till sin fördel, för att få den kunskap som fattas dem.

Finns det risker med att ledarskapet blir mer osynligt?

- Ledarskapet på nätet är inte bestående. Det är i och för sig inget annat ledarskap heller, men på nätet kan man blixtsnabbt falla ner från sin opionionsledartron, säger Holm.

Ofta handlar det om en kris i trovärdigheten. Det stämmer också i vår fysiska värld, men på sociala medier sprids informationen otroligt snabbt, oberoende om den är sann eller falsk. För att upprätthålla sin position måste man ha en otrolig beredskap att reagera på de här kriserna.

Isabella Holm
"Ledarskap på sociala medier kräver yrkeskompetens" säger Isabella Holm. Isabella Holm isabella holm

Politiskt förtroende mäts på nätet

Det är intressant att se hur politikerna kämpar om platserna som opinionsledare. Variationen är stor och det märks att alla politiker inte är vana användare av sociala medier.

För att klara av att vara opinionsbildare också på nätet krävs förstås att man känner till kanalen. Om man till exempel inte är en van Twitteranvändare kanske det känns obekvämt att den vägen ha kontakt med sina väljare.

Isabella Holm menar att det har skett ett skifte i hur till exempel politiska rörelsers kommunikationsavdelningar arbetar. Tidigare var det kommunikationsavdelningarna som producerade pressmeddelanden, medan deras jobb i dag i allt högre grad går ut på att coacha politikerna att själva kunna föra ut budskapet på nätet. Det är en yrkeskompetens som vilken annan som helst och inget man kan per automatik.

- Publiken märker om politikerna använder sociala medier på ett klumpigt sätt. Det handlar åter om trovärdigheten, man måste känna de vatten man simmar i för att vara övertygande.

Eller i Yle Fem 11.2 kl. 17:25

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje